måndag 1 februari 2010

Patetiskt...

Jag saknar dig som inget annat i mitt liv.
Vet att vi hade kunnat blomma om du bara gav oss chansen.
Men chansen skrämmer dig likt den skrämmer mig...men livet utan dig skrämmer mig mer. Tomheten är som ett svart hål utan grund.
Livet är inte alltid bara lycka men det kändes meningsfullt tillsammans med dig.Nu blåser vinden skoningslöst genom hålen i mitt hjärta, jag kan inte hålla värmen.
Det är kallt och jag vill somna bort från allt men bilderna av mina minnen spelar likt en film bakom mina slutna ögonlock och håller mig gisslan mellan sömn och vakenhet.
Jag älskar dig...

Inga kommentarer:

 
Web Analytics