Idag....

....så höll min hjärna på att koka sönder. Så pass mycket att jag fick sammandragningar i bröstet!

Vad gjorde min pappa igår?
Jo det skall jag berätta:

hej alla barn nu är det barnprogram....titta här vad farbror frej tar fram: ett litet avtal från Eniro här.....

Dom hade inte tagit bort fakturan som dom lovade och vi fick en påminnelse. Pappa skenade som en galen häst utan skygglappar och ringde dom varpå den där jävla häxan från vilda västern som höll på att fitta sig med mig ringer upp honom och lurar på honom ett avtal om sökoptimering?! Hon ger sig ju aldrig!!!

Pappa vet inte ens vad det är och vi har inte ens en sida som är värd namnet just nu. Men ist för att erkänna sitt misstag så blir han förbannad på mig och börjar vråla när jag ringer honom och ber om att få ringa och säga upp avtalet direkt.

Efter 2 dagars förhandlande erkänner han att han inte vet alls vad sökoptimering är och att det LÄT bra när hon sa det och att han skäms att han hade gått med på det.

Men det krävdes att jag skulle ta utskällningar för att jag ville reda ut det och sen sitta och ha ÅNGEST upp till armhålorna innan det kom fram.

Kul!

Utöver det är det en person i min närvaro som sprider obalans och det stör mig så till den milda grad att det kommer komma ut snart! Egentligen har jag tänkt ta upp det länge men jag har hoppats att det skall reda upp sig och sen hoppats att personen skall komma till mig eftersom problemet verkar ligga hos denne.

Det är inte okej att vara känslokall och nonchalant utåt när ALLA runtomkring gör det bästa av situationer i sina liv samt försöker finnas för varandra på alla sätt. Man tar det tillsammans och man gör det bästa av det. Men som det är nu sprids ett svart gift från denna persons beteende som påverkar alla. Det är inte okej!

Jag får högt blodtryck direkt när jag tänker på det. Alltså det dunkar i huvudet och bröstkorgen drar ihop sig.
Jag kan inte skriva mer om det innan jag reder ut det men det ligger och gnager i mig varje dag!
Jag är en person som gillar att lösa situationer och när någon kväser ilska, bitterhet etc och det kommer ut i dåligt beteende så blir jag arg! Det är lätt att prata, det är bara ord.

Suck....det har varit en skitdag!

Dalle är här och hon har det tufft just nu så hon tyckte det vore en skitsmart idé att bjuda hit min mor och bror på middag. Jag var mindre extatisk för jag vet hur det brukar bli.

Hon hade gått och handlat underbar mat, oxfilé, gjort kantarellsås, bea, sparris, champinjoner, en underbar sallad och bruschetta till förrätt. Ljuvligt!!

Det började bra sen kom den vanliga skiten varpå jag blev galet förbannad.

Efter ett par väl valda ord som levererades i 180 decibell (det enda språket som går fram till min mor och bror) så tog jag hunden och gick på en vansinnespromenad med hunden i 180 km/h med vrålande metal i hörlurarna.

När hjärtinfarktskramperna i bröstet hade lagt sig och pulsen i huvudet hade minskat så gick jag hem och upptäckte till min besvikelse att dom var kvar :P

Som tur var kom Emma och Ricky så AD och HD kunde fokusera på att prata med dom och jag kunde hålla mig i bakgrunden.

Det är ju alltid MIG det är fel på. Jag är "aggressiv" och jag "överreagerar" jag är "högljudd" och "har mest ADHD av alla dom mött".

Vad jag inte orkar säga lugnt längre är....att jag har stått ut i alla år. Jag har lyssnat, jag har medlat, jag har planerat för att hjälpa, jag har legat sömnlös av grubblerier.....det har nått sin gräns. Jag har inget tålamod kvar. Jag kommer aldrig få nåt nytt heller.

Dom fattar inte det. Såfort dom börjar prata så låter dom som k-pistar i mina öron varpå jag reser ragg per automatik.

Jag vill inte umgås med dom mer än ibland. Dom är inte min sorts männsikor. Alldelles för hetsiga. Dom tar fram det sämsta i mig...inte alltid men ofta.

Jag vill bara vara ifred. Såsom jag är när jag umgås med Emma, Ege, Ullis och Ubbbe, Jeanette....det är så jag är. Då jag mår bra.

På familjemiddagar, om jag inte får sitta och hålla mormor i handen och andas i en papperpåse så vill jag gå upp i atomer. Jag vill upplösas i atmosfären. Och samtidigt har jag en skuldkänsla för att jag inte VILL vara kvar och njuta av familjetiden.

Jag blir den KONSTIGA som går ifrån, som är tjurig, som är bufflig och säger könsord eller höjer rösten för jag vill markera att jag är missnöjd, att jag fått nog.

Ingen minns alla ÅR som min bror sket i att komma på fester, familjeträffar, alla ggr vi ljög och sade att han hade en viktig fotbollsmatch för att inte behöva förlora ansiktet. Eller när HAN var våldsam och hotade kasta mammas familjeklenoder i golvet om inte han fick en ny dator, mobil eller vad fan han nu hade hittat på för dagen. Könsord var hans vardagsmat.

Jag blir högljudd när dom försöker köra ner sina åsikter i min hals och inte lysnar på mitt försvar. Jag använder inte ilska för att få som jag vill materiellt som min bror alltid gjort. Jag vill bara bli respekterad och HÖRD när jag blir anklagad orättvist (vilket min bror gör när han får sina frispel).

Ingen minns det för han har blivit så lugn nu. Han firar frivilligt nyår med familjen, valborg och sitter o fnittrar med mamma åt katternas "tokigheter".

Det är mig det är fel på!

Tjo och tjimm!!!

Jag är på så jävla dåligt humör att det är sjukt.

Do me a favor....om du vill hänga med min familj....så gör det hos dom. Inte hemma hos mig!....eller se till att jag sitter på ett spa i en bubbelpool med en mai tai i handen nånstans långt bort isf...då an ni bjuda hem dom till mig.

Jag älskar min mamma och bror....men jag måste inte aktivt vilja vara med dom...ofta. Puss puss, gulligull, nuffe nuff....så....klart!!

Internet...

Min gamle router tyckte det räckte nu...så den gav upp och BBB segade med försändelsen och sen kunde dom inte hitta paketet på Hemköp i flera dagar så jag har varit utan uppkoppling i säkert 2 veckor (hemma).

Nyttigt...men störigt när man vill kolla upp saker.

Jag har inte så mycket att bidra med längre känns det som så inläggsfrekvensen har ju dalat som ni märkt.

Och där tog det tvärstopp i hjärnan.

Herrå

Storebror ser dig...

läs kommentarer på förra inlägget......

Counting my blessings!

Om man inte tittar noga så missar man dom.

Man fokuserar på allt man tycker att man INTE har eller får och då blir man blind för vad man faktiskt har och får och otacksamheten är ett faktum.

Den sista månaden har varit en sviiiiinjobbig tid men å andra sidan har fler "konstiga" grejjer hänt sista veckan än vad jag upplevt på en hel livstid.

Assåå...jag kanske får utveckla det där..."konstiga" innebär att saker har fungerat/ gått i lås/ klaffat/ blivit avklarade....som dom blir för normala vanliga människor.

Sånt händer inte mig vanligtvis. Om det kan gå åt helvete så brukar det göra det...med en paradorkester som håller takten bredvid.

Men på sista veckan har jag haft så mycket tur att jag börjar bli nervös.

Först ringer Eniro mig efter 2 veckors bittert bråkande som jag var fullt beredd att ta till domstol....och ber mig om ursäkt onaturligt många gånger och tar tillbaka allt dom tidigare gjort och sagt!
DET, förklarade dom själva någon dag innan, HÄNDER BARA INTE!! Eniro har ALLTID rätt och rättigheterna är bara deras!!! Utom nurå....;)

Sen ett par dagar efter det fick tillbaka min tappade plånbok...som jag inte visste att jag hade tappat...som innehöll en veckas kontantkassor på närmare 10 lusingar :O

Två timmar efter att jag kom hem fr jobbet, jag hade fortfarande inte ens märkt att jag inte hade den i väskan...så ringer 3 små goda feer på min porttelefon och meddelar att dom har min plånis och att dom har gjort lite detektivarbete och hittat min address (via hitta.se INTE Eniro...DET tyckte jag var roligast av allt....vad är oddsen att 3st 60-taggare nämner DEN detaljen liksom).
Knäppast av allt....varenda krona och kreditkort låg kvar.
Sån tur har man bara inte i Uppsala och speciellt inte om man tappar den där jag hade tappat den....på Stora Torget...för att härma min kära Ullis...WTF liksom?! ;)

SEN DÅ?!

Jo ikväll skulle jag och Ullis och kidsen på UNT's fyrverkeier och vi hade hoppats på lite julmarknad. Så jag raffsade åt mig en 500-lapp lite snabbt utifallatt jag skulle hitta något på marknaden. Det var ingen marknad tyvärr men fyrverkerierna var helt underbara. Det var så vackert att jag höll på att börja gråta, speciellt när det kom hjärtfyrverkerier....(jaja...det har varit en jobbig månad och jag stog och drömde mig bort lite :P).

HURSOMHELST!!

Femhunkan låg hopknölad i min ficka och jag är van att inget rör sig ur fläcken därifrån eftersom blodet knappt kan cirkulera under mina kläder annars....så var det förr....nu kan både pengar och blod cirkulera under mina kläder tydligen :P för jag tappade 500-lappen någonstans under kvällen sen :O

Jag ringde Ubbe och Ullis och frågade om dom hade hittat nåt sen jag åkte hem men inget hade hittats.
Jag åkte hem och var lite vissen för jag har inte pengar att kasta runt liksom :P jag stog och velade lite i hallen sen kastade jag iväg ett sms till Ubbe att jag tänkte åka tillbaka till Storvreta och kolla där vi gick med hundarna en halvtimme innan. Jag fick inget svar så jag gissade att dom hade somnat. Ville bara att dom skulle veta att jag åkte ut igen så någon visste var jag höll hus liksom.

När jag var nästan framme så ringde Ubbe och sade att han var ute och letade redan och vars han var. Jag stannade bilen i närheten och så gick vi med hans starka pannlampa. Gulleubbe...jag menade inte tat han skulle ut o leta med mig bara att jag åker tillbaka så dom vet om dom ser min bil eller så.

Hursomhelst. Vi gick i samma spår som vi hade gått tidigare och det går verkligen mycket folk där med sina hundar etc...det är ju en cykelväg som leder mot tex tåget etc.

Vi hittade inget på vägen dit fast vi verkligen gick och letade. Jag gav upp lite och försökte hålla modet uppe och inte fokusera på något så "oviktigt" (i det stora hela liksom) som pengar, men jag var ju såklart lite äcklad inombords av att jag varit så klantig med en sådan stor summa.

Precis då hajjar jag till och tvingar Ubbe att ta ett steg tillbaka....vad ligger under hans känga om inte en liten röding....MIN FEMHUNDRALAPP!!!

Vet ni hur mycket snö det är i Storvreta just nu? Vet ni hur det blåser och hur lätt nysnö är? Vet ni hur många faktorer det finns som borde gjort att jag och den där 500-lappen aldrig skulle återförenas??

Betydligt många fler faktorer än att jag och Ubbe, envis 1 och envis 2, samtidigt men ändå separat beslutar oss klockan 22.30 i mörka snöiga december, för att gå en sista sväng o kolla om den inte ligger där nånstans. Åsså GÖR den det?!? När jag hade gett upp!!?!!

Jag har många gånger frågat mig själv i den här bloggen varför saker aldrig kan gå bra, varför jag inte kan ha tur i kärlek och en massa andra självömkande saker.

Jag har inte haft gluggarna öppna.

Jag är tacksam....(kåt och glad och tacksam heter det va? haha)
Den första där, den försöker jag förtränga.....
Glad blir jag när jag ser hur bra jag har det och då blir jag även tacksam ;)

Jag har mycket att vara tacksam för...resten kommer väl när det är moget.

Jag är mycket tacksam. (man kan fan bli religiös för mindre...vet ni det? Men det har inget med nån "gud" att göra tror jag....bara nån slags balans i livet...i universum....vad vet jag.

Jag är iaf glad och tacksam...och..............nu skall jag duscha.....kallt....och tänka på mormor eller nåt annat heligt.

Kär

I min hund!!

Han må vara helt flippad at times, men jag älskar det lilla livet så det nästan gör ont!

Han är så duktig ibland! Han har gått från att sova bredvid mig till att själv gå och lägga sig i sin bur på kvällen o sova i vardagsrummet utan att knorra eller gnälla! Tvärtom så verkar han gilla sin lilla grotta!

