-------

helt pippad...vill bara gråta men det är ingen idé.

Gick upp, ut med hunden ett par ggr, fixade lite hemma...försökte sova bort dagen men det gick sådär. Nu tvättar jag i tvättstugan

Jag vill inte finnas...jag vill bara somna in

------

Jag är så jäkla nere just nu.

Vill att det skall gå över. Det var länge sen det var såhär jobbigt. Känner mig tråkig och misslyckad och vågar knappt möta folks blickar på stan.

Blir helt matt när folk frågar hur det är...jag hatar att ljuga men jag vill inte prata om det heller. Jag vill bara att det skall gå över.

Idag har jag städat hemma och avfrostat frysen. Det var så mycket is att jag fick stå med hårtorken och blåsa för det skulle lossna fortare. Slängde en massa skit jag hade i frysen också.

Jag har rensat en hel del av papper och skit som jag lastat på hög vilket är skitskönt. imorrn skall jag sätta in det som skall sparas i en pärm sen är det fixat.

Sen tog jag äntligen hand om klädberget i mitt sovrum och dammsög och bäddade om. Tog bort den gamla TVbänken jag fick av Jonas som bara stått sen jag köpte nya TVn så nu har jag mer utrymme. Jag blir galen av för mycket saker.

Imorrn skall jag slänga mina köksstolar för dom är paj. Dom har stört mig länge och jag har haft förhoppningar om att laga dom men jag skiter i det nu...bort med skiten. Synd för dom är fina men det går inte att ha stolar som går ner i spagat at random. jag sitter aldrig där och äter ändå. Helt normalt att bara ha ett köksbord :P då kan inte hundfan klättra upp på bordet längre iaf :P alltid nåt.

Måste ner o grejja tvättid för maksinen är så jävla trasig. Pumpen är bränd :( och garantin är körd. Undrar vad det kommer kosta?

Sen skall jag ta gästrummet/ mormors gamla rum och slänga ALLT som inte sitter fast.

Skall ta mig an källarförrådet och göra mig av med alla jävla bildäck på fälgar som jag har. Stapeln går upp till taket för fan. Bildemo sa att dom kunde ta dom.

Jag masade mig till mormor också för jag vet att hon saknar mig och jag saknar henne med. men det är inte kul att träfaf henne när jag ser att hemfuckintjänsten låter henne slippa äta för hon jiddrar så mycket att dom ger upp och litar på att hon sköter det själv...vilket hon inte gör :( jävla fitthjärnor...jag vet inte hur många ggr jag måste förklara det för dom. INGEN lyssnar. Hon har gått ner 5 kg sen hon flyttade från mig. Nu är hon nere på 53 kg. Detta är kvinnan som brukade väga 81kg.

Sen satt hon och bytte kanal som ett mojje såfort man kom in i nåt program...det var skitstörigt så jag beslutade mig för att gå hem...hon blev besviken såklart men :( det fanns liksom inget att berätta eller prata om heller... :( jag tog med lite kakor åt henne iaf.

Där känner jag mig lika maktlös som i jobbet. Jag vet att jag KAN göra ett bättre jobb än hemtjänsten men jag kan inte ta på mig det igen för då går hela mitt liv åt...inte för jag har något ändå!

Jag är så jävla trött på livet att det knappt är sant.

Hare bra

BT

Fortsättningen

Mmm pappa är mongoLOID!!

Han kom till salongen och var arg som ett bi för att jag hade frågat honom om han var i spelbutiken.

Han började brösta upp sig och höja tonen medan vi stog utanför salongen. Han krävde att jag skall skita i hans spelande och inte nämna det igen...nånsin.

Jag är så jävla trött på hans spel att jag vill kräkas och eftersom det påverkar oss alla i familjen så tänker jag inte tolerera det längre...eller iaf inte hålla käften.
Så jag tittade honom rakt i ögonen och sade klart och tydligt att jag inte tänker sluta och att det är jävligt irriterande för oss andra runt omkring.

Jobbade jag inte med honom/för honom skulle han få blåsa sina jävla pengar på vad faan han ville. Men jag drar in dom pengarna, jag får sitta och lyssna på honom när han har ångest för att vi inte har pengar på kontot när skatten skall in, eller sitta som ett jävla retard och kolla kontot för vi är på hundralappen att betala saker.

NO WAY!

Han såg ut som om han skulle nita mig i nyllet när jag pratade tillbaka mot honom. Han blev så jävla arg. Jag sade att jag vägrade stå ute på gatan och diskutera för han höjde rösten som ett mongo ju mer jag sade emot honom (jag höll mig saklig och lugn).

Han kom in och jiddrade ännu mer men jag ger mig inte. Det var obehagligt och jobbigt som fan. Jag blir så arg och ledsen...han är ju dum på riktigt.

Jag har jobbat som ett AS sen salongen öppnade. Han har kanske suttit hemma och slitit sitt hår men det är pga hans dumma beslut...han var verkligen inte smart någonstans i sina val när han inredde, lånade pengar etc.

Jag blev isparkad på det djupaste i poolen med bakbundna händer och JAG och mina tjejer har skapat en salong och jobbat oss upp till något jag är stolt över.
Vi hade det jävligt kämpigt i början...men vi har faan hittat vår egen väg och kunderna är nöjda och kommer tillbaka. Man kan räkna med oss!!

Det är VÅR förtjänst. INTE hans.

Nästa vecka är det jag som kollar vad som kan göras om att ta över lånen. Hoppas det funkar. Det kommer inte att bli lätt...men nog fan måste det vara lättare än att hålla på såhär.

Det är inte värdigt att se på. Folk pratar om honom överallt. Hela stan vet hur illa det är men ingen vågar stå emot honom. Det är bara jag som kan....eller har möjligheten.

Förr spelade han kanske en gång per dag...nu är han där hela dagarna till och från.

Man vill ju kalla honom en massa fula saker och hata honom...men vilken del är beroendet och vilken del är hans personlighet? Var börjar min pappa och vad är demonen som rider honom?

Jag kan faktiskt inte avgöra längre. Är han manipulativ i grunden eller är det hans beroende?

Han fnös mig rakt i ansiktet när jag sade att han var beroende...ändå stog han och formligen studsade av ilska för han var tvungen att stå och diskutera med mig vilket hindrade honom att spendera sista 20 minuterna innan spelhallen stängde framför deras lilla tv-skärm med sina vältummade små kuponger i handen och andan i halsen. Han var som en fiolsträng.

Jag har sagt till honom 3 ggr att en anställd skulle få sin provision idag och tom gett honom siffrorna och allt...han skulle bara komma med pengarna. Idag vägrade han ens erkänna att jag hade berättat för honom att han skulle fixa provisonen innan hon gick på semester. Han ville bara iväg o spela innan det blev försent så att frugan skulle bli misstänksam.

Ääääh....jag skall slåss för detta. Det finns ingen...ingen som står på hans sida i detta. Och om någon gör det så kan dom gärna komma och prata med mig.

Som sagt...ha ett beroende...men ha det själv på en fakking öde ö. Dra inte andra i skiten samtidigt..andra som du bundit vid din sida på andra sätt så dom inte kan överge dig...men ändå skall dom stå o hålla käften och nicka.

I think not daddy....

Tjenis Penis

Jag är lite trött på min kropp.

När jag har som minst happening in my life så vaknar libidon TOTALT!! VAFFAN!?! Försvinn!!!
Jag menar hur kul är det att gå runt som en jävla brunstig kossa och svanka och puta utan att.....fullfölja? Hehe...:P
Hmmm..hoppas kunna döda det i joggingspåret senare..om jag orkar.

Sabina och jag skall färga varandra nu efter jobbet.
Det är sjuuukt mycket att göra den här veckan.
Folk rasar in och vi har inte kunnat ta emot alla som har kommit men vi gör vårt bästa :P
Knepigt när alla är nöjda och man inte hinner ta hand om alla när dom kommer tillbaka. Men snart har jag min personal igen. Snaaaart!

Ett litet vitaminpiller i tillvaron kom in med en CV idag. Hoppas hoppas hoppas det blir lika bra som det lät! Diggade henne stenhårt!

