Lördag igen....

Bara sådär...det går så jävla fort!!!

I förrgår dog flugans pappa i Kina. Flugan är alltså min fars nya fru...som är kinsesiska...därför kallas hon flugan....kan ni inte räkna ut varför så.....måste ni fan skaffa lite vett ;)

Det var inte en helt otippad bortgång men den kom 2 dagar efter att hon lämnat Kina och en pappa som var på bättringsväg. Sen dogde han :(

Så vi var där igår och kramade henne och stöttade lite.

Enligt kinesisk tradition skall man tända minst 8-10 ljus första dygnen för den dödes själ inte skall irra i mörkret. Ganska fint...hoppas han irrade till Sverige och såg lite av ljusen som hon hade tänt. Hon hade ställt upp dom i en rad på vardagsrumsbordet så det var lite lägereldskänsla över hela grejjen.

Minns ni att jag sade tat jag inte hade några glada minnen av familjen tillsammans?
Jag fick ett igår :)

Vi satt alla i det stearinljusupplysta vardagsrummet med skuggorna dansandes på väggarna och Harry dansandes på golvet och myste.

Pappa var som min pappa var när jag var yngre och på bra humör. Han berättade historier om sin tid som tolk för högsta domstolen, flyktingförläggningarna och SÄPO. Alla satt på kanten av sina stolar ena minuten och kastade sig bakåt i gapskratt nästa när pappa härmade en snubbe som hade svåra problem med stammande.

Min pappa har verkligen varit med om mycket och mycket av Uppsalas historia. Han var god vän med polischefen och berättade en massa äventyr som var helt otroliga. Jag vill skriva ner människans memoarer men han säger att för många skulle reagera om han gjorde det.

Jag tror fan jag skall tvinga honom ändå och sen kan vi ge ut det postumt. Helt sanslösa historier om regeringar, högt uppsatta personer och mycket annat.

Jag kan förstå att han tycker att han är lite profet på saker för han har verkligen varit mitt i smeten i så många situationer och haft enorma förtroenden. Det är ju bara att han inte riktigt gör sånt numera...hmm.

Igår älskade jag min familj väldigt mycket. Både min kinesiska och min "kurd/svenska".

Pussis