Han kommer när jag ropar (även om jag kanske måste ropa 4 ggr och tillslut vråla ;)) och han har lugnat sig betydligt med åldern!

Man märker hur han älskar våra gosstunder på mornarna o kvällarna då jag går ner på hans nivå o kryper ihop bredvid honom. Han blir så nöjd och lugn och jag kan inte fatta att ett litet djur kan innehålla så mycket kärlek och tillgivenhet!

Jag älskar dig Harry <3 mitt egna lilla yrvädershelvete :p

Företaget som börjar på E.....

....och slutar på niro!

Helvete vilken härva det har varit.

Såhär i efterhand kan det kanske låta löjligt men när det pågick var det rent ut sagt vidrigt. Kanske jag lyckas förklara det i text...kanske inte men jag tycker ändå att ni skall ta mig på orden och fundera både en och två gånger om detta företag kontaktar er och vill att ni skall betala för deras "tjänster".

....äh vet ni vad? Jag orkar inte skriva om det....jag orkar inte gå igenom alla turer och Gud vet vad.

Tro mig bara att det är i stortsett omöjligt att gå ur när man väl vill gå ur och att försäljarna är som blodtörstiga vampyrer som inte släpper dig ur sin makt när dom väl fått fast dig.

Jag blev ordentligt förloämpad och ifrågasatt som jag aldrig blivit i mitt liv.

Jag trodde jag var galen men jag kunde inte ge upp.
Jag visste att jag hade rätt och jag visste att jag aldrig skulle palla om det blev som dom ville. Jag var på vippen att ge efter efter att jag pratat med den 3e personen i ledet av sektledare inom företaget.

Jag sade till honom att kolla uppgifterna för dom stämde inte och nu fick dom fan ta och släppa taget och stå för sitt misstag. Jag ville bara avsluta vårt "samarbete" och gå åt olika håll men dom ville hålla oss kvar mot vår vilja.

Jag frågade vid ett tillfälle om dom tyckte att det kändes fint att ha kunder som kände sig som gisslan ist för att ha nöjda kunder. Det säger ganska mycket om hela situationen.

Tillslut en morgon ringde telefonen och en av cheferna ringde och bad mig om ursäkt för vad som pågått och att dom naturligtvis skulle ta bort allt och avsluta vårt samarbete.

Nöjd brud!!

Det är en gravt kondenserad version. Jag har gråtit blod, fått panikattacker, varit vaken nätter....det var en hel del pengar som det gällde men även friheten och principer.

Det har varit ett helvete med pappa också. Det var det som gjorde att detta med Eniro blev etter värre. Jag försökte lösa alla problem på en gång och ingen ville ge med sig....varesig pappa eller dom och när min bror också började bjäbba mot mig var jag tvungen att fråga mina närmaste om jag höll på att förlora förståndet...om jag var oresonlig eller manodepressiv...

När någon är precis tvärtemot mig så börjar jag lätt tvivla på mig själv och i detta fallet var jag nästan övertygad att jag höll på att bli galen.

Jag tog en enorm konfrontation med pappa som slutade med att vi sårade varandra enormt. Jag var så ledsen efter det att jag inte visste var jag skulle ta vägen.

Jag åkte till mitt tempel....såklart! Jag har två tempel...ett är hos Jeanette och micke men det är under konstruktion och det andra (utan rangordning) är hos Ullis och Ubbe i Storvreta.

Lugnet jag känner när jag är där är fullständigt.

Det är som att det rinner av mig såfort jag kommer in i värmen och ser allas ansikten och får en massa kramar och gos. Jag möts alltid av glädjerop och kärlek. Jag känner mig barnsligt bekymmersfri och lätt och vet att vad jag än gör där näst så är det bra för min själ om det så är dricka en kopp kaffe eller kånka ved.

Det är ett normalt liv...i en förort med hushållssysslor och normala förhållanden. Raka motsatsen till vad jag haft hela mitt liv. Lägenhet i stan, konflikter och bråk. Jag har alltid velat bo i ett hus, ha ett lugnt liv där man gör enkla saker ihop, utan att saker är ett tvång eller utpressning för något annat.

Alla umgås, inget slutar i könsord, svordommar, mammors liv eller död blandas inte in i konversationer. Ja..ni hajjar.

Tillochmed Harry diggar vår kontaktfamilj ;) dom små dysfunktionella stadsborna kommer och får leva livet :P

HURSOMHELST!!

En sak som bevisar hur jävla dåligt det hela hade fått mig att må var:

jag satt i soffan med Ullis och jag hade precis pratat med pappa i telefon och sagt att jag var ledsen för vad jag hade sagt när vi tjaffsade.
Det var inte upp till mig att säga förlåt egentligen men jag ville inte att det var det sista jag hade sagt till min far om något skulle hända....eller innan dagen var slut.

Han svarade bara: "ok" och jag blev så besviken för det var HAN som hade varit ett svin först. Jag hade fixat ett möte med någon som hade ett bra förslag på vår närmaste framtid och firman etc men han vägrade lyssna och vände allt mot mig....varpå hätska ord uttalades och jag svarade i samma ton tillslut vilket inte tolereras av honom.

Hursomhelst...han tog bara vad jag sade och sen lade vi på. Jag fick svinont bakom mina revben på vänster sida och fast jag vet att ångest kan manifestera sig på det sättet så blev jag rädd för att det gjorde så jääävla ont att jag inte visste var jag skulle ta vägen.

Jag sade till Ullis att om jag inte visste bättre så skulle jag undra om jag inte hade en hjärtinfarkt just nu. Sen kom tårarna och dom sprutade så jag snorade ner hennes axel och hennes nacke när jag satt där och snyftade i hennes soffa medan hennes stackars make och dotter försökte se ut som om det regnade.

När jag grät försvann smärtan bakom revbenen. Knäppt va??

Det var gråtspänning.

Jag är sjuksköterska och jag är en sjuksköterska som haft ångest förr i mitt liv...så det är inte i första taget jag tror att jag drabbats av en hjärtinfark om ni hajjar hur jag menar. Men det gjorde så ont och var så centrerat just där att jag var nästan säker.

Gråten var som en varböld som tömdes.

Sedan dess....så ringde ju Eniro och bad om ursäkt och sade att dom förstog om jag inte hade en trevlig syn på dom som företag men att dom hoppades att jag skulel komma tillbaka. Jag tackade för ursäkten men avböjde vänligen erbjudandet :P

Pappa har sedan dess ändrat 180 grader. Nu kallar han mig för saker som älskling och köttbulle (it goes waaaay back...dont ask) och är så mån om att jag skall vara lugn och bla bla bla....jag tar det hela med ett par kilo salt för saker han kastade ur sig när han blev arg sade en del om hans syn på saker och ting och jag släppte nog en hel del nostalgiska saker med både min bror och far.

Dom är inte...skitsamma...det har jag redan skrivit om.

Folk visar sina sanna färger när det är svårt.

Jag börjar gråta men jag står kvar....

Jag får ångest men jag står kvar...

Jag mår fullständigt skit men jag står kvar...

Jag står kvar....och jag lever....

Unbefuckinlievable....

Puss på stresskörteln.....min är nog belgian blue storlek.....

Ps:

En sak är jag stolt över och det tänker jag skriva.

Jag kanske inte hanterar stress på det stabilaste sättet....när stressen blir omänsklig alltså. "Normal stress" hanterar jag like a baws :P men jag sköter det själv tillslut.

Jag må prata med folk och kolla mina möjligheter och utvägar etc men jag ber aldrig nån annan lösa det åt mig. Jag brinner ut och tar det själv från början till slut. DET är jag stolt över.

DET är iof något jag i framtiden kanske måste lära mig av med :P eller lära mig att inte alltid behöva göra....men hittills känns det bra att jag slipper använda folk runtomkring mig till att lösa mina problem.

Många kommer till mig och ber mig ringa hit och dit eller skriva brev, tala för dom etc etc....det gör jag så otroligt gärna men jag själv får en otrolig kick av att inte behöva göra det. Ibland brinner jag nästan upp för jag tar mig vatten över huvudet men jag kommer alltid ut på andra sidan och då vet jag att jag skötte det SJÄLV med STÖD från andra!

En dag står man där själv och vinden viner svinkall...vem fan skall man be då? Då skall man kunna klara sig själv. Jag ser det som en självklarhet!!

Jaja....fan jag vill inte sova såhär sent varför kan jag aaaaaldrig sova i tid....

Godnatt // N.Ervvraket

Problemet...

...när jag inte orkar blogga på ett tag är att det blir så mycket att ta igen :P och inläggen blir aaaaaaaaaslånga.
Kanske gör ett par mindre om varoch en av grejjerna...eller...grejjer och grejjer...

Jag har fått lön så livet känns okej igen...har levt på 56 kr senaste 2 veckorna...det är sådär kul.

Det har varit så jävla mycket på sista tiden som kostat och nu är min ekonomi totalt pippad. Men jag försöker tänka mig för mycket och måste säga att jag inte shoppar alls nästan. Har använt lite presentkort och tillgodokvitton på senaste tiden.

På fredag skall vi ut med jobbet och äta på Stationen och då tänker jag unna mig att ha mysigt kosta vad det kosta vill...men det kan ju inte kosta så jävla mycket när man inte kan äta upp skiten eller om man blir pissfull av minsta lilla :P

Det skall bli så kul...vi har bokat till kvart i nio så vi alla hinner fixa upp oss med håret och kläder. Tänker köra all out...vad jag skall ha på mig vete fan men det ger sig. Vi skall gå ut bara tjejerna, alla som har gubbar lämnar dom hemma och vi skall fan se ut som hundra miljoner dollar :D

Jag har bokat ett bås så vi får härja i lugn...eh...jag menar...vi kan härja utan att andra störs :P
Sen får vi se vart kvällen tar oss :D

Vi behöver detta. Sista månaden har varit ett rent helvete.

Men det blir nästa inlägg. Det kommer handla om jobbiga tider och ett stort skitföretag som jag tycker alla skall akta sig för. Företag eller ej!

Okej...vi ses i nästa inlägg rå!

Puss på bröstvårtan

Min bror

tycker jag skall sluta HÄNGA ut familjen och skriva om min egen skit.

Han fattar inte att dom är min skit! Jag HÄNGER inte ut NÅGOT!!

Jag ventilerar min själ som skulle gå i bitar av all skit jag absorberar annars.

Vissa skriver låtar, andra skär sig i armarna en tredje går ut och super...jag skriver och för mina vänners skull skriver jag här.

För att dom skall kunna fatta varför jag sitter och är apatisk om vi ses, varför jag inte vet var jag skall börja, varför min hjärna är som en svamp...varför jag inte hör av mig ibland.

Jag själv hinner inte fatta allt som bollas i min riktning så jag skriver det för att få rätsida på det.

Och det skall du ge blanka fan i lilla bubben.

Jag vill inte ha dig i mitt liv mer så sluta kontakta mig så slutar jag skriva av mig om dig. Jag vill hellre lägga upp bilder på mina bakverk eller berätta om hur lycklig jag är så sluta bara kontakta mig såsom jag slutat kontakta dig.
Vi är inte kompatibla. Jag vill dig inget ont...jag önskar dig faktiskt lycka. Jag önskar dig otrolig lycka mer än du någonsin kan greppa med din begränsade känslovärld.

Idag blev jag iaf både en bror och en far fattigare....fast fattig är inte ordet jag vill använda.

Jag går mot ett lugnare liv.

Utan människor som vill skada andra när dom mår dåligt själva. Eller som inte bryr sig hur andra mår för att dom själva mår dåligt!

I min värld...den jag lever i och den jag tagit en examen i som sjuksköterska, så skall man vårda och ta hand om människor kring sig ÄVEN när man själv mår dåligt.

Man månar om andra tills den minut man sluter sina ögon för sista gången. Annars är man inget värd i mina ögon.

Försvinn ur min värld om du ser ner på den övertygelsen för då är du inte en människa jag vill ha i min närhet.

Man får inte såra, nöta på och slita ut andra för att man själv mår dåligt.
Man får fundera på varför man mår dåligt och är man någorlunda normal så har man självinsikt.
Sen ändrar man på det man kan ändra och tar bort dom faktorer man inte kan ändra.

Jag tar bort far och bror. Och jag tar bort alla er som inte vågar stå emot och säga ifrån till deras sätt att behandla folk när dom känner sig trängda och hotade.
Som låter dom hållas och accepterar deras sätt!

Bye bye.

Här har ni inget att hämta.

Mot ett harmoniskt liv.

Saker har sagts idag som ett barn (även om det är 33) aldrig skall behöva höra från varesig en förälder eller ett syskon.