Hm...vad mer?

Nä nu måste jag sätta fart här för det ringde från en annan salong och jag skall låna ut färg åt dom. Jag är så glaaaaaad att dom hör av sig för deras chef var ganska tävlingsinriktad....nu måste jag sluta för pappa kom och han beteer sig som en horunge :(

Hjärtklappning deluxe

Hepp

Inte mycket att rapportera.

Jag får fullständigt cp-anfall av min far som sätter käppar i hjulen när man vill driva salongen på ett sätt.

Jag anställer/ hittar en tjej som skall täcka när mina tjejer har mammaledighet...han tar henne till SIN salong och ger henne sen semester under den perioden jag anställt henne för att täcka i min salong.

Heh!

Han fattar inte skillnaden på kvalitet och kvantitet.

Han fattar inte/ vägrar fatta skillnad. För honom kommer det alltid handla om pengar. Passionen för hår eller skönhet kommer i sista rummet. Så VÄGRAR jag jobba. Idag och alla dagar! Då slutar jag hellre.

Jag vill inte sluta...jag vill att HAN slutar förstöra.

Ämnesbyte för jag får svårt att andas!!

Igår kväll passade jag Dominiq och Mikaelas lilla sessa som nu är 3 månader ung :P

Det gick som en dans.

Emma var på besök i stan över natten och skulle sova på Hotel BitterTwitter så när mickis hade stassat upp sig och följt efter sin make som skulle sjunga i Riksfinalen i karaoke igår kväll...så tog Emma och jag hunden och vagnen och gick på promenad.

Vi satte oss vid bryggan utanför Lingon och softade som vi alltid har gjort varje sommar sen vi var små. En gång satt vi där en hel natt och pratade när hon bodde i frankrike och jag i Dublin...det var många killar som skulle analyseras och recensseras och det tog som sagt en hel natt. Men vilken natt det var.
Det måste ju vara 12-13 år sedan men det känns ju som igår kväll.

När vi satt där så kom det en kille med en graaaav CP-skada i sin lilal motoriserade rullstol. Han var ganska ung och lite trendig och hade en ölburk i ena handen. Han kryssade runt på bryggan och tog kort med sin kamera och Emma fick ett "Miss Universum/moder Teresa"-anfall och lade huvudet på sné och tittade på mig och sa: "kooooolla han vill hänga med oss" och vickade med huvudet mot killen i rullstol och mycket riktigt han hade fått vittring på dom blödande hjärtana vi har och hade börjat cirkulera i sin räcerstol runt oss och låtsades titta på natthimlen medan han passade sig för att köra ner i Fyrisån.

Harry blev ju eld och lågor för snubben satt i en stol..fast den rörde sig...hur fan??! och det tog killen som en invit att komam lite närmare.
Emma blev överlycklig för jag hade brutalt vänt mig bort för jag menade att Emma hade inte lagt huvudet på sné och pluttinuttat om en random kille i hans ålder hade suttit med en ölburk i näven och dinglat med benen över bryggkanten och tittat trånande mot henne. Men nu satt han i rullstol och då ville hon förbarama sig med hela sin själ och vara hans bästa vän ;)

ÄNDA TILLS...hon insåg att hon inte fattade ett ord han sade för hans CP-skada påverkade hans talförmåga något otroligt och han stötte fram stavelser så att Emma satt med munnen halvöppen som en guppyfisk och försökte sätta samman stånkningarna till något som hon kunde förstå.

Jag låg och tog kort på mig själv i nattljuset för jag var lite uttråkad men blev inkallad som tolk såklart antingen för jag har en naturlig fallenhet att förstå CP-tal eller för....när Emma inser att hon tagit sig vatten över huvudet ;) gärna vill ha hjälp :P

Så vi fick fram att det var väldigt mörkt för att fota, han fick ta ett par kort av oss, ett par extra av miss "peace and love on earth-emma" och sen urtydde jag att hans syster hade en hund också men den var lugnare än Harry :P
Han hade ju humor killen :P

Helt otippat åt Emma en Max-burgare...vad var oddsen? :P

Sen tog vi avsked av Emmas nya kompis och gick vidare i sommarnatten. Vi gick utmed ån medan bebisen snarkade och Harry stretade.

Han fick några tikar på rygg på vägen hem (det är fan formidabelt hur mycket jävla hundar som är ute på kvällarna i stan...ibland vill man bara inte träffa andra hundägare..låta hunden skita och gå hem!!!) och sen gick vi hemmåt.

Vi satt i soffan och pratade och jag kom på att bebis skulle bytas om till pyjamas...varpå bebis vaknade och blev jättepigg...

Två trötta tanter i tidig 30-årsålder låg på varsin sida om lillan som ett lesbiskt gammalt par och duttade med henne tills hon blev arg och krävde lite mat. Mickis hade pumpat ut en redig liten flaska tuttisaft så jag pluggade in den i munnen på plutten som ganska snart verkade mätt och belåten. När rapningen skulle utföras blev hon mindre impad och var därefter lite gnällo så jag som den snälla mamman i vårt 12-timmars lebbförhållande med barn...tog med mig bebis ut i vardagsrummet och skuttade runt lite och sen tog vi resten av flaskan i ett nafs och slocknade i mina armar som en liten knubbig kerub.

Jag tassade tillbaka in i sovrummet där Emma hade slocknat och lade ner keruben mellan oss och somnade. Halv 3 ringde Mickis och Dompi som hade festat klart och nu ville hämta sin bebis.

Jag somnade väl efter 3 halv 4 nån gång och väcktes av äckelklockan vid 8. Upp och duscha och sen iväg till jobbet. Träffade pappa och han förstörde morgonen med sin affärsinställning...men efter intensivt umgänge med Sabina, Emma och Jeanette så kan jag andas igen. Vad vore man utan sina vänner?

Sååå nu skall jag sluta skriva för det känns somom det blev vääldigt långt!

Kram å så...är fortfarande helt nere innombords...men jag har bestämt mig att jag skall typ slänga halva inredningen i helgen och sälja resten på blocket/tradera.

Minimalist...javisst

Here is the thing

Jag har skrivit oharmoniska saker på sistone som får folk att reagera.

Jag är inte lycklig just nu om någon undgått att se det :P

Om det vore så att jag bara var olyckligt kär så skulle jag aldrig vilja dö i sömnen....så stor betydelse har inte kärleken i mitt liv...jag har ändå varit olyckligt kär mer eller mindre hela livet.

Att jag har svårt att släppa mitt X är väl mest för att han var en ganska plågad själ när vi var tillsammans.
Jag såg den fina människan han är i grunden men han hade ett väldigt tvunget förhållande till alkohol och det gjorde kommunikation ganska knepigt för antingen sades förmycket under influens eller så sades ingenting under baksmälla.

Gränsen mellan känslor och ångest var alltid ganska tunn och hindrade mycket från att sägas och således utvecklas.

Att han NU lever nykter och tydligen kär...gör ont.
Fast ingen är lyckligare för hans skull än jag...att han inte är under en konstant piska som tankarna kring alkoholen var (han var inte fysiskt beroende..mer psykiskt fixerad av alkohol).

Men...nu är han nykter och satsar på alla dom saker som var positiva när vi var tillsammans. Han LEVER!
Det gör ont att inte få del av den delen av honom.

Jag fick ta del av en plågad människa som emellanåt visade tillräckligt mycket fint för att jag skulle lära mig älska honom men ändå hade mycket som gjorde det svårt att utvecklas som ett par.

Det skall väl tilläggas att han tydligen inte har sånna känslor för mig att han VILLE utvecklas till ett par med mig och kanske alkoholen var ett sätt att försöka gömma det...slippa såra mig...slippa göra något som var jobbigt.

Men jag vet ju också att han druckit innan vi träffades. Det där kan man vrida på hur mycket som helst. Den anda som vet svaret är han.

Men summa summarum...nu får någon annan njuta av det fina hos honom (som han inte ens vet är fint) det som jag kände att jag kämpade för under vår tid tillsammans. Och det gör ont!

