trötttttttttt

Mammamia, jag är så trött att jag knappt orkar skriva men mamma stör mig så jag måste.

Såhär va,

Morfar dog i plötslig hjärtdöd när han va 60 och mammas kusin också så det var ngt hon pratade om med bror....som då kände att hon typ utpressade honom känslomässigt lite.

Så vi pratade om det...mamma och jag alltså och hon menade att andras barn hjälper sina föräldrar på sommarstugor etc och att då kanske riskerna att man förlorar sin förälder på det sättet minskar.

Fast då sade jag till mamma att jag inte känner NÅGON som umgås och hör av sina päron så jävla mycket som vi gör.

Men hon vidhöll att vi minsann inte hjälper till som andras barn men att vi minsann kom till landet när det inte fanns något att göra.

1) det finns inget som heter INGET att göra när det gäller en stuga som står under en sparbanksek med en gräsmatta som verkar ha vattnats med Rogaine och mygg som aldrig smakat godare blod än mitt.

2) alla gånger vi åker dit så är det för mammas skull...vi har inget intresse att sitta ute i ett myggigt norduppland och häcka vid en sjö som är ganska slemmig och grund.
Jag vill bada, ha klippor, fria ytor utan alltför mycket mygg etc....jag har aldrig kännt en översvallande kärlek för just det här sommarstället eftersom det är så...jag vet inte. Jag älskar sommarstugor...jag älskar mamma men den här blev jag besviken när hon köpte men för hennes skull har vi hängt med.

Då blir hon ledsen. Men vaffan. Jag påpekade att hon inte tar reda på vad jag tycker är kul och gör det med mig utan hon tar med mig på sånt hon tycker är kul.

Det är ingen idé att jag ens frågar någon av mina föräldrar om något jag gillar för dom har aldrig varit intresserade....men jag har alltid blivit belamrad med skuld om jag inte ställt upp på vad DOM behöver.

DÄRFÖR har jag lärt mig att om jag vill göra något och jag märker att någon annan inte är på...så tjatar jag inte eller utsöndrar skuldkänslor så att personen skall följa med...det MÄRKS tydligt om någon inte vill och ändå gör det mot sin vilja. Men det är inget dom någonsin ens TÄNKT på...dom har inte ens det centret i sina hjärnor.

Varför kan JAG klara av det och dessutom anpassa mina intressen till saker som jag vet att dom uppskattar även fast jag kanske tycker det är lite trist...och dom har noll insikt??

Så nu går mamma runt och är kort i tonen och tycker att hon typ är sviken av sina två barn som fåååår så mycket medicinska råd hela tiden och som hon köper saker åt hela tiden etc....

Fast jag färgar hennes hår efter arbetstid när jag är dötrött, jag hjälper henne med saker som jag kanske inte orkar egentligen, jag hänger med när hon är sällskapssjuk...jag håller relativt god min när hon köper en massa saker som hon vill ha själv och inte har plats med såhon hittar på att jag har ett behov för dom...jag.....jag använder inte det som ett argument mot henne i en konfrontation....varför gör hon det?

Mina föräldrar gör mig så besviken ibland....dom är så låga.

Minna inte om jag skrev om vad pappa gjorde för ett par veckor sen. Han är ju spelgalen som ni vet. Hans frus son lånade min bil när jag var utomlands (fast jag uttryckligen sagt att jag inte ville låna ut den och om dom absolut var tvungna så ville jag att pappa skulle vara med isf) och tyckte det var en bra idé att fälla ner cabben och hade sönder releaseknappen så att den är fuckad och jag måste köpa en ny. Det är snart ett år sen och jag har inte fått nån ersättning.

Min pappa har inga cohonas när det kommer till hans fru. Antagligen har hon sagt att hon inte tänker betala något och jag får laga den för en billig peng menjag vill sälja bilen intakt och inte nå jävla lurjobb för den är fin annars.

Så jag tröttnade på att vänta och sade att jag kunde betala hälften om vi bara kunde få det fakking gjort snart nu innan sommaren.

Så en eftermiddag ser jag hur han sitter o stirrar på V75 på text-tv och ser spänd ut. Jag säger vinner du något och sväljer lusten att slå honom för att han är så jävla beroende av spelandet.

Han vänder sig med en urskuldande min och säger att han måste ju spela om han skall ha råd att betala för "sin" del av bilreparationen....

1) hans tjäring skall pröjsa det och inte han

2)han skall utveckla kulor

3)han skall inte tro att jag är så jävla dum som jag ser ut. Jag vet att 5 lax, vilket är hälften av vad det kostar att köpa och montera en ny soft top är något som rubbar hasn ekonomi. Karln snyter sig i 5000 kronor medan han spelar på hästar. Han torkar sig i häcken med 5000. Om han vinner 5000 så ser han inte det som en vinst ens....jag har sett min pappa spela hela mitt liv...han höjer inte på ögonbrynen för något under 100 000.

Så när han låtsas att han sitter och hoppas på en endaste liten pålle som springer allt vad dom små benen orkar med hans allra sista riksdaler så han skall kunna betala mitt biltak om han så inte får äta mat så tycker jag att han kan dra något gammalt över sig.

Utan överdrift så har min pappa spelat bort 10-tals miljoner. Så välbergade var vi...iof tack vare honom...men det är lika mycket slöseri för det.

Jag fattar inte var den här "jesusmentaliteten" mina päron har kommer ifrån??

Hoppas den inte är ärftlig....

Jag älskar dom högt....men ibland så vill man ta ut skiljsmässa från sina päron.