Min pappa...

...är en sån liten Neanderthalare.

Igår kom han till salongen för det var rebeckas sista dag och han tog med TORRRTA. Han älskar, liksom jag, att köpa godsaker till personalen men eftersom jag jobbar här och är FET så vägrar han köpa TORRRRTA till personalen här för jag kan ju äta det då :P

Så han kom med en liten snåltorrrta så att jag inte skulle äta ihjäl mig :P

Hela tiden var han okej humörmässigt men han undvek att möta min blick.

Tillslut kommer han fram till mig och ger mig en påse från samma bageri...utan att säga något annat än "vashågud...den er sånder frocktlimpa".

Jag ville tortera honom lite o kolla om den verkligen var till mig...men han insisterade att det var det.

Jag tog det som en fredsgåva :P NEANDERTHAL!!!! :P

Mänskligheten har inte kommit så långt som den tror. Ugh vi bråka...ugh vi inte prata...ugh jag ger dig lite surdegsbröd med aprikoser och fikon i...ugh allt är förlåtet!!!

Jag smakade min fredsgåva imorse, den var god! :P

Nu är jag trööött!! Jag åt lite av Beckans avskedstårta och fick en sockerrush...som snabbt dalade och blev en sockerkoma :P zzzzzz

Nu har jag inget mer att säga :P