Men som sagt...det är långt ifrån allt som gör att jag vill dra ett 3-meter tjockt jordtäcke över mig.

Jobbet är fullständigt sjukt jobbigt. Jag skriver inte om det lägre för ALLA som jobbar hos oss läser min blogg. Det går inte att skriva utan att det skapar stämningar (sånna som kvinnor skapar i luften :P inte juridiska), motsättningar och problem generellt.

Jag försöker ta mer kontroll över jobbet och ge mindre till min far som är ett katastrofområde för det mesta (men han HAR mer erfarenhet än jag och den BEHÖVS tyvärr i dom mest otippade stunder så man KAN inte avfärda honom hursomhelst heller).

Mormor är ganska borta och jag orkar sällan åka längre och hälsa på.

Jag kan inte lämna jobbet i lokalen när jag går utan det förföljer mig som en blöt filt. Det genomsyrar allt.

Jag försöker aktivt göra saker för att man SKA göra det, städa hemma, laga ordentlig mat, jogga, bla bla bla...men jag känner en ganska stark känsla av: skall det vara såhär? IS this it? ( det kanske var det MJ insåg (this is it :P)...och han dog ju :P)

Jag har känt den känslan hela mitt liv, för jag har tex alltid känt av mina föräldrars skiljsmässa (dom skiljde sig när jag var 12 och första gången jag frågade pappa och mådde illa av ångest när jag frågade, var när jag var 5år gammal) och sen när mina föräldrar haft sina nederlag i livet var jag har varit deras största stöd och bästa vän. Det är en jävligt ensam känsla. En gammal känsla. Man får en gammal själ av sånt!

Så jag och den här känslan har gått hand i hand sen ganska länge tillbaka.

Enda gången jag kände att den lyfte var när jag var hos J i Örebro. Det fanns ingen annanstans jag skulle vara i världen just då. Det var 1a gången i mitt liv jag kände så.

Man kan hantera all annan skit när man har något att se fram emot. Något att längta till EFTER skiten.

Jag har försökt dejta, försökt hitta...det är ingen jävla dans på rosor. Det är inte ens en svängom i en kohage full av skit.

Nu skall jag förhoppningsvis på en TILL dejt och han verkar go men han bor i Karlstad och det är inte nästgårds direkt...men men. Jag skall ha ett öppet sinne och får väl hoppas att han har det också.

Hoppas jag har kunnat förklara för er varför jag känner som jag gör.

Jag känner jättestarkt att livet skall vara mer än detta. Och är det inte det så förstår jag inte VARFÖR jag finns.

Förstår någon vad jag svammlar om?

Jag är säker på att andra tänker samma tankar ibland...men man säger det inte och kanske speciellt inte om man vet att folk skall se det. Men jag skriver den här bloggen om mina känslor...på gott och ont. Därför får ni läsa vad jag känner...på gott och ont!

Men man skall minnas att bara för att jag skriver en sak i ett inlägg så behöver inte det vara känslan som man skall förknippa med mig 24/7. Känslor går över, känslor kommer tillbaka, känslor är känslor. Om dom vore konstanta skulle dom kallas tillstånd.

Ha det i åtanke när ni läser!

*

Gud som haver barnen kär...

...dö i sömnen inatt? Plz?

Skickat från en Sony Ericsson mobiltelefon

Jobbar

Jag har inte ett skit att göra på jobbet.

Så jag sitter här och skriver lite och sopar åt Bina emellanåt.

Vädret är trist och det regnar lite då och då. Man skulle vara ledig en sån här dag.

Jag är iof NÄSTAN ledig iom att jag har så lite tat göra och sen har mamma Harry på landet tills på tisdag kväll. Skiiiitskönt!!

Visst jag älskar honom men det är sjuuukt nice att kunna sova minst 20 minuter längre på morgonen och slippa hundprommisen :P

Jag började morgonen på söndagen med att sitta bredvid mamma i soffan på landet och gråta som en idiot och yra om hur jag inte vill existera.

Mamma pysslade om mig lite och kokade lite kaffe som vi drack i solen på verandan. Sen erbjöd jag mig att få ur mig lite desruktiv energi på att beskära hennes syrénberså som hade blivit 4 meter hög. Den är ganska stor och det var varmt men helt okej. Skönt att ägna sig åt lite hårdare arbete när man har mycket tankar.

Hon har en enorm sekatör...asså bauta...som jag kapade grenarna med. Dom var som unga träd nästan. Det blev 6 st jättehögar som jag bar bort till komposthögen. Vägen dit var helt övervuxen så jag fick lia gräs, tistlar och nässlor först och SEN kånka ut högarna. Det var vingligt som fan att kånka slanor som var ca 3 meter (jag bar dom runt stammen rakt upp i luften liksom) men så skönt när det var klart och jag visste att jag hade hjälpt mamma med något som annars skulle vara ganska jobbigt för henne.

Hon blev jätteglad.

Efter det så åkte jag hem och Harpan stannade. Han blev jätteledsen när jag åkte och ylade ett tag som en ledsen unge. Men han glömmer det snart och har mys med mamma på landet nu. Han är en liten lantråtta. Mindre gulligull med alla fästingar som han kommer ha när han kommer hem :P

Jag åkte till Jeanette och Micke. Jeanette ville muntra up mig med Skogaholm och varm O'Boy <3 men hon var så trött pyret så jag tror hon behövde det lika mycket som jag.
Hon är en otroligt fin vän :)

Nu skall jag sluta skriva och läsa Mötley ist....jag försöker läsa korta stunder så den inte tar slut :( jag vill läsa om dom i all evighet...den är så intressant!

Puss

Oj

Hörde dina nyheter. Ni flyttar ihop. O här sitter jag o älskar dig än.
Nu gör det ont. Nu mår jag illa..som i kräkas.
Jag ljög när jag sa att jag träffat någon. Du blev glad, lättad säkert.
Grattis till ditt nya liv.

Hur skriver man en känsla? En känsla som att ens inre skriker högt men man yttrar inte ett ljud. Man gråter inte ens..man får inte det efter 2 år. Det är inte normalt.
Men inne..inne gråter jag, inne messar jag, inne bönar jag o ber, inne vill jag att du ska älska mig, tänka på mig, sakna mig.

Ute syns inget. Nu när ingen ser, när jag ligger ensam i gäststugan på landet..rinner en tår ner på kudden. Men ingen får se. Torkar tåren utanpå, innuti väller tårarna som floder men hur torkar man dom?

Har så ont i magen nu. Men inget visas, inget får synas. Jag kniper ihop läpparna så inte något slipper ut. Inte en snyftning får komma..då märks det hur knäpp jag är. Hur fel jag är. Fel. Ett ord jag lärt mig identifiera mig med.

Nu hotar halsen att sprängas. Måste släcka lampan o koncentrera mig på andningen.
Hoppas jag inte vaknar mer.
Ge mitt liv till min vän med cancern. Hon behöver tid. Jag behöver den inte. Ge henne min tid. Låt mig bara få lösas ut.
Nu är kudden blöt. Fan.
Jag vill inte mer.

Skickat från en Sony Ericsson mobiltelefon

Stugan

Skall ut till landet.

Skall bli skönt men jag känner mig helt konstig i huvudet. Jag vaknade med världens skallebang och nu efter 2 naproxen är det tolerabelt men det känns fortfarande som jag har bölat ögonen ur mig. Jag har inte gråtit men jag känner mig som jag har gjort det.

Jag är helt dämpad av Norges tragedi...det är vidrigt. Även om det inte var islamister som man tänkte först, såklart...så är det lika mycket terror i mina ögon ändå.

Jag är utmattad...men jag brukar sova asbra i stugan så jag hoppas jag tar igen allt där i natt. Harry och jag skall sova i lillstugan. Jag är inte galen i att sova där själv men men...
Harry kan ju gulla ihjäl inkräktare :P

Äntligen har jag duschat det lilla skräpet så han luktar ljuvligt. Han är så kärleksfull och söt just nu. Prutthund :P

Nu skall jag snart packa ihop lite mat och sticka ut till sommarstugan då.

