Punktmarkerad

I fredags ringde mamma 3 ggr efter att jag slutat jobbet. Varje gång som att vi inte hade hörts just. Jag hade sagt att jag inte skulle ses för att vi sågs i torsdags och att vi skulle ses lördag och söndag i o m middagen igår och brollans födelsedag idag söndag. Dessutom ville Jeanette att jag skulle hälsa på på fredagen eftersom vi inte setts på ett tag.

Igår var jag på middag och då fick jag direkt efter jobbet handla åt mormor och sen hämta mormor, sen gå ut med min hund och sen äta med mamma och mormor.

Sen slingrade jag mig ur att köra hem mormor för ja tycker får finnas gränser för hur mycket jag skall göra för att alla andra skall ha det bekvämt. Så jag gick hem tidigare(såklart till mammas besvikelse). Mamma hade sett att en film om Lourdes skulle gå på tv och ville att vi skulle se den tillsammans och sen såklart att jag skulle köra hem mormor.

Det sista jag tänkte innan jag gick och lade mig var: jag lovar att mamma ringer såfort hon har öppnat ögonen imorrn så jag sätter telefonen på tyst.

Vad såg jag imorse? Jo mamma hade ringt. Ja sen glömde jag ju säga att både pappa och mamma hade ringt igår kväll efter att jag var hos mamma på middag.

Pappa ville veta hur det skall bli med brors födelsedag och var vi skulle gå ut och imorse ville mamma veta hur vi skall fira bror.

MIN SPONTANA TANKE:
NI HAR FÖTT FRAM HONOM...NI HAR VETAT I 29 ÅR ATT HAN FYLLER 30 ÅR IDAG....VAD FAAN HAR HINDRAT ER ATT ENGAGERA ER INNAN DOM SISTA 12 TIMMARNA FÖR FÖDELSEDAGEN...VARFÖR RINGER ALLA MIG OCH FÖRVÄNTAR SIG ATT JAG SKALL SÄGA VAD NI SKALL KÖPA, GÖRA, VÄLJA FÖR RESTAURANG???
AGERA SOM FUCKING FÖRÄLDRAR SOM NI TYCKER ÄR SÅ JÄVLA VIKTIGT ANNARS.

Mina föräldrar har nämligen alltid tyckt att det är förbannat viktigt med lydnad och regler och auktoriet...men när det kommer till den andra delen av föräldraskap...som att hänga med på barnens aktiviteter, lyssna på vad barnet har att berätta gällande vänner, konflikter, födelsedagsfester, önskningar, viljor etc etc då är det så att säga icke relevant information för dom som dom i inga förtäckta ordalag förklarar att vi kan behålla för oss själva. Tur att jag hade mormor när jag växte upp.

Jag tror aldrig att jag fått något i present tex som jag önskat mig. Jag har aldrig fått frågan vad jag önskar mig. Jag tycker inte synd om mig själv här...jag är bara trött på deras syn på föräldrarollen.

Jag tror det är därför jag inte vill ha barn för jag vet hur knepigt det måste vara att inte göra fel...båda mina föräldrar är ganska begåvade (pappa har VARIT)...men ändå fattar dom inte vad som är viktigt för ett barn. För ett barn kommer jag alltid att vara...DERAS barn!

Mamma har alltid gett oss julklappar och födelsedagspresenter inlindade i plastpåsar...inte sällan får man något som landstinget gett henne och alla andra 4000 personer som jobbar där, i julgåva...visst jag får andra saker också...men det...äh
Höjden var när jag fickmin egna lampa jag tillverkat på slöjden åt HENNE i present av henne. Det var kul...

Hon blir jättegenerad när man tar upp det och ser ledsen ut. Allt sånt här gör att jag inte orkar enengera mig.

Jag har bakat tårtor, slagit in presenter, oragiserade en överraskningsfest när min morsa fyllde 40 med alla hennes vänner från hela sverige (då var jag typ 11 år!!!)...varför kan ingen engagera sig lite mer än att ringa mig och fråga vad planen är?

Vad fick jag av min pojkvän vår första jul tillsammans?

Håll i er: 400 eller var det kanske 500 kronor i presentcheckar på ICA (!?!!)

Ikväll skall vi gå på kina för pappa fick bestämma.

Behöver jag skriva mer?

Samtidigt som dessa saker stör mig så otroligt så tänker jag på vänner som haft helvetiska uppväxtförhållanden och tanken: vaffan gnäller jag om egentligen??

Men allt är relativt.

Jag är iaf jävligt trött på sån här skit! Jag är trött på allt. Jag är trött på min hund som aldrig är tyst. Hur faan kan en liten hårboll låta så mycket? Han snarkar, han fnyser, hans klor klattrar mot golvet, han hostar, han harklar sig, han SMASKAR, han piper, han tror att han är människa och nasalpratar, han slickar sin snopp såå att det låter som han snarkar och dricker vatten samtidigt, han dricker vatten så det låter i hela lägenhetennär han inte gör dessa saker sitter han och glor på mig för han vill något och även om han inte kan prata så orskar han en stress bara genom att sitta och stirra sådär....jag vill bara vara i fred HÅLL KÄFTEN FÖR FAAN!!!

I salongen är det tonåringar som sitter och väntar på sina polare som blir klippta eller vad dom nu skall ha gjort...då måste man sitta och lyssna på när någon försöker få sin kompis uppmärsamhet genom kacklet och upprepar hennes namn 34 ggr i minuten medan dom andra har nån konversation som är i 70 decibell och låter såhär: jo...neee...jo asså...jooo...näe...ha sa så...neee...ja ba...på msn...och..han ba...neee" USE YOUR INDOOR FUCKIN VOICE FÖR FAAN...sen är det taxichaufförer utanför sovrumsfönstret klockan 24 som står med båda (Diesel) bilarna på tomgång och skriker för att kunna ha konversationen flytande över motorljudet...eller lillebror skickar sexhundra fjorton sms om hur han har det på jobbet och min salong ser ut som en byggarbetsplats och jag orkar inte ens tänka påp när det blir klart eller hur...sen skall vi julpynta och sen skall vi väl ha nåt jävla jubileum också för att inte nämna alla jävla evenemang vi skall gå på.

Sen skall man verka intresserad och tycka saker är roligt också???

JÄVLA FAAAAN

Ps....idag är det fars jävla dag också....skall jag köpa presentkort på V75?

Äh helvete!!

Ps2: nu har nån jävla orolighetsmask krupit upp i röven på min hund för han springer runt som om någon jagar honom och sen gömde han sig under soffan där han ligger och säger mmmmffffff, mmmmfffff en gång i minuten medan han spelar hockey med dammråttorna.

JAG VILL INTE VARA MED!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!