Heheheh (igen)

Jag gick på min sedvanliga hundprommis härrom morgonen och ser en kvinna komma strosandes. Jag spanar in henne från huvud till tår i vanlig ordning och tänker..."jävlar vilka fula (!) stövlar hon har"...

Jag plirar lite till och vad får jag se..nä..vaffaan..det kan inte va sant...det ÄR likadana stövlar som jag just lagt 899 kronor på :P hahahah synden straffar sig själv :P men mina är finare :P PÅ hahaha *rodnar*

Samma dag...
Hittade inget jag gillade att ha på mig så jag drog på mig en kofta som jag vet att Rebecka på jobbet, älskar när jag har. Jag gillar inte formen men jag älskar färgen och att den har metallmojänger på axlarna så jag känner mig lite ball :P

Rebecka blir glad i vanlig ordning att jag har koftan på mig och säger uppmuntrande att det är fan det snyggaste plagget jag äger (liiiiiiiten överdrift för jag har sjukt många snyggare än just den :P). Hur som helst.
En mikroskopisk liten tant kommer in i salongen och är så tantig som man bara kan vara med pensionärsbeige "sommarjacka" och typ polyesterbrallor, Eccoskor och allt annat tantigt man kan ha.

Hon blir jätteglad när hon ser mig, nyper tag i koftan och säger..."åhhh den här har jag också" :D

Hahahah...universum hämnas på mig nu tror jag :P det finns bara så många hemska blogginlägg man kan göra innan karman hinner ikapp en :P

Annars då? Jo jag var hos mormor igår. Hon är ordentligt miffad att hon inte skall flytta "hem" till mig igen. Hon har hintat lite försiktigt i kanske en månad nu....."lille vovven skuuuuuulle du inte bli gladare om mormor flyttade HEM igen, vaaa?" etc.
Så när vi ignorerade hennes "diskreta" insinuationer övergick hon i DIREKTA FRÅGOR och frågade mamma om inte hon kunde flytta tillbaka till mig. Mamma svarade att jag måste ha mitt egna liv och så...plus att hon klara sig ju så bra hemma i sin lägenhet ju.
Mormor, högst indignerad, påpekar fräsigt att hon minsann inte varit något hinder för att jag skall ha ett liv (bara där är hon ju helsnurrig :P hade mormor som hon var innan hon blev dement hört sig själv som dement säga så skulle hon storkna av skam).

Så nu frågar hon mig regelbundet om jag har varit ute och levt livet och svirat och haft vänner i hennes rum....och påpekar i samma andetag att det kunde jag minsanna när hon bodde där med :P

Ooops! Jag har fått en bitter mormor :P det passar ju bittertwitter.

Jag känner mig hemsk men jag klarar inte att leva så igen. Jag har sagt att hon kan komma en fredag till söndag och bo över...det var hon måttligt intresserad av och svarade som en sur flickvän att hon skulle känna efter och höra av sig om det passade HAHAAHAAHA :p lilla mormor !

Men hur fan skall jag göra då? Jag KAN inte ha det som vi hade det. Det GÅR men jag får ingen ro. Nu får jag iaf ro om kvällarna för det är jag och min hund, i MITT hem. Hade jag ett hus..så hon kunde ha sin egen källare eller garagelokal att vara i när jag vill lyssna på Volbeat på högsta volym så visst.

Men när hon ser ut som ett "slapped arse" i ansiktet för att jag ber henne gå in i sitt rum o kolla på sitt tv-program för att jag vill vräka ut mig i min egen soffa...så funkar det inte. Dels för att hon genast svarar "men jag struntar i det programmet titta på vad du vill" fast jag vet att hon tyckte det var intressant, i ren separations ångest...och delssitter kvar i min soffa när jag vill vara i fred....så funkar det inte :P och jag känner mig taskig! Bara av att skriva detta.

Hmm..

Min lilal kusin kommer nästa vecka för lite kusinkärlek. Hon sade "jag vill bara att någon skall krama mig och kalla min vännen och gumman" jag vet precis vad du menar Anna bejbi. Och storkusin skall ta hand om dig som en liten princessa och stoppa om dig på kvälllen och krama dig, gråta och skratta och bara lyssna på dig.

Jag frågade henne när vi var hemma hos mormor och pratade med henne i telefon om hon kanske hellre ville bo hos mormor som hon brukade när hon var liten. Men hon ville bo hos mig...det kanske sved lite i mormor :/ men lillan har lovat att spendera dagarna med mormor iaf.

Mina vänner och lillkusin är så roliga. Dom vill alla sova i min säng när dom kommer o hälsar på.
Jag påpekar förtvivlat att jag har en hund som snarkar, jag snarkar...det FINNS ett gästrum som är jättefint (med ROSA VOLANGLAKAN :P) men alla vill sova hos mig hehehe.
I början kunde jag inte sova för jag hatar att störa någon och kunde börja gråta när jag såg hur irriterad mitt ex kunde bli om jag t ex var eller hade varit förkyld och snarkade extra mycket (jag skäms verkligen över det så jag kan dö...tvingar mig att skriva om det här så att jag skall sluta skämmas för man kan inte hjälpa det...tvingar :S).

Men Emma har öronproppar (och inte bara när hon sover med mig utan alltid...så då kan jag slappna av för jag stör inte henne) och Anna kan man ha en percussionorkester i örat på utan att hon reagerar :P så då kan jag återigen slappna av ;) Ege väljer självmant att sova i vardagsrummet så vi har bara fortsatt så ;P

Det är när nya människor...dvs sånna som inte sover hos mig annars, sover över som jag blir nojjig :P men hey ;) det kanske försvinner när jag har gjort min gastric. Det vore ju guld.

Tänk om man kan sova som Boel...sådär så att Ullis var tvungen att kolla om hon verkligen levde :P det vore drömmen.

Jag har ju haft problem med näsan samt att jag är överviktig vilket är anledning 1 och 2 för snarkning :P så jag gick till en specialist när jag bodde på Irland. Han va nån jävla Egyptier som måste ha fått sin utbildning i ett Corn Flakespaket. Han tittade i min näsa och sade: "you have flab behind your nose that makes you snore...loose weight"

Du kan ha flab behind your nose...din mamma kan ha....*host* han hade ju rätt men var han tvungen att kalla det flab? (fett..typ fetto)

Hursom helst...nu skall jag bli unflabby...jag skall ha tomma pitabrön till pattar, en potatisksäck utan potatis till mage och en fettfri näsa :P

Vad gör man inte liksom ;)

Puss på fettvecken