tisdag 30 mars 2010

Ett till inlägg

Massor har hänt.
P-A fick somna in tillslut :( det var en hemsk vecka där man flög upp ur sängen för att kolal om jag hade fått några meddelanden om hur det hade utvecklats. Ett par dagar såg man tecken på aktivitet i hans hjärna så man avvaktade och avvaktade men tillslut bestämdes det at det inte fanns någon möjlighet för honom att komma tillbaka. Han hade beslutat sig för att donera sina organ så man höll honom "uppkopplad" för cirkulationens skull och sedan fick han somna in för sista gången :(

Jag har aldrig förlorat en så nära vän. Det känns så konstigt att jag aldrig skall få höra hans sjungande Hallstahammars-dialekt i luren eller se fram emot att träffa honom efter en onsdagskörning. Såntdär man brukade se fram emot liksom. Han var en sån fin människa. Jag och många av våra emensamma vänner går runt och känner som om att det är ett läskigt skämt...att någon skall dra undan en gardin och vips skall han sitta där och flina över hur lättlurade vi är.

Jag låg på hotellrummet och försökte sova samma kväll som han gick bort...det var hopplöst. Men så började jag tänka på hur och när jag hade träffat honom första gången. Det var på en MC-vinterträff. Vi skulle spela biljard med ett gäng MC-typer. Jag bodde fortfarande på Irland och hade inte träffat någon av dom IRL ännu.

Jag satt i baren och drack en lättöl och försökte se lite cool ut (så cool man kan med en lättöl ;)). Hade fönat håret så snyggt jag kunde och satt väl och snurrade en slinga runt fingret och försökte inte se nervös ut. Plötsligt började det prassla bakom mig. Jag vände mig om men såg inget. Ljudet fortsatte och blev högre o högre och jag fattade inte vad det var. Plötsligt fick jag värsta dunken i bakhuvudet *SMACK!!!!!*
lite lätt omtumlad och chockad vände jag mig om för att se en mycket orolig jätte till karl titta på mig och säga: DU BRANN JU I HUVET LILLA FLICKA!!!

Jag hade suttit nära ett värmeljus som dom hade ställt ut på bardisken bakom mig och slängt med håret och slängt håret rakt i elden. TUR att du var där P-A!!! Sedan frågade han om det inte var jag som var Nursey (för det verkade mest logiskt ;)haha) och det var det ju :D början på en fin vänskap med både PA och hans livs kärlek Pia.
Jag kunde inte låta bli att skratta när jag kom ihåg det. Jag var helt knäckt efteråt för jag visste inte hur mycket hår som försvann och min urgoda parfymdoft var totalt bortbränd och jag stank bränt hår...blä :P

Nu skall jag stänga salongen...skall försöka komma i säng tidigt ikväll...är helt slut som artist fast jag inte gjort NÅGOT konstruktivt på jobbet idag alls..tycker synd om flickorna som jobbar med mig. Jag är inte närvarande alls. Men jag är inte såhär på flit tjejer!! Skall ta mig samman...på något sätt.

Kram på er därute

1 kommentar:

Katto sa...

Jag beklagar sorgen gumman. Finns inget värre än att förlora någon man håller kär.. Du finns i mina tankar... ♥

 
Web Analytics