Jag har bestämt mig för att skita i lägenheten just nu. Jag pallar inte i helgen. Jag måste stänga salongen ett tag pga anledning (som Jonas brukar säga) och då kanske jag hinner. Då skall jag köpa sopsäckar och slänga hämningslöst. Ingen jävla nostalgi. Minst saker när veckan är slut vinner. Skall bli skönt. Vill fan att det skall eka här hemma.

Egentligen vill jag sälja alla möbler och börja om...får se om jag gör så.

Igår natt begav jag och Helena oss iväg för att bada i Fjällnora mitt i natten. men på vägen ut så började himlen blixtra och helt otroliga himla fenomen uppstod. Det var två ljusa moln mot natthimlen som lyste upp..det var som att det åskade i dom två molnen BARA. Jag hade gett vad som ehslt för att ha min canon med mig men så smart hade inte jag varit. jag filmade så gott jag kunde med mobilen men det gick ju inte att jämföra.

Även om vi aldrig kom till stranden så var det magiskt...jag stog i framsätet och fotade genom mitt nercabbade tak vid sidan av vägen och lyssnade på Def Leppard medan himlen underhöll oss där vi var ensamma ute på landet. Ljuvligt!

Nu skall jag som sagt skrapa ihop lite skit till sommarstugan.

Kram

Inlägg nummer typ 3 idag?

Jävla duttande. Jag orkar inte ens diskutera Norgeincidenterna för det är så sjukt och jag hatar fundametalister och terrorister så hårt att jag blir sjuk. Jag tänker bara säga att jag är så ledsen för Norges befolkning och vad dom genomgår just nu :( det är vidrigt och jag tycker vi måste enas MOT detta...HÅRT!! Det finns inga jävla trädkramar-lösningar för detta. HÅRT HÅRT HÅRT NU NU NU!!!

Jag skulle ju sova inatt tänkte jag. Näää...

Jag bakade åt mammas jobb för jag hade lovat det. Blev klart typ kvart i ett...somnade vid ett med öronpropparna på plats och sov som ett as när jag klockan 2 vaknar av ett jävla ljud som verkligen STÖR mig...jag sätter mig upp och inser att det är i köket...frysen står öppen :( allt var mjukt och blött men jag orkade inte ta tag i det utan smällde igen dörren efter att jag karvat loss is som blockerade dörren :P och gick och lade mig. Nån fågel började kvittra, taxichaufförerna sitter med bilarna på tomgång och skriker över dieselmotorerna på persiska och kurdiska (inte dom TYSTASTE språken under himlen)...sen kom nåt jävla stolpskott i hi-vis kläder med en lövblås och gick och runkade på knappen så det lät som en jävla gräsklippare som drog igång och dog, drog igång och dog, drog igång och dog.

Han som brukar sköta om trottoaren utanför oss brukar sopa...men latjöns imorse var tvungen att gå runt och blåsa fimpar med en jävla lövblås och han hade HÖRSELSKYDD...bless his little cottonsocks.
Jag var så trött då att jag inte orkade kasta ut min avokadoplanta i huvudet på honom som jag VILLE göra. Då var det dags att gå upp för mamma skulle åka kl 7.30 och jag hade fått order att vara "fin" för nu tycker hon att jag blivit smal nog att presenteras på hennes arbetsplats.

Jag behövde ta blodprover så det var därför jag åkte med. Det var jättefint där och mamma verkar stormtrivas.

Jag är så jävla trött att det känns som jag har gråtit ögonen ur mig. Allt har hänt i 180...på jobbet idag har det varit dels mycket och dels samma jävla psykiska stress som alltid fast gånger 45.

Jag tänker dra hem nu..fast det blir inte hem heller eftersom min moster och hennes man är i stan och jag vill hälsa på honom....han har cancer och man vet inte vad som händer i livet fan :( vi ses inte ofta.

Mormors syster ligger på sin dödsbädd och mormor är såklart skärrad...det är ju hennes sista syskon i livet.

Orka...

Något kul kanske kunde hända nu? Jag vill ha något annat att göra än famlij och jobb. Jag vill ha kärlek.

Hejdå

Norge :(

Jävla as till terrorister. Jävla aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaas!!!

Jag vill att dödsstraff skall finnas...för pedofiler och terrorister. Jag vill det på riktigt!! Jävla vidriga människor!!

Alla mina tankar går till människorna i Norge <3

Just fuckin shoot me in the face

Orkar inte mer just nu. Det är för mycket!

Jobbet skall inte vara såhär. Det går inte att luta sig åt något håll.

Jag hade precis slutat med mina tabletter mot högt blodtryck, såg det som en liten seger i tillvaron...det blir att börja igen!

Jag har galloperande hjärtklappning just nu och inga jävla betablockerare kommer stilla den.

Galloperande!

Var är världen på väg?!

Inga kontanter på bussar? :-o
Jag fick pröjsa 80 silverpengar (som för övrigt är hutlöst) för att åka en banangul buss ENKEL RIKTNING från Enköping till muppsala.

Busschaffisen sa att jag fick ta det på mobilen eftersom han inte kunde ta kontanter.
Jobbmobil, inte överlycklig pappa men jaja.

När jag knappat in allt o fått min 'biljett' så kläcker han ur sig att kort hade funkat också.

Jasså det hade det? En handflata bak i flinten då? Hade det funkat också? :@

Älskar min bil. Hatar att åka 'public transport' *fräs*

Ja men nu tar vi en liten OMVÄG så vi kan plocka upp lite fler speciella människor. Sa jag att jag hatar allmänna färdmedel? :-P

Åh en till busshållplats, vad bra.

Bina vi ses väl i eftermiddag nångång för detta går inte snabbt...faaan vilken snygg kille som gick på nu.
Det kanske inte é så dumt ändå..men det var ju kanske dumt att jag sitter längst fram, man kan ju bara låtsas pudra näsan 2 ggr innan man verkar neurotisk.

Mmm, han ser ut som blonda snubben i Extreme blandat med kicken i poodles fast med kort hår. PURRRRR

Jaja...han va typ 20..aaaalldelles för färsk :-P

Det är så fint med all raps som blommar! Sverige är så vackert!

Fan vad sövande det här gungandet är...zz man kanske ska zzz...
Zzz
Skickat från en Sony Ericsson mobiltelefon

Rövdag

Vilken skitdag.

Jag måste skriva av mig (huvudet bultar och hjärtat snörper ihop sig av stress kring jobbet) men jag har inte tid nu.

Som tur är har jag iaf lyssnat på mycket musik idag det gör livet lättare.
Gammal hederlig rock. Jag finner verkligen mig själv i texter...jag älskar texter och betydelser!

Kanske har lyckats få till så jag kan leda en hårdrocksklubb en dag i veckan på ett ställe som kommer byggas här i stan. Värdinna och musik.
Får väl se hur det utvecklas.

Jag får skriva imorrn eller nåt...

Hoppas jag somnar som en klubbad säl ikväll....

När jag läser Mötleys bok The Dirt önskar jag nästan emellanåt att jag kunde ta heroin och fly från tillvaron ett tag. Det är en skitdum och naiv sak att säga....men det vore skönt om det fanns nån flykt.

Tur att jag har en dator och Spotify och YouTube...and thank GOD for music!!

TJOHOOOOO 2.0

Jag klarade iRobix (min nya benämning på det för jag hatar att skriva aerobics...det är träligt att skriva). Jag lovar att Applejävlarna stjäl min perfekta benämning nu och gör en fakkin app av den :P då skall jag stämma dom :P och sen köpa en iphone för pengarna :P

Nu har jag ingen änärshiii kvar i kroppen. Jag och Sabina röjde undan alla stolar och fick ett balgolv till vårt förfogande. Sen tog vi upp min dator och köppla på Spååitfaj till stereon och drog på satan. Sen hade min underbara lilla instruktörska satt ihop ett helt klockrent ...schema? Program, block inte faan vet jag men det var askul.

