Stört!!!!

Hej...min pappa är spelgalen!

Han har lekt bort alla pengar när jag har varit borta.

Så nu fick jag nog!

Jag sade bara i lugn ton att han från och med nu måste lämna över alal dagskassor till mig vid dagens slut. Förr har jag gett honom min och han har skött eknomin. Sen fick jag behålla och sätta in min egen dagskassa för min salong och han skötte den andra. Men nu har det gått för långt.

Jag ringde och stämde av med honom just och frågade om han var på väg hit...han lät som en skamsen liten kille och sade att han kommer och hämtar bokningspappret för bokföringen inom tio minuter.

Då sa jag: och lämnar dagskassan till mig eller hur?

-"mmm...ja...okej...jag är där om 10".

Helt formidabelt! Trodde på riktigt aldrig att jag skulle behöva ta pengar från min far så att han skall sköta sig...eller så att han inte skall missköta sig.

Känns oerhört konstigt och att han gick med på det är ännu konstigare. Han VET hur djupt han har sjunkit! Han vet!

Med denna helt störda insikt skiter jag i pappersarbetet som jag borde utföra nu och går helt sonika hem.

Orka!

Jag kan inte riktigt greppa detta att min pappa tappat taget så totalt!

Urflippat!

Spelberoende...alla sorters beroenden...är skrämmande.

Det är skrämmande hur människor intalar sig själva och alla runt omkring att allt är okej. Dom använder ilska, utbrott, tystnad, kyla...hela registret...dom kan få andra att tvivla på sina egna instinkter om vad som är rätt eller fel...för sitt beroende. För att kunna fortsätta.

Jag vill lära mig mer om hur man som nära anhörig kan hjälpa konstruktivt.

Jag har sett alkoholens vidriga grepp på nära håll....nu spelets. Maten har jag också sett. Jag vill konstruktivt hjälpa. Inte utöva skuldkänslor eller peka finger eller predika. Bara stödja och hjälpa mot en utveckling frammåt.

Måste kolla upp detta.

Galet!

Fridens liljor