Jag är inget offer och jag vägrar finna mig i att vara släkt och umgås med folk som trycker ner andra runtomkring sig och ser ner på dom.

Heppåer, jag har min mor och min mormor! Dä ä fint dä! sen har jag min utökade självvalda familj som gör mig lyckligare och lugnare än NÅGON av min närmaste familj (utöver mormor i sin glasdagar) gjort.

Ni vet vilka ni är och ni bor utspridda över hela landet och världen.

Er behöver jag aldrig stå till svars inför...vi kan plocka upp tråden när som helst och fortsätta där vi slutade sist utan konstigheter.
Det är ingen prestige, sårade egon eller strunt.
Det är äkta omtanke utan falskhet eller översittartendenser.

Jag älskar er!
Jag låter er själva välja om ni känner er träffade.
En stor del av er läser här.

<3

Lakrtismacarons och sena nätter

Hmmm...jag borde sova nu.

Men jag skriver lite först.

Har du funderat på att göra macarons med turkisk pepparsmak i marängen...tänk om eller läs på...det gjorde inte jag. Nu ser mina maränger ut som platta hjärnsubstanspölar med blodgegga mellan...

Nog om det.

Ikväll ville mamma ta en öl...jag var sådär sugen men gick ändå för min mamma är söt. Det var en av dom mysigaste kvällar vi haft på länge. Verkligen supermysig.

Jag psykade henne att hon missunnat sitt barnbarn så att hon skulle hänga med hem o hälsa på lite :P och visst blev hennes håriga lilla barnbarn glad att se sin mormor :P han fjantade runt i hallen och slängde sig på rygg och grejjade.

Sen slängde VI oss på rygg på min säng och låg och babblade. Detta är helt och hållet OVANLIGT för min mamma som vanligen inte kan slappna av i mer än 3 sekunder om det inte är en TV på där någon dammig gammal gubbe diskuterar 2a världskriget ur en kvantfysikvinkel med molekylära studier på det atmosfäriska stoftet som vilar på Teresienstads ringmur....eller nåt :P

Men nu låg vi och babblade fullständigt triviala saker som husdjur,killar och fjantfotade oss med min iphone :D
Riktig kvalletid med morsan!!! Knäppt att man skulle behöva uppnå den ödesdigra åldern av 33 innan man fick uppleva sådan kontakt ;) men dock...jag klagar inte...jag är bara glad att det skett :P

Nu fattas det bara att bror gifter sig o skaffar ungar och att pappa låter mig sköta företaget och slutar spela på hästar....sen flyger väl grisar också :P

Jahapp...

Alla brudar var på jobbet idag...det var som en dröm <3 fast....det var så jävla DÖTT!!!

Jag stängde kl 17.30 för att bespara alla fortsatt ångest och uttråkan :P tror aldrig vi har haft en sån låg kassa som idag men som tur är har vi massa bokningar imorrn och förra veckan var hyfsad. Hoppas verkligen att det inte är en ny trend av något slag. Vi skall ju kämpa den största fighten nu.

Många förbättringar kommer. Tjejerna utvecklas...jag försöker utvecklas :P inte bara invecklas :P och jag tror på oss.
Om pappa bara kunde sluta göra det värre.

Åh jävlar vad klockan är mycket...måste sova....

puss på svanskotan

Så....

...konstigt....

Jag har haft ångest deluxe över hela situationen.

Kan väl ta det från början...

Hej Jag heter Bitterfitt...nej jag menar BitterTwitter och min pappa är spelmissbrukare. Och nej vi snackar inte Bingolotto...han är värre än du någonsin kan föreställa dig. Han är värre än JAG vågar föreställa mig och jag har ändå liiite insikt i ekonomin.

Utan att jag går in på för mycket detaljer så har han spårat totalt och det har orsakat enorma problem i ekonomin för salongerna men även kokat sönder hans hjärna till en människa jag inte längre känner.

Det är inte bara jag...alla märker förändringen och hittills har han döljt det bakom en fasansfull aggressivitet. Alla som känner honom och kan ifrågasätta honom hugger han antingen ansiktet av eller undviker till varje pris.

Han kan inte göra saker han förr klarat av och det har nåt proportioner som inte går att beskriva. Det påverkar alla runtomkring och jobbigast av allt är när det påverkar personalen.
Visst är det jobbigt personligen också men det är ändå min far....man kan inte riktigt undkomma sina föräldrars knäppheter...men andra skall fan inte må dåligt av dom. Dom har sina egna föräldrar och deras säregna drag.

Men pappas humör har gått upp och ner som en helvetesbunden bergochdalbana med dieselturbo och lustgas...han har sårat och brutit ner folk på löpande band.

Nu har det iaf nått ultrabotten.

Konkan hängde i luften och dallrade. Det kom som en fet käftsmäll förra veckan när jag var på jobbet. Jag fick en fullständig panikattack och försökte hantera det själv men alla mina tjejer såg direkt vad som hände och Elina tog resolut och klev in på mitt kontor där jag klättrade på väggarna och hyperventilerade.

Sen höll hon fast mig i en björnkram medan jag ylade och grät så att hon blev blöt i håret och måste fått tinnitus i det örat.

Sen kom alla tjejerna in på kontoret och med axlarna uppe vid öronen av gråt och bröstet alldelles proppat med snyftningar så berättade jag situationen och alla var helt underbara mot mig..men ingen kan ju trolla. Problemet fanns ju kvar.

Det sista som jag behövde var att min bror skulle vända sin ångest till hets och aggressivitet mot mig och mina anställda...men så reagerar männen i min familj. Om dom mår dåligt så slår dom mot dom som hjälper dom mest.

Han pepprade mig således med sms som var kränkande och hotande och direkt förolämpande samtidigt som jag stog i kö på Ultuna fr andra gången på en vecka med en hund som hade ätit skit han inte borde ätit och kostade pengar jag absolut inte hade.

Samtidigt hade jag en gäst från Irland som hade fått en billig resa mellan måndag och fredag och jag kände press att underhålla henne samtidigt som jag var tvungen att jobba och sköta hundärendet. Jag hade lovat att åka med henne till en outlet utanför stan och ta med en kompis och hennes ungar. Skulle hämta dom 11....11.45 hade jag fortfarande inte ens fått min direktreglering färdig (efter 1½ timmes väntan...som utlovats endast skulle ta 10-15 minuter vid kl 10.15).

Smsen rasade in och jag bad bror sluta för han visste inte vad han gaggade om och det gällde inte honom och jag kände hur paniken började krypa i kroppen. Men nä....han fortsatte och jag såg hur dagen rann bort och hur alla väntade på att jag skulle komma hem och hunden gnydde och pep och ville hälsa på alla andra i väntrummet.

PANG så kom en panikattack.....ingen annan utväg på alla problem än att dö...det var det enda som verkade logiskt i mitt huvud.
Jag hade ingen som helst utväg kändes det som. Jag kunde inte andas...det var som en elefant på revbenen men man får inte förlora kontrollen då är man knäpp...så kändes det....så det var bara att ta små små andetag och torka tårarana som föll obönhörligen som en jävla flod.

Jag messade Jeanette för jag visste inte var jag skulle ta vägen...jag ville hänga hunden i kopplet för att han inte slutade pipa och kärringen i kassan som verkade göra allt utom att se till mitt ärende och klockan tickade och bror messade.....

Jeanette sade att jag skulle köra in tummen eller något som bilnycklarna i revbenen så hårt jag kunde för att avbryta tankarna lite...liksom avstyra fokusen och det funkade sådär....så småningom lade sig det värsta och jag gick ut och ringde mamma och skrek ut min ångest och bad henne sätta ett strypkoppel på bror så jag åtminstonet slapp hans påhopp.

bla bla bla....mycket mer skit än detta har hänt...

hursomhelst....jag har styrt upp mycket...jag har nästan styrt upp en stor skuld...hur vi skall lösa det iaf och idag fick jag möjligheten att säga till pappa vad jag behövt säga en längre tid och vad jag fasat för att säga.

Han tog det sjukt lugnt...

Jag har sagt samma saker förut och blivit bemött med rena vrål och påkastade telefonlurar fast jag tagit det i lugn och fin ton men idag var han nog beredd...jag har hållit käft länge den här ggn.

Förr brukade jag provoikativt cruisa förbi hans spelhåla för att visa att jag visste vad han höll på med och be honom att sätta in pengarna på kontot etc men nu har jag inte orkat hålla på och han har fattat själv att det håller på att barka åt helvete utan återvändo nu.

Jag sade i lugn ton att jag kan fixa 1000 nya jobb men han har ingen pension sparad, han har INGA chanser till något för han har enskild firma och konkar den så skiter det sig rejält. Bror är inte heller så jävla attraktiv på arbetsmarknaden med sina...eh..särskilda drag så dom som står att förlora här är NI TVÅ!!

Jag tror inte att det finns någon som älskar er mer än jag för ingen annan hade stått ut såhär länge. Jag sover inte på nätterna av ångesten detta ger mig och jag tänker fan inte ge upp efter 4 år av ren och skär slit för att nån inte kan hålla fingret ur kakburken och sabbar det för oss som investerat våra fingertoppar och kreativitet och framförallt tid dag in och dag ut.

ALLA RÅDER MIG ATT GE UPP, tänka på mig själv i första rummet.

Jag kan inte ge upp...detta är något jag satsat min själ i. Ger jag upp så kommer min själ att spöka den där jävla lokalen resten av byggnadens kvarlevnad...så är det bara. Jag skall inte misslyckas pga en mans missbruk och begynnande demens.

Jag fick iaf igenom att han skall ge mig ALLA kontanta medel varje dag. Det är inga små pengar kan jag lova.

Han sade det själv...jag behövde inte ens be. Han sade: "jag insett att vi måste köra på din linje nu. Vi skall prova". (hah...prova....haha....vi skall prova hur det känns att lyckas alltså :P)

Jag sade också att han är negativ för personalen och att han tappat greppet för vad som är lämpligt i en salong...skrika på personalen så att färgen flagnar ute i salongen medan som tar betalt av kunder är inte så jävla lämpligt.

Jag sade att jag vill att han backar i iaf 3 månader och låter mig och bror sköta allt och sen se hur det går...han sade att det skulle vara okej...efter DJANOARI när nån av hans "affärer" utvecklar sig (likt en atombomb antagligen)... (jag gapar fortfarande).

Min pappa var ödmjuk :O

han infogade att han inte gillade den jag blivit och att jag var känslokall och undvek hans sällskap. Fast då blev jag fan arg.

Jag sade att alla jävla ggr jag ber honom, inkl min födelsedag att ses och äta lunch, middag, ta en jävla kaffe ihop på salongen så nekar han mig men när hans frus unge (som är 19 om inte 20) är i stan och hans mamma är utomlands så går han nästan upp i brygga för att hinna springa på restaurang med honom för han har lovat hans mamma.

WTF...

Jag gillar ungen men jag gillar inte prioriteringarna...

Min pappa har aldrig prioriterat mig...det är ingen bitterhet...det är fakta.

Han påpekade att jag var inte hans lilla "tjottbolle" som jag brukade vara. Hon som satt vid hans fötter och nickade åt allt han sade, kom hem till honom och städade och lyssnade på hur näääära han var att vinna 1,2 miljoner om bara hästjäveln hade plutat lite med läpparna vid mållinjen.....

Då sade jag bara rakt ut att jag är exakt samma människa idag pappa men nu vågar jag säga vad jag tycker egentligen. Då var jag rädd för alla saker du hotade med. Sjukdommar, svek, heder allt som en far kan hämma sina barn med.

Då var tydligen maten färdig så han kunde inte prata längre...flugan ropade. Då sade jag att hans jävla fluga (även om jag gillar henne) kunde vänta...han har fan en state of the fakking art microvågsugn.

Hade min morsa ropat att maten var klar medan han pratade i telefon hade vi alla fått öronen varma....så ursäkta om jag inte hoppar högt när han nu måste kuta och äta helt plötsligt...

Hur som helst....jag tar orden vi utbytte ikväll med en nypa salt va....dom kommer från en missbrukare....men dom kom och jag tänker minska hans tillgång till rena kontanter DRASTISKT! Vad han gör sen är hans grej...då påverkar det iaf inte firman på samma sätt.

The fat lady hasnt fuckin sung yet.................

Jag har sån förbannad ångest!!

Det maler i bröstet!
Har inte haft det på flera år!

Ibland är den så stark att jag känner hur blodet pressas extra hårt i ådrorna och hjärtat pumpar som en jävla maskin som rusar!

Jag hade arbetat mig förbi detta, jag lärde mig ju att tänka bort det med kbt!