Okej tant är lite stel och så här och där och kanske inte tar i så mycket på ALLT men fan svetten bara spruuutade. Så jävla coolt. Det var som i min gamla hiphopdans dagar. Inte för att man tog i så hårt då för man skämdes och ville va cool...men hela grejen med et två tre fyr fem sex sju ått...hahahah jag blev alltid så jävla störd på det när Emma och Ege framförde sina dansrutiner för mig när vi var yngre. Vaddå FYR OCH ÅTT? Hahahahamen det är så man säger ju...det passar bara liksom :P

Vi körde hårt i en timme och avslutade med lite diffusa situps och armhävningar. Jag vrålade rakt ut av bekastarövningen..ni vet när man ligger på rygg och den andra tar ens ben o kastar iväg dom så skall man hålla emot och dra tillbaka dom med raka ben.

I förrgår körde jag den där lilla rullmaskinen som man gör rullande armhävningar med och jag hade träningsvärk som satan i magen....


Ooooj nu dör mitt batteri :O


Hej och sånt nu skall jag hem och duscha :D pöööööööööööööööööööööösssssssss

Lågt Blodtryck...

eller nåt är det!! Jag är snurrig och trött HELA TIDEN!!!

Inatt sov jag iof bra (när jag tog 2 Attarax och hade en stor fet onepiece på mig). Så jag måste alltså klubbas ner kemiskt och sen ha på mig en värmedräkt för att sova bra. Jag fortsätter tydligen sparka av mig täcket och sover illa utan att vakna ordentligt för jag fryser. Så nu hade jag som sagt min overall på mig :P

Tove min operationspolare ;) ringde just och berättade att hon hade köpt flytande B-vitamin i England och mådde MYCKET bätter och håret hade tagit sig redan :O Coolt!

Jag är så trött att jag vill gråta...störtlöjligt!!

Skall till mammas jobb på fredag och kolla lite blodvärden och sånt i deras labb. Mamma är bra!

Så nu sitter jag och kolkar Berocca.

Kvällen igår var så fin att jag bara ville vandra runt i all evighet.

Nu har jag tagit 7000 år på mig att skriva detta och avslutar alltså NU :P

Nej nu...nu

Underbar kväll

Jag måste föreviga den, hoppas jag lyckas. Ett foto eller en filmsnutt hade aldrig räckt.

Det känns som jag befinner mig i en film. Solen håller på att gå ner, Uppsalas luft är ljum o vinden är som en mjuk kyss mot huden.
Jag strosar utmed Svartbäcksgatan bort från stan (med en gravt skitnödig hund som förstör min himelska upplevelse men jag låtsas inte om hans stret utan låtsas att jag inte HAR en hund alls).

Var va jag nurå? Just ja...äh hundjävel.
Men det är verkligen magiskt. På Smultron har dom tangokväll och spelar gamla tangos från typ 40-talet. Nån gubbe på en gammal stenkaka skorrar som Edith Piaff till fioler o dragspel. Det låter underbart.

Alla träd är gröna och lummiga och gatan leder mot solnedgången som mjukas upp av lövverken till ett lapptäcke av ljus.

Dom gamla fina husen på gatan glöder i den röda solen och alla caféer, restauranger och uteställen är fulla av folk. Fönster står öppna på vid gavel och det ser ut som om dom nästan andas in gatans atmosfär.

Luften är tung av dofter, träden, linnéträdgården, parfymer från uppklädda sommarfirare, någon grillar, en mustig pastarätt serveras på Basilico där vi går förbi. Från Café Linné sprider sig en lockande doft av bakverk och man kan hela tiden känna lukten av solvarm sten.

Kajornas kackel blandas med duvornas kuttrande och tillsammans med glada skratt, ljudet av bestick mot tallrikar, tangon i trädgården, en raggarbil som kör förbi och barn som leker blir jag så glad. Så glad att jag bor så vackert. Så underbart fint och ändå mitt inne i stan.

Jag har fått gå gatan upp och ner ca 6ggr med min tydligen förstoppade hundfan för att hinna knappa in alla intryck i min utomjordiskt långsamma mobil för att kunna få in hela känslan. Nästa gång jag skall visualisera en underbar upplevelse för er ska jag INTE ha hundjäv**** med mig utan sätta mig vid en uteservering själv o bara njuta medan jag skriver.

Nu har jag skavt trottoar med tampongharry så länge att någon snart kommer ta mig för ett fnask som försöker se oskyldig ut med en 'söt' liten hund och upptagen ut med sin mobil.
Om inte hundfan skiter nu nu nu så hänger jag upp honom i kopplet på en busshållplats.

Ni som har hundar vet hur jävla jobbig en hund e tills den skiter. Well...ikväll när jag bara vill njuta betér han sig som om han har en tampong i ändalykten o drar runt som om djävulen sitter i tarmen på honom.

Nu ger jag upp o går hem. Han får skylla sig själv.

Uppsala är vackert. Trots Harry...
Skickat från en Sony Ericsson mobiltelefon

G'day mate

Jag är fortfarande sådär urvridet trött och kan knappt ta mig ur sängen på morgnarna zzz.

Så jag tyckte det vore lämpligt att ta lite energidryck...lite BOOST närmare bestämt.
Mitt arma lilla hjärta!
Nu springer mitt hjärta ett marathon tydligen...eller så flimmrar det bara för skojs skull...men jag gissar att det är en liten koffeinöverdos för jag är känslig mot koffein.

Minns i gymnasiet när jag hade nåt mastodontprov och jag ansåg att sömn var överflödigt (det blir så när man sparar ALL kunskap till sista 12 timmarna innan provet). Så jag bryggde en kanna kaffe och gjorde det dubbelt så starkt som man skall och drack en balja på ca 7 dl.

Sen kunde jag inte plugga mer den natten...inte sova, sitta still, sluta skaka heller. Det var nog då jag grundlade mitt motstånd att dricka kaffe någonsin igen :P
Det är först nu ca 16 år senare som jag börjat smutta på cappuccionos och lattes etc.

Har intresseklubben antecknat allt det nu för det blir förhör imorgon :P

Jahapp...idag har det gått olidligt långsamt och jag har mest suttit och nördat facebook eller läst Mötley Crüe's bok om deras karriär.

Jag är fullständigt förhäxad av den boken. Innan den läste jag Heroin Diaries av Nikki Sixx och var lika förhäxad av den. Jag vill leva i LA för 20 år sedan.
Jag vill bli hårdrocksgitarrist eller trummis (helst gitarrist...fast det skulle passa min dampiga hjärna att vara trummis) och klä mig i tajta byxor och kedjor och ha världens största hår och svära och härja som en apa :D

Jag har inte bestämt mig om jag vill vara en manlig rockstjärna eller kvinnlig men jag gissar att grabbarna hade roligare.
Iof såg dom ju ut som transor allihop så jag kanske inte MÅSTE bestämma mig precis just nu :P

Men jag måste säga att hjärtat slår volter när jag ser ljusblåa nästan vita jeans, tajta på alla rätta ställena, cowboystövlar alternativt snygga sneakers och.....ååååhhhhhhhhhh

Äh jag skulle tända på en lyktstolpe om den gav mig rätt blick just nu (its been a while), så ni skall inte dömma min killsmak helt efter 80-talet ;P men det är en av stilarna jag gillar!

Nu skall Sabina visa mig koreografin för morgondagens aerobicpass.
Jag hatar HATARRRRRRRRRR aerobics men jag har, som den dumma kossan jag verkligen är, lovat att prova med henne imorrn.
Som tur är skall vi göra det i salongen och inte i nån jävla studio..men salongen är som en guldfiskskål för hela stan att glo in.

Sabina är så jävla peppad att hon flyger iväg snart...jag sitter här och mår lite lätt illa av tanken på morgondagen...jag vet att jag kommer gå åt fel håll, bli arg på att jag inte kan kombinera armarnas rörelser med benens spastiska ryckningar.
Hon studsar redan som en speedball (det är en blandning mellan heroin och kokain..tack för infon Nikki Sixx ;)) och LER samtidigt. Hon tillochmed småfnittrar.

Det är det där hurtiga leendet som alltid gör att jag lämnar aerobicsstudios gråtande. Jag kan inte le och köra aerobics samtidigt. Jag kan knappt andas och röra på armarna samtidgt...det kräver koncentration....något jag inte besitter.

