Jag klarade mig ganska länge den här helgen. Utan att prata och fråga om exet. Men när småtjejerna frågade hr vi hade träffats...så drog det igång en del minnen....och slutade med att jag satt med huvudet lutat mot Emelies huvud och grät så hon blev blöt i håret.
Jag har så ont i hjärtat i dag att jag vill klättra på väggarna.
Sitter vid tv'n med min trogna lilla hund. Mormor är hos mamma igen det är jätteskönt för jag vill vara ensam. Jag är så ledsen. Ledsen att jag inte räckte. Att jag aldrig räcker.
Äsch nu kan jag inte skriva mer...jag vet inte hur jag skall förklara...vad jag skall säga.
Fan.
Den här scootern drivs av solceller (tro det eller ej)
14 timmar sedan
1 kommentar:
♥
Skicka en kommentar