Jag vill inte ha kontakt med min bror o far! Jag orkar inte tänka klart! Jag glömde göra månads z-rapport på kassajäveln i slutet på förra månaden så stressad är jag.

Gäster, vänner, åtaganden, kunder, tider, bokningar, beställningar, skulder, vab, inskolning, kurser, tider, sjukhusbesök.....jag dör snart! Det snurrar för fort och det genererar inget.

Jag oooooorkar inte!!!!!!

Pappa ringer 3ggr per dag!

Min hjärna är knullad. Jag vill vara kär, koppla av. Bli ompysslad, få pyssla om. Ha enkla planer som vad jsg ska laga till middag.

Middag...

Enda gångerna jag äter lagad mat är då ullis och ubbe tar sig an mig (vilket iof är ofta) men man kan inte hålla på tracka ihjäl en stackars familj med sitt dysfunktionella liv!

Jag hatar mitt liv! Jag vill åka och storhandla, ringa nån på lunchen o prata om kvällen...äääh håll käften shirin......
Dö i sömnen fö fan!!!

Jag står inte ut!!

Varje gång jag pratar med min pappa (och jag gör det inte frivilligt) så känner jag hur bröstet snör ihop sig till en hård stenklump och jag får katastroftankar.

Han är helt världsfrånvänd.

Jag säger inte det som en tonåring som inte får som hon vill utan för att han på riktigt förlorat fotfästet i verkligheten och han fattar det inte själv utan han är helt normal och in control.

Utöver en hel massa saker som skett senaste veckan så har han nu flippat ur för att jag har ändrat avtalet med en stor sökmotor som både har kataloger och nätsök.

Han lade ansvaret på mig och jag gjorde vad som krävdes. Tog bort onödiga saker och var tvungen att acceptera att det gått upp i pris och att dom inte ville förlänga avtalet vi redan hade med dom kriterierna.

Så jag koncentrerade informationen och gjorde så gott jag kunde. Jag blev ombedd av farsan att sköta det.

Nu ringer han i fullständig panik och skriker i telefonen över att det kostar nästan samma som han pungat ut i alla år men lite mer och att vi har mindre annonser än förut.
LESS IS MORE och jag har ökat nätsynligheten ist för katalogsynligheten.

Jag orkar inte. Jag hatar honom.

Han är en giftig människa nuförtiden. Han fattar inte graden av ångest han ger mig.

Jag skall börja kolla möjligheter på sköterskemarknaden. Kanske jobba deltid som syrra. Alternativt kolla om jag kan köpa loss min salong. Jag orkar inte längre.

Min familj försöker få mig att tro tat jag är galen...att jag inte kan hantera saker. Det är inte normalt att behöva hantera vad jag processar på en vecka.

DET ÄR INTE NORMALT!!!!

Jag vill inte vara del av det. Jag behöver bara styrkan att börja på nytt...
Det är inte så lätt när man är själv...om man hade en egen familj en egen styrka i form av kärlek eller så...kanske det vore lättare.

Jag vill skrika åt min pappa...slå honom...om han bara hade sparat pengar i firman ist för att spela och göra sina rövinvesteringar så skulle vi intes vara här i den här situationen.

Han har lagt 100 000-tals kronor på idiotiska reklamkampanjer under åren....

Äh inget av detta hjälper.... :( inget hjälper.

Det är hans fel att vi är här. HANS FEL!!!!

Både han och min bror gör samma sak när dom mår dåligt...dom drar ner mig. Dom ringer och ordkräks i mitt öra och det går rakt in i mitt hjärta och jag får sådan ångest att jag vill kräkas blod.

JAG HATAR ER!!!!!!!!

Kan ingen bara ta bort mig från detta?

Jag vill inte finnas!

Hah

Tillbaka på min bra-iga diet av rostat bröd (fullkorn iof)....nu när jag inte måste se till att en normal människa måste få mat längre....skörbjugg here i fakking come :)
Det är så mycket lättare och snabbare och det blir inga rester ;)
Yah mon....rostat bröd o öl....asbra...aspackad! :/

Ska nog på hårdrocksfest ikväll! Nu orkar jag inte skriva mer!
Puss

Senaste dagarna :P

Jävlar i min lilla låda...

Jag behöver lite lugn och ro och egentid i vardagen har jag märkt dom senaste dagarna.

Min polare L kom från Irland för att hälsa på mig...och hon slutar aldrig prata. Aldrig! Och hon pratar VÄLDIGT ARTIKULERAT OCH HÖGT och äääääälskar uppmärksamhet från folk runtomkring när hon pratar. Sån är inte jag och det känns som om jag haft en vattenkanon i ansiktet i 4 dagar....högtryck!!!

Vet ni vem Hyacinth Bucket är i serien Skenet Bedrar...hon är ganska lik henne emellanåt i sättet att prata och vara.

Det var givetvis askul att ha henne här....missförstå mig rätt men jag har haft asjobbiga dagar med jobbet....pappa och bror...och att ha någon med sig på jobbet en hel vecka som inte riktigt fattar att man använder ett lite lugnare tonläge kring kunder i en hår/skönhetssalong är....utmattande.

Jag var så fräck att jag sade till henne tillslut: USE YOUR INDOOR VOICE WOMAN!!!!

Man måste ju liksom underhålla sin gäst, se till att dom har mat, inte är uttråkade etc. Hon ville aldrig göra ngt själv och det får jag också lite panik av.
Om det är jag som bor hos någon skulle jag säga: skit i mig, jag underhåller mig själv helt och hållet men hon ville ha varenda sekund med mig och jag jobbade.

Jaja...nu skall jag sluta klaga :P

Vi rockade loss i onsdags och gick ut och levde rövare. Kollrade bort varsin 48-årig militär norrlänning tills vi började bli skrajja nästan. Dom blev som två kärlekskranka tonårsbrudar....det hade vi inte räknat med :P

Så nu har vi varsin fanklubb (eller hade) ;) hennes fanklubb vill åka till Irland och hälsa på henne och om hon hade låtit honom hade han nog bokat tid för en snabb vigsel nånstans innan hon åkte hem :P
Han satt bara och flinade som en liten unge.

Min fanklubb fick inte lika mycket uppmuntran efteråt för jag kan inte ta någon på allvar som känt mig i två timmar o säger: jag älskar dig! Och inte "jag älskar dig haha" utan..."jag älskar dig med darrande underläpp och hundögon"
Duuude...jag har varit ihop med en kille i 1½ år och han kunde fan inte säga det då ens :P I'm unlovable liksom.
Visst var det smickrande ;) men vissa ord kanske man inte skall missbruka! Han kan ju ha gjort lite stalking dagen efter också. Skall man stalka/snoka så kan man ju göra det lite i smyg..kanske inte som en noshörning i ett växthus ;P

L kan fortsätta umgås även om hon vet att det inte betyder något eller blir något utav det hela...jag kan inte det. Hon behöver bekräftelsen på något vis och kan köra på för den sakens skull.
Då stänger jag hellre ner och drar mig bakåt ist.
Det är grymt att uppmuntra eller ge förhoppningar om man inte har några intentioner eller känner pirret...tycker jag.

Äh det är knepigt såntdär. Jag dömmer inte...men jag tycker det är mysko att man är 48 bast och har så lite självkontroll/insikt att man faller som en galen fura för okända brudar på en krog på 2 timmar.

Intresserad kan man ju bli...tom upphetsad...som fan...ABSOLUT...men är man 48 så kanske man känner sig själv såpass att man vet att det är hormoner/brist på sex/ alkoholen som gör att man får....vårkänslor utav helvete. Man kanske inte tror att hon är lösningen på alla problem man haft i livet hittills liksom :) Man kan ju absolut tänka tanken i sin galnaste ensamma stund (det gör väl alla mer eller mindre)...men....man säger det väl inte kanske....

Äh jag skall nog bara sluta nu....jag låter otacksam :P

Det var underbart att bli uppskattad, få fina komplimanger, kramar och så..känna sig speciell..men sen blev det lite...urflippat. Krogragg är inte för mig :P

Så säger vi helt enkelt.

Veckan har varit helvetisk med far och bror...mest bror.

Jag fick panikångestattacker (riktiga) som inte var av denna värld i onsdags. Det har jag inte fått sen jag var tvungen att bestämma på en vecka om jag skulle stanna eller åka hem från Irland 2001.

Men det som gör mig lugn är att jag märker att jag inte har ångest annars...den kommer av far o bror....slipper jag deras skitsnack så mår jag okej.
Orkar inte berätta allt nu....vi får se hur det utvecklas helt enkelt...men sen det hände har jag inte varit så jävla kaxig helt enkelt.

Som tur är har jag underbar personal som visat ett otroligt stöd. Jag älskar er så mycket mer än jag tror ni förstår. Och jag har fina vänner som både förstår sig på ångest och hur det kan yttra sig samt hur min familj funkar.

Det är lite läskigt hur jag börjar mentalt att klippa banden med far och bror. Men jag kan inte vara mental boxningssäck åt dom...det fungerar inte. Hela mitt liv har jag varit det åt min familj...för att sedan få mer skit i retur.

Därför håller jag dom på avstånd känslomässigt. Ingen mer nostalgi...
Kan dom vända sig mot mig som bara jobbat troget mot ett gemensamt syfte och ge galla och onda ord så tänker jag inte förlåta och vända kind mer. Jag kommer inte hålla agg men jag är inte samma klippa....vågor nöter ner klippor till sand tillslut....

Så...när folk frågar hur min far och bror har det...så säger jag som det är....

Kolla själv för jag vete fan vilka dom är längre!

Nu skall jag gå o lägga mig i min underbara vita, fluffiga mjuka fina säng.......och drömma...om....

....

Blev uppvaktad på puben igår...
VÄLDIGT uppvaktad....
Jättego snubbe!

Men nej. Jag vill innerst inne inte.
Vill brinna med dig, bara dig!
Bara dina läppar, bara din kropp.
Bara du!
En gång fick jag vara dig nära....var det ett aprilskämt? Det var samma datum!

I want to be with you!

Helgen...

förflöt i ett numera vanligt tempo....

Åter igen åkte vi in akut till Ultuna djursjukhus eftersom hunden denna gång hade nosat reda på ett russinpaket som en liten snutt hade lagt ifrån sig hemma hos mig när jag satt barnvakt.

Jag visste att druvor inte var bra för hundar och då kan man ju räkna ut med lilltån att russin måste vara värre eftersom det är råkoncentrerade druvor i pytteformat.

Dom frågade lite försiktigt om det kan ha varit fler än 10 russin han hade ätit...då fick jag ont i magen....hur många russin kan det vara i en såndär liten barnask....ett hundratal?

Åk in nu nu nu sa dom. Jag blir så TRÖTT!!!!
Jag började åka mot Ultuna men halvvägs...vid Shell så fick jag cp-ryck och tänkte...jag tänker inte åka in när det kostar 3000 pix bara att gå över tröskeln...jag provar att kräka hundfan själv.

Jag stannade vid Pollacksbacken och drog in en ont anande liten brun hund i ett skogsparti och körde in armen ungefär till armbågen och försökte få fram kräkreflexer. ICKE!!! Han är resistentare än Ebola.
Så det var bara att tuffa vidare mot Ultuna.

Efter en trist lång väntan där jag kunde SE russinen vandra längre och längre ner i tarmen by the minute så fick han kräkmedel. Jag berättade att han brukar vara ganska resistent mot kräkmedel och att dom förmodligen kommer få ge ganska mycket. Och detta var inget undantag.

Sköterskan (igen en snygg manlig sköterska, dock inte samma) var förbluffad över att Harry bara låg och sov eftersom monsterstora hundar brukar ligga och vrida sig i spyvåndor av samma och indeed mindre doser av kräkmedel.

Totalt fick dom fram 14 russin och Harry fick alltså läggas in eftersom han annars riskerade grov njursvikt.

Då var jag på gränsen till att lägga ner totalt. Så jävla besviken, trött och gråtig. Kan NÅGOT gå bra NÅN GÅNG???

Igår ringde dom och sade att han verkade pigg och njurvärdena var helt ok...dom behöver tas om för skadan kommer oftast senare..men under tiden fick han gärna vara hemma (det sista sade dom lite FÖR trevligt så jag hajjade att harry hade hemlängtan...han är ju ganska verbal det lilla livet :P)

Under tiden hade jag börjat röja gästrummet aka skräprummet aka walk in closet och kommit en bra bit på väg. Jag sltförde så mycket jag hann och åkte och hämtade lillskiten som var överlycklig att se mig. Han var grafitgrå och för att vara ärlig orkade jag inte tvätta honom igår...jag var helt slut.