Så när jag tittar på dom (instruktörerna), söta, inte svettiga (eller skitsvettiga men ändå asfräscha) och snyggt klädda LEENDES och hurtandes med hela sin solariebruna lilla existens...så vill jag dö.

Jag hör inte hemma där. Jag ser ut som lilltjejen i mitt stora feta grekiska bröllop...jo jag gör det!!! Ni vet när hon var liten...fula ankungen.

Och jag krockar med nån av dom där barbiedockorna när jag skumpar åt fel håll och sen tappar jag takten och intruktören tittar uppmuntrande på mig och räknar in mig så jag skall kunna ploppa tillbaka i rytmen...gråten börjar byggas upp i halsen och jag känner hur halsmusklerna drar ihop sig vilket resulterar i en astmaliknande upplevelse och genast känner jag mig som en missunnad ondskefull varelse i nån Disneyfilm som vill hämnas på hela världen för att dom inte lyckades eller fick kärlek av sina föräldrar etc.

När jag börjar fantisera om att köra en roundkick i bakhuvudet på instruktören och spränga studion i småbitar så springer jag med tårarna skvättandes ut genom dörren (men det syns inte såklart, för då svettas jag redan så mycket så vad är lite mer vätska liksom) och går och mumlar hela vägen hem att jag ALDRIG, INTE FÖR NÅGON skall gå på ett JÄVLA aerobicspass någonsin igen!!

Jag har gjort det säkert 20 ggr. Och imorrn blir det 21. Men jag har varnat Sabina...om hon hurtar runt 180 grader för att se hur det går för mig och ser att hon stått ensam och studsat i 10 minuter så är det för jag har dragit ur och joggat och då skall hon inte bli ledsen....(jag sitter nog och vaggar under en buske i stadspaken och undrar var livet gick snett och varför jag inte är som alla dom andra små tjurarna som kan aerobics) :P

Det är bara så att jag HATAR aerobics och har svårt att säga nej när folk verkar så uppenbart glada och peppade av det. Då vill jag ju försöka :P för det kanske funkar den HÄR gången.

Vi får la se :P

Nu skall jag hem och äta middag och slöa lite. Det tycker jag att jag är förtjänt av :P

Puss på valfri ringmuskel

Mina bröst :O

har kjympit!!!!

Jag har en BH jag hade när jag var smal 2002 typ...

Min första reaktion är att jubla för stora pattar är inte enbart kul...speciellt inte om dom inte används till något roligt ;) och stora pattar kommer sällan utan stora andra former :P...iaf inte på mig.

Men det är en ny upplevelse att behöva LYFTA upp dom för att dom skall synas :O det behövs ju en lyftkran nästan :P

Jag har äntligen börjat gå ner igen. Asså jag har väl minskat i volym hela tiden men det slutade märkas på vågen ett tag och då blir man ganska less. Men nu har det rört sig neråt iaf...det är mensen som strular till allt. Jag kan öka 2 kg under tiden jag har det och det gör inga mirakel för självkänslan :P

Men det är ju vätska bara eftersom jag inte går upp nu..jag går bara NER långsammare när det händer! Det är så KUL att vara fruntimmer...inte!

Börjar tycka det är knepigt att klä mig nu igen...
Mycket av det jag har är för stort nu.
Jag har massor av vinterkläder, typ stickade tröjor, långärmade saker och jeans som jag kan ha nu (storleksmässigt) men sommarkläderna börjar se påsiga ut. Det är för varmt att ha jeans och sånt nu.

Jag kan inte beskriva NOG hur stört det är att kunna ha jeans man bara tittat på förr och tänkt...dom där borde jag bara SLÄNGA! Saker man hade när man inte ens var 20 liksom. Tjat! Sorry!

Det är en riktig måndag idag...jag VILL INTE VARA MED...tvättmaskinen är kaputt och jag har två dyblöta trasmattor som ligger i badkaret och undrar vad fan som hände :P hoppas jag kan få tvättstugan en stund ikväll :S

Jag och Sabina skall ut och springa ikväll. Hoppas det går bra...som det känns nu kommer jag börja gråta om jag märker att det inte går bra att springa :P

Ens ak är säker..hunden skall ut varesig jag bölar eller ej. Han är så understimulerad just nu att jag blir galen. Rastlös är bara mellannamnet! Han åt upp en påse med kakor jag hade specialimporterat SJÄLV från Mallis.
Den låg så han inte kunde komma åt den (trodde jag)...ändå låg den i en smulig söndertasad ingeggad hög på mitt nysvabbade och dammsugna vardagsrumsgolv igår eftermiddag när jag kom hem från ICA! TOMMARE ÄN TOMMAST!

Han är uppfinningsrik det lilla aset...men det är jag med...jag skall uppfinna agilityövningar som ingen har tänkt på ens...och han skall få lära sig längdhopp, höjdhopp och kast med liten hund. Ojojoj vad vältränad och utpumpad han kommer bli. Vänta bara!!!

Nu skall jag göra ett försök till med min lunch..det gick sådär när jag försökte äta korvstroganoff förut och jag orkade bara ca 1dl innan det verkligen inte gick att få ner ett riskorn till.

Puss på magsäcken

Hahhhahaaa

Det är vansinnesskratt....(backa, le och släpp inte ögonkontakten, börja springa redan nu....)

För jag blir galen :P

Hur skall man försöka med kärlek? Jag pallar inte!! Jag sitter o tittar på miljarder snubbar och ungefär hälften kontaktar mig och det är bara fel fel fel.
EN snubbe verkar rätt....han är intressant,snygg och inte jobbig men ändå mån om att bygga en kontakt.

Vi pratar,addar på fb och blablabla. Chattar och flirtar lite...jag ger mitt nummer och han fryser till is.

WTF? Träfafdes vi inte på en dejtsite? Är det inte KONTAKT man söker då? Jag får inte hans nummer och han hör inte av sig. Så jag tar bort honom.

Säg mig nu...var skall självkänslan byggas upp???

Jag orkar inte hoppas, satsa, öppna, ge, sitta som ett fån....JAG ORKAR INTE MED FAKKING KÄRLEK!!!

Nu lyckas jag skrämma någon när vi inte ens diskuterat NÅGOT utom typ roliga saker och jag i förbipasserande skickar mitt nummer.

OCH min tvättmaskin har pajjat :(

Nu är jag på dåligt humör :( bajskorv

Lööördag :)

Jag älskar fredag kväll och lördag :D och onsdag...och tor...äsch allt efter tisdag är underbart :D

Jag är vanvettigt trött nuförtiden.
Kanske dags att sluta vara så envis och vägra järntillskotten som man skall ta när man opererat sig. Men jag vill inte skita svart *grr* räcker det inte med att jag har en svart själ? :P

Jag tror av någon anledning att jag kommer må bättre om jag snoozar en timme ist för att bara SOVA den timmen. I går satte jag återigen klockan på MYCKET tidigare än jag skulel kunna klara av att göra mig klar på. För att jag skall kunna låtsas att jag kan ligga och dra mig.

Jag måste nog ha en såndär klocka som min bror har...långt utom räckhåll från sängen och som ett krigslarm som varnar om Sovjetiska pansarfordon. Mm...precis...hÅnÅåm skall vi haaaa.

I natt när jag hade gått och lagt mig och somnat så väcktes jag av en sjuhelsikes krasch ute på gatan och en tvärnit av en bil...det var ett riktigt obehagligt ljud som trängde sig genom mina öronproppar tillochmed.

Utan att jag riktigt hade öppnat ögonen gjorde jag en Jean Claude Van Dame actionrullning tvärs över min 180-säng och slog foten i min verktygslåda (sminkväskan :P...en RIKTIG verktygslåda...ja..jag HAR problem) varpå jag öppnade ögonen och såg stjärnor som jag blandade med könsord.

