lördag 11 februari 2012

Jävla &%@/&%¤

Pappa

Nu ringer han mig på kvällen och är som en blöt filt. Börjar gnägga om salongen och jämför oss med andra salonger och antyder att det är fel på oss..

HAN köpte en asdyr lokal mot min vilja. TVINGADE in mig med nån halvutbildad kines som skulle sköta hudvården för han tycker att kineser är det bästa som finns.
Jag fick inte sköta något, bestämma något, han tog enorma lån och gjorde sjukt dumma beslut.

Nu brinner det i knutarna och han har mage att antyda att det är fel på mig och mina frisörer för att vi inte drar in kassor på 15-20 papp VARJE VARJE dag under årets dödaste månader.

Han har satt oss i en situation som vi alla jobbat som as för att hålla flytande. Visst har vi utvecklats och lärt oss men det har varit under dödspress.

Kinesen funkade såklart inte, jag styrde upp saker så gott jag kunde med kaosresurser. Nu har vi äntligen ett gäng som funkar. Kunderna märker det, vi märker det och det går bättre och bättre för varje dag. Vi har måånga stammisar.

Men eftersom det inte går enligt hans sinnessjuka prognoser så är det enligt hans matematik OSS det är fel på.

När han sitter och försöker hitta någon att anklaga för sina förluster så har jag svarat honom logiskt och sansat på varje punkt som jag tycker även om det varit mot hans åsikter. OFTA har det varit mot hans åsikter för jag håller inte med honom och TÄNKER inte hålla med honom om jag känner att det strider mot min vetskap och moral om hur det egentligen är.

Då vrålar han att han önskar att jag bara kunde ta över salongen och skulderna och se hur bra det skulle gå...fnysande påstår han att jag kommer gå under och gå under hårt.

Så nu när han ringde för att förstöra min kväll igen så sade jag att han behöver inte oroa sig längre för jag tänker gå och hitta finansiärer antingen banken eller nån jag känner och klöpa ut honom och sköta stället själv.

NU PLÖTSLIGT tycker han att det vore helt galet och började dilla om att det aldrig skulle gå och jag har ingen rätt att ta över den, ingen rätt att göra så och massa skit om ekonomin och.....helt plötsligt när jag visar styrka och vill bort från honom så får jag inte. Jag hatar honom!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jag är så stressad nu att jag var tvungen att ta en attarax och jag hade inga 10mg så jag fick ta en 25a...undrar om jag lyckas hålal mig vaken på det :/ v vi skall ju kolla film jag och mina ungdommar från Örebro.

Jag och alla har dansat runt för att göra honom glad med siffror och kunder, kämpar för att visa andra salonger att vi är seriösa och att vi fanimig är att räkna med...vi är inte pappas salong!!!! Så skall han hålla på och förstöra och racka ner och smeta ut sin jävla ångest på oss.

Han har tagit lån och nu måste han betala tillbaka dom....inte banklånen...andra lån.

Näe jag orkar inte skriva mer.

Jag hatar honom just nu!!!!! Jag hatar att han hela tiden struttat runt som en jävla tupp och egentligen är han fan inte kapabel....men drar ner alla andras självförtroenden och ork.

Undrar vilket som gör ondare, förlora en förälder till livet eller inse att ens förälder är "förlorad" men lever....

:(

6 kommentarer:

Barbabitch sa...

Hoppet är det sista som överger oss.
Alltså , så länge han lever finns det hopp.
Du har kommit förbi detta förut och förlåter honom säkert igen.
Inget att jämnföra med en förlorad förälder till livet....

BitterTwitter sa...

Det var inget illa menat för er som HAR förlorat en förälder.
Det är en mycket konstig känsla att se en person man troded man kände, man trodde man kunde gå i god för och man sett upp till...ändras så kapitalt.

BitterTwitter sa...

detta känns som en förlust också...fast man kan liksom inte sörja när dom är där och fortsätter vara konstiga. Skall man vara arg, skall man bryta, skall man ignorera? Det är en konstig förlust...

ihemmetslugn sa...

Tyvärr verkar du förlåta/acceptera gång på gång och blir därmed överkörd gång på gång.

Skilj dig ifrån dina föräldrar, främst din pappa och var stenhård. DU måste rädda DIG själv, det kan ingen annan göra och för att må bra själv måste man ibland ta beslut som är jobbiga och kan upplevas som negativa av omgivningen.

Barbabitch sa...

Jag håller med.....jag tog absolut inte illa upp!.....Men du måste sätta ner foten på riktigt....
Annars kommer du gå under på riktigt!
Jag kan gärna hjälpa dig med hurrar rop och en klapp på axel , eller en axel att luta mot , vet inte annars vad du kan göra....förmodligen inget innan du har ekonomisk uppbackning....
Ring om du behöver.....pöss

Chinona sa...

Du har en jättefin salong och du/ni gör ett jättebra jobb. Jag kommer absolut att tillhöra "stammisarna" hädanefter och inte klippa mig nånannanstans. Ni är underbara. Tyvärr så väljer man ju inte sina föräldrar. Jag har själv en pappa som jag har en lite "knepig" kontakt med. Jag hoppas att du och din pappa löser era problem. Å om det finns nånting jag kan göra för att hjälpa dig på nåt sätt så lova att säga till. Du är verkligen en sann vän och en väldigt stark kvinna. Jag beundrar dig verkligen. Kärlek till dig. Kramar Kia

 
Web Analytics