Det blev iaf minst 6 stora säckar av saker som åkte ner i källaren. Alla sommarkläder, täcken, kuddar etc allt som jag har när det kommer horder av folk från tex Örebro och så. Det MÅSTE ju inte ligga på standby i lägenheten.

Efter att jag hämtade mongot så åkte jag och pantade burkar och sen åkte jag hem och avslutade städningen så att Lisa har ett rent och fint rum att bo i när hon är här.

Mamma kom förbi och vi åt lite pizza...jag trodde jag skulle klara 1/4 men inte fan gick det...jag åt bara halva min bit och sen bar det emot nå så in åt h-e. Skönt!! Man blir skraj ibland att man skall "förstöra" sin gastric så det är skönt när man känner att det funkar som det skall.

Imorse vaknade jag med nackspärr från axeln upp till örat på höger sida. Hoppas det ger sig snart...störigt ju.

Nu kommer förhoppningsvis min kund snart så jag kan åka o hämta Lisa på Arlanda...jag orkar inte förklara hur hon skall ta bussar och var hon skall hoppa av etc.

Idag snöade det men som tur var (?!) så fastnade det inte...fast det hade varit lite mysigt OCKSÅ men jag har ingen lust att köra i det just nu....har askassa vinterdäck.

Elinas kille, snyggmattias bytte och blev så chockad av hur dåliga två av mina däck var att han lånade ut 2st från en gammal Jetta som han hade ståendes för han vågade inte låta mig åka hem annars :P

Ett hade pyspunka och det andra var flintis :P så det var nog bra att han gjorde så...framförallt förbaskat snällt!

Så nu måste jag köpa nya vinterdäck...fast jag har inte råd med det så det blir regummerat eller beggat.

Nu har jag tröttnat på mig själv TOTALT!

hej då

Det sög...

att inte möta din blick.....känna hoppet som förut...känna glädjepirret över att ha setts, bara helt oskyldigt!
Det suger att inte vara omtyckt av dig!

Åh så trött!!

Chokladhunden har inte riktigt återhämtat sig va.

Jag hämtade hem honom i lördagskväll och han var ganska okej. Men igår (söndag) fick han små ryck när han bara började skrika och titta på mig sådär: MATTE HJÄLP MIG!!! och sen skämdes han och gick undan.

Jag haaaaaatar när han går undan...jag vet att hundar gör så när dom mår dåligt men mitt hjärta brister när han gör så :(

Det tilltog på kvällen och blev mer och mer. Jag kände och palperade men inget ställe var inflammerat eller ömt som så...buken var mjuk och fin när man kände.

Så jag tog öronproppar i ena handen och hunden under andra armen och bäddade ner oss...han somnade som en stock och snarkade som flera stockar men jag hade bestämt mig att han skulle få sova hos mig så det var bara att gilla läget.

Vi vaknade ett par ggr men somnade om fast kl 4 så hoppade han ner och skrek och sprang ut från rummet...vi tog en promenad och han gick och "kissade" överallt men inget kom ut :( för han hade inte druckit något men det fattade inte han. Inget annat kom ut heller trots att vi vandrade runt ett tag.

När vi kom hem skrek han ganska mycket så jag ringde Ultuna och pratade med en sömnig sköterska. Hon lät ganska....jag vet inte hur jag skall säga...att ta in honom lät inte som ett alternativ...men hon fattade ju att han hade ont nånstans.

Jag gick och lade mig och han följde efter, annars brukar han vilja stanna i vardagsrummet. Resten av "natten" förflöt okej om man bortser från att han snarkade som ett tröskverk och jag hela tiden låg och puttade på honom.

Det är inte som mänskligt snark...det är motorsågssnark.

När vi vaknade tutade jag i honom mat...fick sitta som med ett småbarn och dutta i honom bitarna. Men vatten vägrar han ff dricka.

Vet inte hur jag skall göra idag...vågar man lämna? Svårt att ha på jobbet eftersom jag har en massa muslimer som är döskrajja för hundar och han piper om jag lämnar honom utanför behandlingsrummet när dom andra jobbar.

Äh jag ger det ett par timmar till och ser...han har slutat skrika. Nu sover han som en tjock liten sälkut.

Jag är helt slut från tårna ut i hårstråna...zzzzz

Snabbis då...

* kollade med vet, giftinfo och djursjukhuset alla sa samma sak: kom in ASAP!!

*hund på sjukhuset för dropp och blodprover. Risker för lever/ njur och hjärtpåverkan. Hans blåsljud var mycket mer markant nu än förr :(
Snäll veterinär och söt manlig sköterska som gosade med Harry fast han tjöt som en flicka när dom tog tempen (som han alltid gör...ingen stjärtgosse den där hunden...alltid något!) och satte kanylen. Försökte sedan äta kanylen.....*suck* (inte sköterskan då...utan HARRY)

*lång väntan men jag och Harry sov så gott. Han var min huvudkudde när jag satt o lutade mig fram över undersökningsbordet och han blev så trygg och lugn av att jag hade armarna om honom och ansiktet begravt i hans päls att han somnade som en stock och snarkade så jag fick hjärnskakning av vibrationerna.

*han sket helt i att jag inte skulle stanna för han var så glad att få kolla in sjukhuset backstage. Lilla knäppo.

*klockan är 23.15 och jag saknar honom så mycket....det är nu på dygnet han är som gulligast. Hoppas han mår bra <3 sniff sniff om han inte var sån liten snuskpelle ibland så skulle jag ta hans filt o gosa med men jag vet aldrig om han slickat kloaker eller rullat sig i ankskit/gödsel/fästingar etc så jag avstår.....saknar hans lilla lukt dock.

*jobbar imorrn

*harry jag saknar diiiiiiiig <3

orkar inte med den här hunden

Han har aldrig varit intresserad av SITT EGET godis ännu mindre mitt!
Så jag tänker inte alltid på vart jag lägger saker per automatik.

Igår tog han min TREHUNDRA GRAMS chokladkaka från flygplatsen och åt upp. SJÄLV!!!

Tänkte på det när jag satt och kollade på Dexter igår..hmm hade inte jag min chokladkaka här? Den jag hade tänkt äta aaaaaaslångsamt eftersom den inte finns i Sverige och jag älskar den. Jaja...jag kanske la in den i skåpet igen.

Hunden var HELT jävla radiostyrd på promenaden i morse....det gick inte att få kontakt med fanskapet öht...helt i sin egna värld och den var 1800 km/h snabbare än alla andras. Om han blev rädd hoppade han 6meter upp i luften ist för 3m....blev han glad så studsade han i 300 km/h ist för 100....helt störd. Men så har han varit periodvis sen han föddes....dock inte lika mycket sen han blev ca 3 år och definitivt inte sen han kastrerades.

När jag vaknade i morse var hans vattenskål TOM....det händer inte ens på sommaren. När jag fyllde på den drack han häften utan att andas mellan klunkarna.

Hmm....okej? Funderade lite på om det var vommen han fick igår kväll som var salt? Så var det nog.....

(.....OM HUNDJÄVELN LIDER AV ÄNNU EN SOCKERCHOCK OCH HAR 300 GRAM CHOKLAD I SIN JÄVLA TARM!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!)

INTE!!!

Tyckte hans skit var lite extra brun imorse...jag är ju trots allt bajsexpert extraordinaire numera............men sen ryckte jag på axlarna och tänkte att det kan väl hända..... (och sen tänkte jag att jag kanske var lite avföringsfixerad och kanske borde sluta analysera så mycket)......


Men se jag fattade ändå inte något......

...tills jag kom hem och tyckte det var jävligt stökigt i vardagsrummet där hundjäveln håller till........

Vad ligger där om inte ett tomt Milka Triolade 300grams chokladpapper.

Jag vill ärligt talat slå ihjäl honom. Jag VILL!!!!! men vaffan hjälper det liksom?

Denna sjukliga hunger måste bero på kastreringen och dietfodret han får. Men det lilla fettot har inte gått ner ett gram och ändå har han fått dietfoder i snart 6 månader. Det KAN ju bero på hans stadiga diet av stöldgods......

Nu när jag tänker efter så saknar jag strumpor, ljusstakar och en golvlampa också.................:P

Jävla skitapa!!! Vad tycker ni som kan hundar? Skall jag skita i dietfoder och ge fanskapet helfoder istället? Tror ni han blir "nöjdare" då?

Såhär kan vi inte fortsätta? Det är ju som att ha en valpjävel igen!

Ååååååååååååååååååååååååååååååh

YAKK!!

Jag tog ett plastförkläde, sprayade ett munskydd med en hårspray som doftar himmelsk, tog dubbla handskar som jag förlängde med soppåsar upp till armhålorna och tättejpade med silvertejp både runt handleder och överarmarna. Hårnät och plasthätta över håret och sen var jag redo....trodde jag.

Jag är ju den enda som inte kan kräkas....eller jag får inte upp något NÄR jag kräks...så det kändes som att jag borde göra det samt att jag är sjuksyrra och har torkat en hel del bajs i min dar.

MEN!! Detta hamnar definitivt på min topp 4 lista av förjävliga upplevelser.

Bakom toalettlocket finns en "platta"...typ mellan väggen och fästet för locket...hon hade ställt sig på alla fyra FRAMFÖR toaletten och öppnat skithålet och sprutat rakt bakåt...man tyckte det såg jävligt ut när man tittade på själva toaringen....sen tittade man bakom det uppfällda locket och Victoriasjön i FAECES och för er oinvigda så betyder det BAJS på latin.

Jag skrek ut mina kräkreflexer...väste fram dom...tårarna rann...nej sprutade men inte fan tänkte jag torka dom...det var skit över allt och för varje drag med klorinidränkt papper så ville min lilla omsydda magstump hoppa upp genom munnen med trippelvolter.

Jag kom ut ca 20 minuter senare med mascaran nere vid knäna och helt dyngsvettig. Det luktade ju inte hallontårta där inne heller och jag försökte bedöva äggdoften med 100 liter spray men som alla vet så blir bajs + spray inte nån drömkombo heller.

Men toajäveln glänser som ett as nu...jag kommer aldrig kunna använda den igen ändå. Trodde jag hade sett det värsta när en knarkare kom in på valborg en gång och måste skitit på sig och tänkt att det var en bra idé att strunta i pappret som vi tillhandahåller på varsin sida om toalettstolen och istället åkt kana med sin stjärt på ringen och således torkat av sig på det sättet.....

Det fick jag också städa....

Gaaaaaaaahhh.....

Man tycker att en fin fräsch salong skulle kunna vara immun mot sånthär...tänker mig lite fängelsetoalett i rostfritt stål eller tunnelbanetoaletter som är oövervakade...men nej....

nu är jag så äcklad att jag dör...hejdå

Varför?!

Någon har gått in på vår kundtoalett och fullkomligen råskitit ner hela sitsen med tjock grynig diarré.

Hon för jag vet vem det var har missat toastolen och skitit bakom toalettens ring.

Jäääävla helvete. Jag hade precis fyllt munnen med krämig avokadoröra som känns som det är samma konsistens som det som nu väntar inne på toan att städa.

Jag är så arg. Visst skit ner toan, det kan hända. Men städa upp efter dig om du så måste ta av dig tröjjan och tvätta med den ELLER SÄG TILL PERSONALEN FÖRFAAN.
Nu var det en annan kund som upptäckte det!

HEEEEELVETE. Nu måste jag gå och ta hand om 2 liter bajsgröt!

Magkatarr...

min magsäck gräver hål i min bröstkorg just nu. Lustigt nog heter det heartburn på engelska....så passande.

Jag gissar att det är magsäcken, den som sitter kvar där inne men som inte används längre, som har ett sår...den ligger ju där på sidan och bara producerar magsafterna för vitaminerna och immunförsvaret..ingen mat kommer dit längre.

Men tydligen kan man få magsår där och av smärtan att dömma måste det fan vara så. Det ilar, maler och sliter i både bröstbenet, revbenen och ryggen.
Får pilla i mig lite Lozec innan sängen.

Fiiifaan vad obehagligt det är.

Är lite i koma....avtrubbad liksom. Pga min psykiska heart burn alltså....

Försökte distrahera mig lite med att baka fler jävla macrons...tyckte det var smart att spritsa ut dom med ett annat munstycke...det var inte smart.....

Dom fick klassiska marängutseendet men det var inte bra ur macronsynpunkt för det spracks och blev mysko...det går ju ändå men det var mycket finare med dom platta ädelstenarna jag tillverkade förrut.

Jag har avaktiverat facebook...tröttnat på mig själv...om inte ens mina bästa sidor kan locka så är det lika bra att jag bara har mina sämsta sidor på display...dvs den här bloggen.