Jag fick upp fönstret och var lite nervös vad jag skulle se för det lät verkligen som om en människa blev påkörd. Men det var bara nån husbil och en taxi som hade pussats lite i trafiken. Då orkade jag inte engagera mig. Jag hade tänkt erbjuda mina supernörse egenskaper annars...tror jag...tydligen agerar dom (mina sköterskeinstinkter alltså) på autopilot utan att fråga mig om JAG vill deltaga :P

Sen kunde jag inte riktigt somna lika bra igen men det gjorde inget. Det var mysigt att ligga och gosa kudde ändå.
Tillslut slumrade jag in och drömde en massa knäppa drömmar om folk jag borde sluta drömma om :P

Det är kul att jobba idag. Elina jobbar och hon är mysig att jobba med. Så glad och lätt att prata med.
Hon snusar Skruf och jag fick ett väldigt sug att prova...DUMT.
Efter att smärtan i käften hade lagt sig så blev jag snurrig som fan och sen började jag svettas och efter kanske 20 minuter bestämde jag mig för att sluta snusa. det var ju inte alls så svårt som folk påstår ;) fattar inte vad det gnölas om. Jag saknar det inte ens :P

I vanlig ordning är mina kunder över 20 minuter försenade...men det är ju standard för ickesvenska kunder. SUCK!!

Nu tycker jag att jag besudlat era näthinnor tillräckligt för tillfället.

Puss på ögonen

Hej dagboken

Varit på mycket trevlig middag med personalen. Vi åt libaneskäk på 'nya' meza. Kalasgott o mysigt.
Nu har jag tillverkat en köttfärspaj åt mamma som tillsammans med mina 'extramorföräldrar' astrid o sören, skall ut i stugan o snickra nytt dass.
Hon har köpt en såndär förbrännartoa så hela gamla dasset ska rivas o målas o byggas om. Kommer bli skit(!)fint (hehe :p)
Sören är som den pappan mamma alltid behövt. Hjälper henne o styr upp allt hon behöver. Han är en underbar man!
Han är nästan lika gammal som mormor så det är ju långt ifrån självklart att han orkar grejer men han älskar att få hjälpa mams o han ringer o ber henne komma med bilen o däcken om hon försöker annat.
Jag älskar dom!
Mamma ska bjuda dom på en resa med henne o fuckface till Turkiet i höst. Hoppas dom e friska o krya så det går bra. Gullisar!
Deras egna barnbarn blev hjärntvättade av sin knäppa morsa att bryta kontakten med a och s när deras pappa o a o s enda son fick cancer o dog. Det är helt stört för dom e dom finaste människor man kan tänka sig.

A började som mams städhjälp när vi bodde STORT och vi adopterade dom som morföräldrar direkt. Dom har varit på varenda student, födelsedag u name it. Dom e familj!

Nu balanserar jag en het paj, en god sallad o en draghund medan jag går till mams OCH mobilbloggar samtidigt.
Varför fördela sig :p?

Infogar här en snitsig bild på pajen o min lilla gastricpaj som jag gjorde på resterna :p

Nu stack min hund. Fan. Ops. Herrååå
Skickat från en Sony Ericsson mobiltelefon

Inlägg 900 :O

Fan vad fort det har gått !!

Jag har inget att säga...

Så jag säger inget mer...

(mmm jag är fortfarande lite apatisk inför...livet...kärleken mest)

PS: fan jag MÅSTE ju säga lite till kom jag på för ni undrar väl hur kamikazepiloten Harry mår, snälla som ni är.

Han spydde upp en tampong på sjukhuset efter MAXDOS av kräkmedel...han vill everkligen behålla dom där pluggarna. Äcklo.

När vi sen kom hem så berikade han min matta i köket med två till. Han har alltså spytt upp 3 SUPERabsorberande tampax tamponger. Jag tänkte...det måste ju vara rubbet. Han är en liten liten hund.

Men...

Sen dess har han skitit ut 3½ till tamponger. Det sjuka lilal helvetet har alltså ätit MINST 6½ tamponger??!? Han är ju inte vanlig....

Så jag hoppas slippa skämmas på promenaderna nu i fortsättningen. Det är ju lagom kul när det hänger snören ur ens hunds rumpa :P

Det händer fan bara mig.

fred ut

DEF LEPPARD!

In the dåggihåspital

Detta kan få bli en indirekt fortsättning på det tidigare inlägget: äckliga jävla hundjävel eller vad jag nu skrev :p

Jag har ju gäster som sagt och dom rör sig ju helt fritt i lägenheten såklart. Men dom kan ju inte veta att jag slängt tamponger i badrumssoptunnan o att min hund är mer sugen på fittblod än den mest svarvade vampyr som skapats i Hollywood.

Min kusin satt uppe med sin brors tjej o hade therapysession från 3 då jag la mig till ca 7. Under den tiden o efter dom lagt sig lämnade dom alla dörrar öppna..det går inte att låta min hund ha frigång utan att lyfta undan alla soppåsar o ätbara saker men som sagt...dom tänkte väl inte på det kl 7 på morgonen.

Så harpan festade järnet på ca 4 tamponger :-( jag hittade bara fluff när jag kom upp vid 9. Allt var ätet, papper, rubbet.

Tänkte inte ringa först för det år inte hans 1a tampaxäventyr men mer än 1 är för galet, deras tarmar är inte stora. Så jag pinglade Ultuna som beordrade in oss ögona böj!

Så nu, 2 sprutor senare har en...jag skäms verkligen...ANVÄND tampong spytts fram.

Jag blev jättelättad när dom lämnade rummet för att låta mig sköta kräkjobbet. Jag skulle hellre dö än att dom ska se mina tamponger, uppspydda dessutom :s

Jag vet inte om han har fler. Hoppas inte men det är sketafarligt om det är så.

Nu har lilla 'kräket' somnat.

Nästa gång vi har nattgäster får han bo i bur o JAG får lägga mig sist.
Detta kommer kosta fett...bye bye sparade 6k till londonresan :-(

Verdammt ja!

Tydligen får dom in tamponggourmander ganska ofta.. Ska man skratta eller gråta åt det? :p

Igår skrev jag på fb att jag ville skänka bort honom till nån kinarestaurang för jag var sur att han demolerat sopsäcken i köket (som igen lämnats åtkomlig av ovetandes gäster).
Han kanske fick nog av livet o tänkte: adieu grymma värld. Nu sväljer jag häxans använda tampax o antingen dör jag av blodförgiftning eller tarmblockad (tarmtamponad haha, yrkeshumor, reds anm). Han kanske mumlade som en liten terrorist: Allah är stor (han har ju muslimskt påbrå) nu får jag mina 72 tikar fifan :p

Nu har vi kräkts klart o betalat 1300 spänn för nöjet. Nu börjar operation övervakning av bajs och eventuella buksmärtor ifall han får igenproppad tarm av det som e kvar.

Jag vägrar låta någon gå ut med honom för tänk om dom måste plocka upp en cirkulerad tampong :O o jag kan inte rasta honom i stan som jag brukar för fan så jävla skämmigt när han står o klämmer (hundar är asfula när dom bajsar o harry är ÄNNU fulare ändå..när han skiter alltså)..så skriker han som han alltid gör när han ska skita ut något stort han ätit. Han skriker som Patti LaBelle, folk tror ju att man skadar honom.
Sen föder han fram en liten döfödd tampax med snöret som flaxar i vinden utanför JC på gågatan :-S

Jag ser det framför mig..:-P
Nänä, det blir att bära honom till en öde urskog :-P where no one can hear you scream mohahaha.
If u scream and no one hears you, did u really scream? :-P
Nu ska jag köra hem tampongdammsugaren.

Vetrinären berättade att cockerspaniel är galna i äta äckliga o knäppa saker. Allt från bh'ar (?!wtf) till tamponger.

Knäpphundar!

Skickat från en Sony Ericsson mobiltelefon

Schleten

Jag är för gammal för sånt här ;)

Kusinerna är ju som bekannt i stan. Det blir sena kvällar och det är andra natten i rad jag lägger mig när det är ljust ute :P Tant orkar inte sånt här i längden förstår ni.

Det är ju okej för Anders (som är lika gammal som jag) han smiter hem till mormors lugna lya med frugan och ungen...men jag är singel, obunden och har INGEN ursäkt att vara förnuftig. Jag FÅR inte vara alla dom grejjerna OCH förnuftig....då är nuckeskapet förseglat för all framtid.

