Hej peeps

Idag har jag o Elina varit och tränat igen :) det var skönt men TUNGT. Iaf på crosstrainern....fifan vilken viljestyrka som används för att ta sig förbi dom sista staplarna på monitorn :P

Utan Thomas excellenta spellista på SpåTtiFaJ hade jag varit körd. Den är stenhård i början och man får precis rätt takt...fast idag råkade jag komma åt shuffle så den lirade "fear of the dark" som andra låt....underbar låt men inget man lyssnar på för att komma igång på gymmet. Man kommer snarare igång med sitt luftgitarrsolo :P

Jag började skriva det här inlägget kl...jag vet inte men på eftermiddagen tror jag och nu är kl snart midnatt och jag har glömt allt roligt jag skulle skriva för jag har just bråkat stenhårt med pappa.

Jag försökte förklara för honom varför han inte får ny personal. Jag sade att han måste satsa på sin personal med utveckling och utbildning så att deras arbetsplats är dynamisk och dom inte är MINDRE kunniga än dom var innan dom började hos honom.

Jag sade till honom att det är fel att ta unga människor och bara ha dom som klippmaskiner.....han käftade ju och sade att jag var typ ett skämt i branschen om jag trodde jag kunde NÅGOT och att jag skulle sänka hans företag totalt om jag fick som jag ville (vilket är att ta över och ge honom en lön).

För att jag inte höll käften och inte accepterade honom som profet över frisöryrket så slängde han på luren i mitt öra.

Hela dagen har varit skit. Mina kollegor har dock jobbat som små gulingar och jag med. Det var en helt sinnessjuk dag men vi gjorde vårt allra bästa och det var ett sjuhelsikes arbete för oss alla men vi gjorde det BRA och alla var glada fast det var stökigt och hektiskt.

På sista tiden har jag dock märkt...stämning, jag är svintrött på dålig attityd...och jag känner att det är dålig attityd för jag försöker lätta upp det utan resultat. Det är som att kasta stenar i en sjö...det bara sjunker.
Har man ett problem så säger man det och är inte tjurig konstant och inkommunikativ.

Jag är en chef som FÖRSÖKER ta hand om mina anställda (så gott jag kan trots min far...men även där kämpar jag MOT min egen far för mina anställdas skull) och jag ser helst att vi kan kommunicera öppet utan tjurande...för en sådan arbetsplats har inte jag...jag vägrar ha det!

Så ta detta som en uppmaning att prata med mig om det är något problem för jag är inte den enda som obseverat ett problem och jag vill inte ha problem i kommunikation.

Jag vägrar ha en arbetsplats med "stämningar" som påverkar allas humör. Pappa brukade vara den stämningen och det är minimerat så gott det går nu. Men oss emellan, på marknivå, skall det banne mig inte vara stämningar.

Jag rantar hit och dit o köper saker som behövs och håller mig ajour om hur saker går för folk i deras liv för jag bryr mig, så gott jag kan och försöker förbättra vad som klagas på i MITT beteende men det känns som att det inte räcker och att det är konstant irritation.

I min värld tar man antingen upp saker eller så låter man det vara och visar god min. Jag föredrar det första.

Jag är rak och förväntar mig detsamma av folk jag umgås med och arbetar med.

fan...det stör mig

Godnatt....och fuck you pappa och hela ditt jävla korthusliv

Godnatt