Nu ska jag sova...eller nåt

hejdå

Tungt

Att aldrig få den man vill ha.
Faller inte fler ggr nu!
Är inte ute efter ngt egoistiskt, att ha någon för mig själv eller förändra hela tillvaron för den personen.
Har inga krav!
Ändå helt omöjligt för mig att bli älskad tillbaka.
Omöjligt!
Måste lukta illa både mentalt o fysiskt!
Nu försöker jag inte mer iaf...med någon!
The fat lady has sung!

Om jag bara kunde få somna nu...utan att fakking vakna så vore det skönt. Men som en dålig schlagerlåt så är imorgon alltid en annan jävla dag. Jag har inte modet att avsluta skiten.

Det suger att veta att det finns ngt...outforskat...med all potential till att bli bra om det får ta tid att växa fram, väljs bort som en jäkla abort!

Äh håll käften shirin!

inte så arg...

...längre :P

Hösten är så vacker att jag inte kan vara arg :P töntigt men sant. Luften är glasklar och iskall och himlen är omöjligt blå mot löven som brinner i trädkronorna....så vackert!

Tillochmed den mustiga doften av multnande löv är vacker. Jordig. Jordnära...jag vet inte men jag vill springa hem och baka (tro det eller ej :P) äppelpajer och sitta uppkurad i en fotölj med raggsockor (och jag är inte en raggistyp annars :P).

Idag är jag lite extra förälskad i livet.

Ta hand om varandra och har ni en älskade så kyss honom eller henne ömt och påminn den personen om varför du valt just den <3

mutter mutter hmpf

...förbannad

hundjävulen åt ca 42 macroner som jag hade bakat igår

igår fick jag för mig att färga en liten kompis när jag borde varit hemma o bkat så bakningen blev således klar kl 3 på natten...och sen gjorde hundfittan allt ogjort genom att äta upp varenda smula jag hade bakat medan jag var på jobbet idag..

Så nu är jag färdig med 3 satser fakkin macroner och jag vill aldrig mer se en jävla macron och gegghelvetet som skall vara i stelnar inte så jag är inte 100% färdig och hundjäveln ligger o slickar sig och det låter så jävla äckligt jag hatar när han slickar sig och han har nån jävla slickjävlamani som aldrig upphör och jag svär det är det vidrigaste ljudet jag vet. Jag kan inte förklara hur jävla äckligt det låter och slickar han sig inte så snarkar han och gör han inte det så smaskar han och sen GÅR han så att hans jävla klor klattrar mot parketten och jag är så jävla irriterad på honom just nu att jag vill sälja honom till en kinalestulang.

Jag har inte varit varit ute med hunden för jag ville straffa sönder honom för att han åt mina bakverk genom att ignorera honom tills nu men jag straffar ju bara mig själv eftersom klockjäveln är fakking 3 nu och jag måste gå ut om jag inte vill vakna av hans jävla pip om 4 timmar. Jävla fittfaaan.

Så nu var jag fakking tvungen att hänga fittjävla tvätt och bädda min säng som jag bäddade ur i morse. Vad jag är glad att jag bytte om till pjamas inna jag kom på att jag måste ut med hundfaaaaan.

Faaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaan


Helvete och den här jävla datorn byter rad med musplattefittjäveln hela fakking tiden och det stör mig just nu för det hoppar upp i min fruktansvärt inttressanta text at random så att man fattar ännu fakking mindre.

HEJ FAKKING DÅ!!!!

Sammanträffanden...

...är bra.

Ikväll sammanträffades vi och jag blev glad!

and that's all I have to say about thaaat // Forrest GuUUump

Flygplatser (skrevs igår när jag var trött som fan)

Idioters samlingsplats! Asså jag får Michael Douglas 'Falling Down' ryck.

Blodsockret måste va på vajsing för jag vill ta äckliga nyrika bimbos i håret och uppfostra dom om hur man beteer sig i köer och äckliga affärsmän med viktighetskomplex att dom inte är godståg med förkörsrätt bara för att dom kommer från arabfakkinemirateb. VAR ÄR FOLKS JÄVLA ÖDMJUKHET?! Jag tar ögonkontakt, kollar att min medmänniska har det bra, är safe and sound, inte störs av mig mer än rimligt...hur svårt är det för alla att jobba efter samma schema?!?!

Nu sitter vi mittemot en skock tält som kacklar, gissar irakier! Helvete vilken jävla ljudnivå. Håll käften jävla pladdertackor!!!! Ät er jävla börek å håll käften som alla andra. Och lägg ner servetten som ni aaaalltid har i ett järngrepp med lillfingret och ringfingret i handflatan var ni än är!! Den är neurotisk och en förlängning av slöjan att gömma sig bakom!! Ni är typ 27 och ser ut som mormödrar med era hysteriska servetter.

Och Vad är grejjen med parfymmängden? Finns det NÅGON som uppskattar att gasas ihjäl av rosenolja eller vad fan det är. LESS IS MORE (en dag kanske arabvärlden också fattar det...eller...näe)



Fiiiifaan!!! Människor är...jobbiga!!!

Pruttfull

Hahahaha

Mamma ser ut som en arg liten sköldpadda för jag köpte 2st 70cl efes på flygpltsen. Vi hade tydligen inte så mycket tid på oss som jag trodde och hon vägrar dricka fort.

Här är en inpösination av mamma: shiiiiirin du dricker INTE UPP all den ölen!!!! Det är ONATURLIGT!!!! Du kommer få SKRRRUMPLEEEHVÖR!!!!
Det är ONATURLIGT att dricka så mycket på så kort tid...dessutomgår det raaahk ut i din tarm och inte i magen deht är fahrligt!!!!

Jag klunkade schå mycket jag bara hann o sen drog hon i väg mig till till gaten medan jag sprang bakom henne och grymtade av skratt för hon såg ut som en missnöjd liten reptil hahaha.
Det var bara ögonen som rörde sig resten av ansiktet var stelare än Jeltsins "kodakmoment"-min. Ooooops

Nu jävlar måste jag uppfostra ryssjävlar igen... Vi ska på planet och en hes paris hiltontönt försöker köra om morsan på insidan. Mamma gav dom världens bulldog min. Hon kan se PRECIIIS ut som en fransk bulldog när hon blir sur!!

Både hon och jag blir sur på ryssarna. Så sjukt otrevliga o ouppfostrade dom är...iaf här!! Skräniga, buffliga och bara bläh!

Jaja nu skall jag stänga av o somna i mitt efes-rus på väg mot istanbul airport fr antalya!

Pössa

Vilken underbar semester

Min mamma blir en annan människa när hon är på semester. Hon flyttar sina gränser ungefär 20 km från det dom brukar vara. Jag älskart men jag får lite ångest ibland över pengarna men hon VILL ju. Annars skulle hon inte.

Hon har verkligen inte snålat en sekund. Okej vi har inte hållit på och käkat ute varje dag men det är mest för att jag har velat äta hemma för det finns så många goda saker man kan köpa och laga här som man vill passa på att köpa.

Vi har haft jättekul och shoppat mer än jag någonsin kunnat ana :P nu vet vi var den genen kommer ifrån. Hon och jag kan ju shoppa sönder ett helt lands BNP på ett par timmar :O

Men vi uppskattar helt olika saker för det mesta. Jag köper vad jag tycker är snyggt varesig det är äkta vara eller ej (fast när jag tänker efter så köper jag mest fejk, det finns så bra kopior här)...hon köper istortsett bara äkta vara.

Vi köpte skinnjackor...det var lite otippat men det är ju något jag velat ha jättelänge och nu blev det så :P
Det fanns aaaaascoola skinndunjackor som var långa...Ullis du hade blivit kär på stubben. Bälte i mijdan...som din glansiga dunis fast i tunn fin lamm nappa. Galet coola. Jag köpte såklart en bikerbrudjacka som skulle kunna vara med i Grease...tror den är lite John Travolta stuk.

Mammas köpte en snygg swagger med röda skinndetaljer...jääävligt elegant!!! Hon vill ju klä sig i tält jämt och försökte köpa stl XL men försäljaren blev galen på henne och tvingade henne att köpa S. Tror hon blev rätt paff att hon kunde ha den men det så mycket bättre ut i S än i XL.

Jag däremot VILLE ha S men fick XXL :P (jävla kinastorlekar :P)

Mer då? Jo jag har köpt etthundraelva par converse åt alla och grejjer till tjejerna på salongen och en pashmina som är 240x260cm stor....PASHMINA !!! En pashmina som sofföverdrag...det ni ;)

Å sen hittade jag äntligen en fotlänk i rätt storlek för min andra har blivit förstor. Mina ringar skulle jag minska...dom behöver minskas 3 fakking storlekar :O men jag hann inte (pengarna tog slut :P) så jag ber mamma göra det i Dubai när hon är där i December.

Sen har jag fått 3 JÄTTEFINA klänningar av mamma. JÄTTEFINA!!!!! En av dom är så fin att jag vill gråta en skvätt...jag längtar till nästa sommar så jag kan ha den. Roooomantisk!!! Hoppas jag har någon att visa den för ;)
Lite tröjor och annat krafs. Ujujuj...jag vet inte hur jag skall få hem allt. Men på något sätt lyckas jag alltid :P jag har varit på värre shoppingresor än denna ;P

Nu måste jag sussa tydligen för imorrn skall jag städa och packa och sen vill jag hinna sola....ojojoj.

Vad är en bal på slottet? ;) jag längtar jättemycket efter alla vänner hemma. Och min lilla hund såklart även om han skall få bo kvar på kenneln tills i helgen för det blir enklast så!
Då skall jag pussa honom i bitar!!!! Duscha honom och SEN pussa honom i bitar!!! Min lilla bruna griiiis!!!! Har sett så många hundar här som jag nästan adopterat i ren saknad av Harry. Jag ääälskar hundar!! Det är så vackra tillgivna djur.

Jaaaaaajaaaaa...jag skaaa va tyst nu ;)

Snaaaaaaaaaaaaaaaaaart heeeemmmmmmaaaaaaaaaa :D

Ps: vi har haft en kanondag idag fast den började askasst. Tar det imorrn eller nåt.
Puss

jag skall skriva en bok

:P (nej då oroa er inte) men jag skulle vilja, med alla roliga saker mamma kläcker ur sig.
Dom som känner mig mamma vet att hon är en tillknäppt, pryd, korrekt liten akadeeeemiker med höööööga ideaaaaal....fast innerst inne är hon lika störd som jag ;P

Nu skrek hon just (efter att vi städat hela kåken så svetten sprutade)

"NU HAR JAG NÄSTAN PUNGSVETT!!!!"

HAAAAAAAAAAAAAHHAHAHHAHA.....hon slutar aldrig överraska mig :P

Rapport från helvetet

Jag lever min mardröm.
Jag sitter inklämd mellan feta kärringar i en fejkamfiteater och svettas som en gnu medan myggen har midsommarafton, julafton, nyårsafton, hanukka, ramadan eid och vunnit på lotto allt på samma kväll....uuuhghhh...kärringen bredvid mig lyfte på sin korvstinna arm o letade i handväskan och en doft av surt ingrott polyesterinklädd svettig fet kärring bedövade mig så jag tappade fattningen helt!

Halv fem skulle vi va klara för en liten arrangerad utflykt till amfiteatern Aspendos. 40€ och middag ingick i paketet som också var buss och show...fire of anatolia.

Jag ville åka lika gärna som jag vill ha gallsten...men som vi konstaterat förr är min mor ett kulturellt fenomen och jag ville inte göra henne besviken för jag har varit ganska hård mot henne under resan. Jag har konstant sagt i från och påpekat saker jag inte gillar till skillnad fr förr.

Resan skulle ta 45 min. Vi åkte en typ 15-sits minibuss och när jag säger att han körde som om han hade djävulen i stjärthålet så kan ni ju tänka er, jag brukar inte vara den som är kinkig med höga hastigheter.
Jag såg tidningsrubrikerna framför mig: "tre svenska kvinnor skrapas förnärvarande ut ur asfalten på Antalyavägen då dom pulveriserades mellan en bergvägg och en långtradare". Efter 90 minuter tvärnitade han mitt i en korsning och en liten ryska sprang ut och kräktes/sket i en olivlund på andra sidan korsningen.
En annan ryss blev asglad att få gå ut o röka....när vi fortfarande var i stan o samlade folk fr hotellen så rökte han en cigg på varje hotellstopp...det var var 5e minut.

Efter att den stackars åksjuka tjejen hoppat på igen (och cancer-igor också såklart) så gasade vi iväg ÄNNU vildare än innan för nu ville han köra ikapp vad kräkan hade sinkat ner...stackars tjej.

