Knall i hatten och dumpa :P

Vi har haft en underbar dag!!

Inte brända på riktigt utan bara lite medium rare ;)

Efter dumma mängder alkohol törnade vi in lite på seneftermiddagen. Jag sov ca 45 minuter och Anna var helt zonkad och sov mellan 17 och 21 ungefär :P

Jag har inget behov av alkohol alls men det känns vuxet och roligt att KUNNA dricka lite utan att svettas och utan att jag måste tänka att jag skall ut med hunden och köra bil och Gud vet vad.
Jag har inte ens pärlor på näsan (alla som spenderat tid med mig dom senaste åren VET att jag var en sweatybetty såfort jag tittade på alkohol eller gjorde NÅGOT öht. Pärlor på näsan och i pannan var en förbannelse).

Ikväll drack jag vitt vin under en gasolvärmare utan att det var obehagligt en sekund. Jag vände tvärtom upp ansiktet för att njuta av värmen flera ggr. MITT LIV ÄR TILLBAKA.

Anna pratar hela tiden om hur hon tycker att jag är ändrad sen förr.
Man tycker väl att man är samma person själv men hon tycker jag är mycket roligare och lättare att umgås med nuförtiden.

Hennes teori är att jag har självförtroende nu...det är nog en del av det men tänk själva: svettningar från helvetet, skav från fet kropp, skav från kläder, äckelkänslor av hur man VET att man ser ut, ångest att man SKA svettas och att andra skall se, ångest att magen skall fakka ur och man måste hitta en toa, ångest, skam, ångest, skam.
Nu har jag ju kunnat släppa allt sånt. Klart som fan man är avslappnad då. Man är ju bekväm med sin egen exsistens...kläder sitter skönt, man kan lita på sin kropp och vet att man kan äta och dricka utan att kroppen "sviker" på olika sätt.

Nu är det väl att man dumpar som är jobbigt men det är ju något man kan kontrollera om man verkligen vill det.

Ikväll ville jag inte det för vi var på lyxrestaurang i hamnen och skulle äta förrätt och varmrätt. Jag beställde en fiskrätt vilket aldrig händer. Jag är en köttjej annars men man måste ju ha ett öppet sinne så jag beställde grillspett med jumboräkor och piggvar med citronsås.
TYVÄRR beställde jag en himmelsk gratinerad Chevre med grillad Serrano till förrätt och åt merparten av denna vilket blev förmycket eftersom osten är så tät med energi.

Jag klarade mig väl...10-15 minuter och sen kom den jävligaste dumpningen jag haft på länge. Jag satt och höll tag i stolens armstöd och knep ihop ögonen medan vågor av illamående vällde över mig i nästan en timme.

Varmrätten, mina fina ljuvliga grillspett fick dom ta bort från bordet utan att jag ens pillat på dom för bara doften av dom fick mig att vilja hoppa ner i vattnet bland båtarna och knäppa fast mig i ett av ankarna på botten till en lyxjakt.

Dom gjorde en sån fin doggybag åt mig och var jättesnälla. Jag förklarade att jag var lite överoptimistisk och hade opererat magsäcken. Vet inte om dom förstod men jag måste berätta så att dom inte tror det är nå fel på deras mat.

Efter en timme släppte det och jag kunde iaf få i mig lite vitt vin och skratta med Anna.

Jag dumpar inte ofta...men det var dumt av mig att tro att jag skulle komma undan med så energität mat som Chévre-ost utan konsekvenser. Lite hade räckt :)

Vi promenerade ner till hamnen innan maten och sen gick vi hem också. Det blev nog lite mer än en halvmil. Skönt att röra på sig!

Nu skall vi nog sova :)

Jag har det kanon och njuter som en apa :D

Puss på magen