Vi stannade i typ Beirut och blev avschasade och nerfösta till en cantina som påminde en hel del om Teresienstadt. Små smala svettiga män sprang omkring och erbjöd plastmuggar med te som dom sen ville ha ÄNNU mer pengar för. Sen skrek dom att vi skulle ställa oss i kö och slafsa upp sallader på våra tallrikar.

En "kommendant" hade strax innan skrikit på ryska: -KYCKLING ELLER FISK, KYCKLING ELLER FISK?!? Ca 20 minuter efter salladen kom kall bulgur för en 3-åring med kyckling och fisk. Sen skrek dom för att folk antog att vattnet på bordet ingick men det kostade och då måste man skrika...det vet ju alla.

Vi fick hasta i oss käket för det kom sällskap på sällskap. Vi satt vid långbord som skrämda djur bredvid en massa folk från alla möjliga länder..

Utsikten var fin dock, det bär emot att erkänna för jag vill inte säga ngt positivt alls om detta. Det var en flodbädd såndär som i sista färden och flera av dom som bevakade våra bord såg ut att va fena på banjo............

Efter maten blev vi visade till ett skjul är vi fick nöjet att sitta i varandras piss och könshår och göra våra behov på toaletter som inte spolade.

En rysk kvinna i polyesterperuk försökte komma före mig i kön. Jag kan ta mycket va...men inte fan skall en människa som ser ut som Ronald Reagan i nyllet och har en vidrig glansig pottfrisserad jävla plastperuk tränga sig före mig i kön utan att BE mig om att få gå före. Vill dame fuckin edna gå före får hon fan fråga iaf och inte buffla sig in utan att möta min blick. Dont mess with diahorrea-lady....du kanske får mer än du ber om biatch!!!

Till min stora tillfredställelse var kärringen för klen för att bryta sig förbi . Efter det så tyckte vår busschaffis att det var en bra idé att helt osynligt smyga ombord på bussen och börja backa rakt ut i folkmassan utan förvarning. Kräkbruden fick flipp och vrålade och bankade på plåten tills han fattade att det stog folk bakom och gav dom 3 sekunder att kasta sig åt sidan innan han fortsatte.

Vi kördes i hjärnskakningstempo på små soltorkade lervägar till "scenen".

Efter all hets, galna kommendanter och busschaffisar etc stog vi utkörda ur bussen i vildmarken framför nån jävla fortkuliss i typ papier marsché med 2miljarder myggor och får höra att showen börjar 21.15.......gissa vad klockan var?
Mmm 19.20!

Psykbryt!!

I ren ilska fick jag ont i magen och debiterades 2 lira för att få sitta i ett skjul medan 25 myggor knaprade på min fisring. Jag var så jävla arg...är så jävla arg att jag dör!

Mamma ville köpa godis till pausen........EN Twix.....blygsamma speshal prajs ånli får stjopid torist 20 kronor! Kyss min myggätna rumpa (mamma köpte ändå)!

Sen stog vi i kö för att komma in och alla ryssar stog som guppies längst bak och sen gick dom o ställde sig längst fram och skuffade undan alla andra. Nomenklaturan i gräddfilen! Det var löjligt rent ut sagt!

Jag hade på mig min bikini och persikofärgade spetstop och 3/4 jeans och hade en pashmina och maxiklänning i väskan.

Nu har jag lackat sönder på både mygg och ryssar och sitter med min maxiklänning ÖVER alla kläder och pashminan över huvudet och axlarna som en annan iranier i Teheran. Jag ser ut som ett argt litet tält!!!!

Jag är arg arg arg! Dumma dumma dumma kultur!!!!!!
Jag går alltid på samma jävla nitar :p den enda kultur jag tänker ägna mig åt på semestrar skall lukta bensin...sen kan det va i luften, vattnet, på marken, på en stadion eller ute bland granar och blåbär I DONT CARE LIKSOM!!!!

Bensiiiinevenemang sviker sällan! Så ere ba!

Nu börjar fanskapet om 15 minuter (vi har suttit här i 80 minuter BARA) sen håller skiten på i 2 TIMMAR!!!!!!!!!!!

Wish me luck.....eller nåt....

Fan fan fan

Edit: det är en fantastisk show (!!) dansen är första klass! Dräkterna sensationella. Showen kan inte felas för att arrangörerna suger pung....svettig kamelpung!
Men som sagt, otrolig föreställning!

onödigt tidsfördrivinlägg

Sitter o gungar i en turistbuss och tvingas lyssna på norrmän. Ända sen min Väninnas karlslok, som var norrbagge betedde sig som ett as mot henne har jag utvecklat en smärre norrbagge allergi. Asså jag kan ju såklsrt inte hålla norska folket ansvarig för honom men om jag hör nån med hans jävla dialekt så ser jag han dumma nuna framför mig.

Det hjälper inte att dom sitter o smeker varandra på insidan av låren.....och här sitter jag...trallalaaaaaaa andra gången på ett dygn som jag är 5 hjulet :p eller heter det 3e hjulet?

Mamma har oraldiarre och sitter i sätet framför mig o babblar och jag hör ca 45 % för det skrammlar och busschaffisen är en kamikazepilot plus norbaggarna samt vår persiska granne o hennes kompis som babblar.

Jag orkade inte lyssna tillslut så jag stack handen mellan sätet och fönstret och lade fen över mammas mun :p
"jAg får prata hur mycket jag vill" sah hon såfort jag tog bort handen.

Nu är norskans hand rakt i hans skrev...jag vill också...eh alltså...inte på honom hahaha, men resa med en käresta och sitta och gosa!!

Vi är på väg mot Aspendos, en gammal amphiteater. Vi åker genom ett helt underbart landskap. Tänk på ordet bördig jord.
Jag tänker då: brunröd mylla, enar, tallar i små alléer, fruktodlingar av alla de slag, låga bergsformationer som små minialper. Dom blir blåa ju längre bort dom ligger och det är väldigt pampigt, underbara gröna saftiga färger i förgrunden. Bärsnår, gräs, fält, ljuvligt blårosalila himmel....vackert helt enkelt. Nu vare nån av ryssarna som skulle ut o spy i mitt perfekta landskap... :p

Det är asmycket ryssar här. Känns som jag är ute o åker med balkan tours infact.

Nu ska jag koncentrera mig på att irritera mig på alla runtomkring. Jag blir stressad av att försöka låta bli att irritera mig nu. Bussjävlafittresan skulle ta 45min och nu är det 2 timmar senare :p

(lite senare) står i filmen sista färden!!

Vi pröjsade 40 euro för att komma till en fullständigt inavlad....äh jag tar det sen

Turkgubbarna älskar min lilla mamma :P

Förra gången så var det en gubbe som hade flirtat med henne en tid och sen när vi var ute på en musikbar så dansade och pussades dom.

För er med normala föräldrar så kanske sånt är everyday business men mina föräldrar har alltid varit frigida kring oss barn. Jag kan inte minnas en enda gång som mamma och pappa pussats eller busat, nojsat eller så.

Okej pappa jobbade med sin restaurang till typ 3 på natten och mamma klättrade karriärstegen inom medicin...men ändå liksom...aldrig att hon satt i hans knä eller några sexuella antydningar.

Så när min morsa fick jordgubbar matade via turkfarbrors läppar så bestämde jag att det var dags för mig att ta en promenad :P och jag promenerade och promenerade, gick till en rockbar och MEDITERADE (lyssnade på musik) tills klockan slog kvartöverslutahångla.

Jag unnade verkligen min morsa att vara tonåring för en kväll för det finns ingen som har svårare att slappna av än hon...hon är värre än jag!!!! När vi sågs vid taxistationen så hade hon ett sugmärke på överläppen HAAHAHAHAHAHAHAHAHAHAH.

Det var 2009.

Nu har en till snubbe fått vittring på henne. Hehhehe.
Han är jättetrevlig men han har flippat ur. Ibörjan var han lite gölligt faschinerad och frågade lite om hon var singel etc men nu har han blivit helt betuttad och säger att han tänker på henne dag o natt och att han flyger fram när dom ses och tro mig dom har setts typ 3 ggr och stricly professional händerna på täcket....inte mer än ett handslag liksom.

Mamma var lite faschinerad i början men sen svalnade hon när han blev för på och nu får hon panik när han kommer och vill ha ensamtid så jag får sitta som ett efterhängset förkläde och låtsas att jag inte ser eller hör hans frustrerade suckar över att han inte får intimare kontakt med min mor (som inte riktigt vågar säga ifrån hehe).

Idag när han kom på te så tvingade mamma mig med naglarna i min axel att stanna i köket varenda minut för hon VÄGRADE va ensam med honom.

Jag stog inte ut efter ett tag så jag smet upp "för att hämta en sak" på övervåningen och som ett bergslejon hoppade han från sin sida av bordet och när jag smög ner för trappan satt han fast bakom mammas öra och jag kände mig som en riktig partypooper när han trumpet drog sig undan för att jag kom ner.

Mamma såg oooerhört lättad ut att jag kom tillbaka dock hahah..aaaawkward. Jag har ju en "känsloradar" som ibland är tillochmed överaktiv så när jag KÄNNER hur han är frustrerad och mamma är skitnervös så vill jag ju bara dra därifrån men så fort jag rörde mig så hakade mamma fast sitt ben runt min fot så att jag skulle fatta att jag inte skulle gå nånstans alls!!!

Tillslut drog hon en nödlögn att vi skulle ut på stan om ca 10 min och då gick han baklänges ut ur lägenheten och ropade att han "rilli did vånt nått go rilli rilli nåt, jår mama, she is make me so heppi" sen försäkrade han sig 32 ggr om att vi skulle ses på söndag för han har en butik där mamma handlat ganska många mattor.

Usch nu är jag ganska utmattad :P

Igår kväll var ju mamma och hennes polare ute och svirade. Jag hade ont i magen och drog hem en på vägen tillbaka till bilen så gick jag förbi en väskaffär. Såg en snygg "prada" och en ok "mulberry" som jag ville titta på.

Var och en kostade dom 210 lira och 250 lira dvs 460 (1TL=ca 3,7SEK)....batt for jo meddem vi mejk it special prajs...fårhandredsikesti lira is labelprajs meddem (madame)...batt for you I will sej...*knappar på miniräknaren, tar sig för pannan, ser bekymrad ut*....I will give jo får thriihondredeighti lira....SCHITTBILLIG...du svenska eflicka du gillar schittbillig??"

Eh..jorå...

jag hann inte säga såmycket innan han drog ner det vidare till 350 lira och jag började skruva på mig för jag hade inte tänkt lägga 1300 SEK på väskor liksom...jag gjorde en svensk och sade: "jag kommer tillbaka imorrn jag behöver tänka på saken lite"....

Det kan man inte säga till en turk...dom blir galna... jag backade mot dörren och han grep tag i en plånbok från "luis vuitton" och nu kunde han svenska helt plötsligt: "do tjoppa dvo veska jag ger blonbuk grottis...fifan do inte ens behovva tjoppa veska jag jer den blonbuk grottis endo".....

Jag blev lite obehaglig till mods (det måste vara såhär morsan känner för mattförsäljaren :P) och backar vidare och ropar avvärjande "det är okej jag lovar att jag kommer imorrn så kan jag ha med mer pengar...nu har jag inte ens så mycket som för två väskor"

Nu kommer den stilige men enögde managern fram och sveper runt mig som en vampyr i True Blood som skall hypnotisera en....och jag erkänner jag blir lite hypnotiserad för han kör den lugnare och tystare approachen och den lilla frustrerade killen som började sälja väskorna ser lite avsnoppad ut :P

Den här killen kan inte svenska: "hou match you have it månei leidi, peleez tell me I help jo good praizzzz" det var nästan så att han satte pekfingret under min haka och tippade mitt ansikte uppåt så jag inte skulle kunna undvika blicken när han borrade med sina ögo..eh..sitt öga :P (asså han har ju två men det andra lirar inte riktigt...Lira hahaha)

Jag stammade förläget för nu började det bli påfrestande, jag ville bara KOLLA och jag brukar kunna hantera såna här snubbar galant men nu gick det inte så bra kändes det som. Det var nog för att jag var ensam också. Man är lite kaxigare med kompisar eller familj med sig. Jag sade att jag hade inte mage att säga vad jag hade för det var så lite i jämförelse så jag ville komma åter imorgon. (jag hade typ 150 lira)

Jag lyckades komma ut på gatan och kände lukten av frihet när han blev heltokig och ropade: "vatt praizz jo vant aj giv it jo tell me svidish görl...svenska flicka..vi hev bed bizniz todej I want sell samsing I dånt cer praiz"

"watt jo vant..I give jo tvohandredfifti?"

"nej men allvarligt det är luuugnt sluta nu" (jag började prata svenska med honom i ren stress)

"aj tell jo I want to sell jo samsing...200 ledi, tvohandred...okey okey you are breking maj hart...I give jo wanhandredfifty...oyoyoy"

Vid det här laget var jag ca 25 meter från affären och vinkade och log medan skammen brände i nyllet.

"ledi fajnal I give jo it wanhandred torkish lira, jast wanhandred lira tvo begs" och nu fick den andra försäljaren cp-ryck på honom och började skälla ut honom på turkiska. Han var skitarg!

Jag är ju inte puckad så jag svalde skammen på 2 sekunder och gick tillbaka och köpte väskjävlarna hahaha för 100 lira totalt och bad den andra killen om ursäkt och sade "please dont hate me" med min allra bästa Marilyn Monroe/ Betty Boop min och sen gick jag till bilen och satte mig ner och vilade nerverna en stund.

Jag hatar prutning...men i detta fallet så prutade dom ju ner sig själva..jag ville ärligt talat bara gå därifrån :P men skall dom GE bort väskor så vem är jag att säga nej tack :P

Sen cruisade jag runt stan med musiken på hög volym (jag letade förgäves efter en rockstation men fick nöja mig med en hes turkisk Ulf Lundell ist men han var...intressant. Det passade liksom omgivningen, solnedgång över havet, palmer, svettiga tyskar och tre personer på varje liten turremoped som vävde sig ut och in mellan bilarna som om dom sket i livhanken totalt).

Trafikvett finns inte här...alls. Dom sätter barn från 2 år upp mellan sig på mopederna och ingen har hjälm och sen rutsch ut bland hetsiga busschaufförer, taxichaffisar som är fullständigt rabiata och rädda turister som ängslas i trafiken.

Aja...tur att man kört i Dublin säger jag bara.

Puss på livhanken

Quasimodo rapporterar....

Jag ser ut som Quasi's syster och ist fö bulan på ryggen så har jag den (DOM) i ansiktet :(

Myggbett!! Mitt rum har varit fullständigt myggfritt och jag har undvikit att vara ute på ballen på kvällarna för myggen är ondskefulla här. Pyttesmå och ljusbruna så man ser inte dom som man gör med blodsugarna hemma. Dessutom tror jag att det finns knott här :O

Hursom...mamma hade öppnat mitt fönster på förmiddagen och sen glömt det och när jag skulle sova hade jag en koloni med mygg i mitt rum så nu har jag två på kinden, ett på hakan och ett i pannan och ni VET hur lite min fakking panna är....det är procentuellt alldelles för mycket myggbett i förhållande till yta panna!!! Hela ryggen och armarna samt benen är uppgnagda. HATA MYGG!!! Svenska myggen har ju tappat intresset för mig helt...men turkmyggen tycker jag är kalas! Tur att nån tycker om mig dårå :P

Jag har sagt det förr och jag säger det igen...jag ger gärna bort mitt blod åt dom mn måste dom ta OCH skada mig? Jag tycker det är en oschysst deal!

Jahapp....jag har rännskitan från helvetet. Jag kissar ur fel hål :O

Det började i förrgår med att magen svällde upp som en ballong (värre än vanligt :P) och jag hade ont. Sen började jag fungera som en högtryckstvätt fast..inte tvätt dårå :P och så har det fortsatt. Nu har jag slutat äta...eller jag dricker te som är starkt för det har en förstoppande effekt och sen äter jag vitt rostbröd med lite hallonmarmelad på för att undvika mjölkprodukter. Utöver det har jag bälgat i mig vatten, light drycker och ayran som är en uppfriskande och salt yoghurtdryck. Fast när jag dricker den så mår jag illa varje gång.

Det har funkat bra idag med min nya "diet" för jag har inte varit på toa på MINST 3 timmar vilket är sensationellt om man jämför med dom senaste dygnen. Inatt vaknade jag för jag behövde gå på toa...det händer bara inte annars. Jag skiter i törst, smärta, kissnödighet...jag sover vidare...eller jag går inte upp...men detta gick INTE att ignorera. Urk!

Sedan 4 ggr till innan frukost. INTRESSANT VA? :)

Igårkväll hade mamma och jag fest här för hennes kollegor och vänner som också bor här nere ibland.

Vi hade lagat good mat med bulgur/burghul(say it like u want) med grönsaker i och till det kycklinglår fileer marinerade i druvmolass och efes ;) samt lite örter.

Till detta haydari, vilket är turkarnas svar på tzaziki men med mynta som huvudsmak, oliver, sallad, fasolye (bönor i tomatsås) och ratatouille med solmogna grönsaker från marknaden. Till det massor av gott turkiskt rödvin...dom har sjukt goda viner här.

Men innan det var det skumpa och små smördegskreationer ed spenat och feta och annan ost.

Efterrätt den godaste honungsmelon jag ätit sen jag var i Side med Ullis, sharonfrukt, färska fikon och glass och småkakor.

Jag tog det lugnt men var ändå tvungen att ränna på toa 100 ggr och sen ligga i framstupa sidoläge och lyssna på musik och sova.

Kvällen var iaf en succé. Nu vill morsan till beachen. Så jag får väl hoppas att magen håller sig i skinnet :P

Pöööössssssss

Ps: skall berätta om mammas beundrare när jag kommer hem sen hehehe.....

Godkväll i stugan

Nu sitter jag här och lyser i mörkret....jag kanske överdrev lite med solen idag men det är så sköööönt. Mammas takterrass är ljuvlig, det fläktar för vi har Taurusbergen bakom knuten och havet mittemot.

På sommaren kan man inte vistas där ute för det är så gassigt men idag var det fullkomligen ljuvligt...helt perfekt väder.

Mamma ville till jordbruksmarknaden och jag ville bara chilla så jag var hemma när hon gick ut och det var så skönt att bara sitta och läsa helt ostört. Jag lyssnade på musik och bara njöt. Livnärde mig på stora saftiga gröna oliver och cola light och vatten.

Då och då gick jag in och kollade hudfärgen så att jag inte skulle bränna mig och allt såg okej ut. Vid 16-rycket kom morsan hem och vi skulle göra oss i ordning för att åka och äta middag hos en av hennes kollegor från en vårdcentral hon jobbat på. Han och hans fru har också lya här i närheten.

Det var i duschen som jag "framkallades" likt ett jävla polariodfoto :P jag blev röd som en kräfta eller så vande mina ögon sig :O fast även om jag ser ut som en kräfta så har jag inte ont eller svider så jag tror inte jag har bränt mig på riktigt :) I better not have för jag skall till stranden imorrn :D som jag har väntat.

Annars skulle jag iof vara asanöjd med att sola här hemma och bada i poolen...men det känns lite löjligt att bo typ 600 meter från havet och inte utnyttja det.

Dock var det lite sådär att doppa sig med alla hantverkare (och nej...hantverkare här är inte lika sexiga som hemma....ALLS) som står på balkongerna och stirrar när jag går i och ur poolen.

Merparten...eller nu ljuger jag...alla....är mussar och har små inpacketerade fruar i hucklen som inte struttar runt i små randiga bikinis bland främmande snubbar som jobbar....sååååeeeeehhhh....dom har liksom inte lärt sig att man inte står och råglor som om man just sett Jenna Jameson göra en bröstcancer check med babyolja på sig själv i poolen....så istället för att ligga och flyta och sola i poolen, stå på händer och göra volter som jag ville göra så undvek jag att titta dit och simmade längder och var skittråkig tills mamma kom ner och joinade och då försvann dom fort som faan.

Känns som en keff ölreklam....jag funderade på att gå upp långsamt, smeka bort vattendropparna över hela kroppen och slänga med håret så det blev en vattenkaskad...bara för att jävlas lite :P men sen insåg jag att jag inte ser ut som Neve Cambell eller Denise Williams i Wild Things...så jag skippade den specialaren :P

Nu ligger mamma på den andra soffan och har mundiarré SOM VANLIGT och jag kan inte koncentrera mig....så nu kör jag det sista i punktform.

-åkte på middag hos morsans kollega i grannförorten.

-mamma och han är lika jävla...störda :P ingen av dom lyssnar särskilt bra på någon och dom sitter och försöker överrösta den andra med piffigare argument och nyare rön.

-jag och hans fru är lika trötta på respektive och försökte få in lite ord på tvären men det var hopplöst så efter några bittra små kommentarer som ändå inte uppfattades av dom andra så pratade vi med varandra ist.

-Hon har varit min kund i ett par år så jag känner henne och tycker mycket om henne. Men det måste vara jobbigt att känna för sin man som jag kan känna för mamma...dvs att man vill proppa in en strumpa i käften på dom och skaka om dom och vråla åt dom att hålla käften....men vi är inte så bittra....inte.....skulle aldrig.... :P Jag kan ju iaf säga "far åt pipsvängen" och gå hem till mig....var skall hon gå liksom? Han är dessutom ganska dominant...hmmm....

I morrn skall jag nog få köra jetski för mammas kollega ville och han hade ingen att åka med :D klart man ställer upp ba....risken är dock att jag inte kommer tillbaka utan drar till Australien istället.

Nu har mamma fått ett ohälsosamt intresse av mig blogg och vill att jag skall läsa upp allt jag skriver...hmmm...jag cencurerar lite som jag tycker passar när jag läser upp...:P hon kommer inte logga in och läsa ändå :P och gör hon det så är det inget som står här som jag inte redan sagt hur jag tycker, till henne.

När man umgås såhär tajt så blir det oundvikligt att man stör sig på saker och jag säger till henne att hålla klaffen när hon babblar om helt ointressanta saker och ibörjan tog det skruv men nu har hon kommit på att hon är "faktiskt sexsti TRE och såhär ÄR jag och du får bara acceptera det" åsså ser hon skittrotsig ut....

Bra där mamma....jag kommer ändå säga vad jag tycker...du skräder inte dina ord själv såeeeh....äpplet faller inte så jävla långt från trädet och det vore synd att kasta äpplen i växthus liksom :P

Jaaaaaaaaaaja...tack och hej turktimotej

Plötsligt händer det....

Mamma erkänner sin mänsklighet: "jag vet mycket men jag vet faktiskt (!) inte allt". ÅÅååh om jag hade kunnat spela in henne när hon sade så....det hade gett mig massvis med ammunition i våra debatter.

Hahaha det verkar bli en bra dag idag...först erkänner hon sin dödlighet och sen fick jag henne att bete sig som en anarkist :D

Vi äter frulle på ballen varje morgon och bredvid vårt hus är ett hus som håller på att byggas. Strukturen och allt är klart, nu håller dom på och spacklar och grejjar innan dom sätter in fönster och sånt (allt är ju murat och målat här...inga gipsskivor och tapeter liksom).

Här har man alltid små goda oliver till frukosten och mamma kastar alltid olivkärnorna över räcket på ballen eftersom det är lite byggarbetsplats nedanför. Jag sade att hon måste sluta kasta olivkärnor omkring sig för det kommer bli en jävla olivdjungel nedanför vår balkong annars.

Hon började gnöla om att jag hade skurit upp alldelles för många ostskivor och vad skulle hon göra med dom liksom? Jag sa att du kan ju inte kasta ner dom för då blir det ostbuskar överallt :P och i samma andetag så fick jag en idé.

Jag sade: jag slår vad om att du inte kan kasta över ostskivan till ballen i huset mittemot (obebodd såklart). Jag städar alla balkongerna åt dig om du lyckas faktiskt!!
Det skulle kräva oerhörd teknik att få en liten tunn ostskiva att flyga som en frisbee och landa 10 meter bort hahaha.

Jag trodde hon skulle sucka åt mina dumma påhitt men hon intar "kasta macka" position...som en såndär grekisk staty som skall kasta diskus hahahaha. Hon var helt övertygad om att hon skulle få över ostskivan på det sättet mohahaha....den flög tvärsöver luftrummet som en liten ilsken fjäder...till mitten ungefär...där tvärnitade den i en luftström och bytte riktning rakt neråt och mamma såg så jävla besviken ut hahaha jag skrattade som pomperripossa på speed.

Nu kan hon svabba sina balkongdäck själv mohaaha :P

Idaaag skall jag sola :D jag har skavt bort lika mycket hud som en nyfödd baby i hamamen igår..hoppas jag inte bränner mig :P jag glömde solskyddsfaktorn hemma...smart tjej. Jag kan ju inte ha vilken som helst för jg får soleksem så lätt och den jag har hemma är för kids och är perfekt...dumma kossa.

Nä nu ropar takterrassen på mig...sen drar vi till stranden.

Peace (GUUUD vad jag saknar mina vänner hemma <3...det ÄR värt att bo i regn och kyla när man har sina vänner kring sig).