Så jag tvingar mig själv att vara vaken och ungdomlig :P

Igår var vi alla ute och åt och efter maten gick vi runt lite och kolade efter en schysst uteservering. Vi slog oss ner på Meza som har en alldelles förträffligt mysig uteplats där man kan beställa vattenpipa och goda drinkar. Vi hade jättemysigt och njöt i fulla drag.

Efter det gick vi hem och kollade Prank vs Prank på Youtube och skrattade tills tårarna rann...iaf jag..okej..mest jag...men jag tycker dom är så roliga. Jag skrattar så jag inte kan andas!! Det är en kille och en tjej (asså dom är tillsammans) och dom spelar in när dom practical jokar varandra KONSTANT! Dom är som busiga syskon. Skitroliga!!!

Sååå idag är jag lite trött i ögat.

********paus**********

Faan så segt det är idag....två kunder kom inte vilket alltid är lika irriterande. Man kan iaf ringa o boka om. Grrrr!

Äh hej på ett tag

Tillbaka på jobbet...

Känns helt okej. Fasade för detta men nu känns det bra.

Pappa kom in och var som en liten blyg skolunge. Han sade att jag inte får vara så hård mot honom.

Ni killar är verkligen ett mysterium. Ni säger att vi är så svåra etc men ni är ju direkt INTRESSANTA.

Det tar i regel 3 dagar till 1 vecka för er att processa information man delger er.
Man kan lägga fram det hur fint som helst, ni skjuter det i från er som om det var pestsmittat.
Sen börjar processen. Ni drar er tillbaka lite....grubblar, tänker...kommer på att det kanske inte är så dumt och sen kan man prata om det...då är det inte så skräckinjagande längre.

Det finns ju naturligtvis varianter på detta...vissa funkar på ett par timmar...andra behöver månader eller år för att tänka klart :P

Jag sade iaf till pappa idag att jag funderar på att anmäla honom till avgifningsprogrammet för spelare. Han var INTE glad...men han sparkade inte bakut som jag trodde han skulle.

Jag sade att han skall lämna över dagskassan till mig ikväll....han flinade och sade: inshallah och låtsades att det var slutdiskuterat. Jag svarade bara MASHALLAH och om inte du kommer och lämnar den så kommer jag och hämtar den!!! och nöp honom i kinden och skakde om hans ansikte.
Då sade han ingenting!

Nu är det hårt mot hårt!!! Jag betalade salongshyrorna i dag...11 dagar försent...jag vägrar ha det så!! Det går inte dåligt för oss..så varför skall jag behöva sitta med ekonomin som om det gick dåligt?

Mina kusiner på mammas sida är här nu. Det är jättekul. Älskar dom stenhårt. Dom har vuxit upp i Gällivare och är ultranorrlänningar. Hä ä kåta (inte hårny..utan lapptält), kaffe och schnus som gäller fan. Schkotrar och fiske, vindjackor och fjällräven. Schhhupp! *innåt*

Jag är äldst och några veckor senare är Anders, Erik och Jacob är lika gamla och Anna är minstingen :P Erik har sin tjej Katrin med sig som är underbar och Anders och hans tjej Stina har just fått barn. Oscar är 3½ veckor gammal. Dom bor hos mormor med unge och hund. Dom andra bor hos mig utan ungar men med hund ;)

Deras hund är kastrerad så Harry tror att det är en tjej och vill sätta på honom. Stackars Moski, han ser bara lidande på sin matte och husse medan vi ideligen lyfter bort Harry från huvudet, rumpan, benen etc på Moski.

Funderar allvarligt på att kastrera Harry nu. Han bara ligger och gnyr och skakar av upphetsning (inte sexuell utan som överslag/stress). Det är inte kul för varken honom eller andra hundar...eller människor att lyssna på *stön*

Moski var tydligen likadan förr...sen kastrerade dom honom och det tog udden av hans överskottsenergi och fullständiga "slå knut på sig själv" stil om han träffade andra hundar.

Det jävliga är att det kostar över 5000 spänn...pengar jag inte har :/ vi får se. Snart hänger jag ut honom i kulorna på balkongen i vilket fall :P han är lugn och mysig när vi är ensamma ju. Det är just när det är andra hundar som han inte kan tagga ner. Han vill vara på dom..i dom...under, över...jag tror inte han vet själv vad han vill. Lilla dumsnut :P

Jag fick min jäkla mens tillslut iaf. "Bara" 12 dagar sent. Idag känns det som det är vägarbete med bergssprängning i buken :P skall at nån liten Ipren eller nåt.

Ikväll skall vi ut o äta med familjen..kusinerna, mamma, bror och mormor. Mysigt! Krekrestaurangen nere vid ån...nere vid vattnet. Alla mina gäster som kommer till muppsala vill äta där :P det är väl exotiskt att äta nära sjögräs antar jag ;P

Nä nu har jag ont :/ urk!

Puss på äggstockarna

God (?) morgon

Detta är vad jag ser när jag öppnar mina trötta små ögon...
Gud, du missuppfattade min önskelista lite tror jag :p

Skickat från en Sony Ericsson mobiltelefon

Powermeet :D

Eller vi tar allt från början.

Idag åkte jag till Fyrishov och badade och solade hela dagen. Själv. Men det var skönt. Jag låg och tittade på molnen, läste The Dirt av Mötley Crüe, funderade, facebookade och mycket annat...så jag led inte av det.

Vid ett ttillfälle fick jag för mig att jag skulle utmana hopptornet. jag kände hur det klack till i huvudet och så tänkte jag...varför inte :D det är ju bara ett hopp. Då var det 10an jag tänkte på.
Så jag låg och grunnade på det ett tag och sen gick jag helt resolut in för att besegra min hopptornsskräck. Jag var inte ens nervös.

Ställde mig i kön...babblade med nån moppefjunis som just hade hoppat från 10an om lite teknik och så. Bestämde mig för att dra en spik och bara köra fötterna först. Easy peasy. Uppför trapporna, stegarna och slutligen tunnelstegen till taknocken.

DÅ insåg jag att det var ganska högt upp....alla i hela jävla simhallen hade ju såklart följt dårens uppfart också och tänkt...fan tjärringen är galen för alla blatteungar, vilket var nästan hela jävla olympiad poolen, började ropa "kolla kolla jao..hon skall hoppa" och peka och grejjer. Nån liten myra som jag knappt kunde se där nere ropade: "hoppa hoppa hoppa".

Jag tog sats och....såg över kanten, och det var låååhångt ner.
Det skulle ta typ 1 timme att nå vattenytan :O och vad skulle hända när jag väl nådde dit då?

Pilla ut biknitrollorna från utrymmet mellan mina Langerhanska öar i bukspottskörteln medan hela kurdistan tittar på och tänk om min slappa lilla röv eller brösten plaskar så det gör ont....iiiiiiihhhhhhhh...okej försök nummer 2.
Nu ser jag en massa tjejer som förväntansfullt tittar upp på mig...jag vill dö.
Jag försöker igen men nu skakar knäna och jag vill sätta mig ner och gråta. Jag skulle bara ha gått rakt ut o gjort det utan att titta på folk.

Jag ropar till ungen som står som nästa i kön att köra hårt för jag skall klättra ner...men han måste haft vatten i öronen för han bara står och glor.
Jag klättrar ner med fjäderlätt huvud och blodtrycket mellan tårna på gelében och smiter ut till min solstol som en hund med svansen mellan benen och hoppas att alla skall glömma den pepparkaksbruna tanten i lila bikini för all framtid.

Jag var TVÄRSÄKER på att jag skulle palla hoppa från 10an. Men när det plötsligt blev dagens händelse att en kärring skulle hoppa från 10an i bassängen så var det för mycket ångest.

Efter Fyrishov så åkte jag hem och duschade och gjorde mig i ordning för att åka på Powermeet i Västerås.
Jag hade min fina sommarklänning på mig. Det är så konstigt. När jag vägde mer så kände jag mig smalare i leggings och tunika. Nu mår jag nästan illa fysiskt av tunika och leggings. Det är så skönt att inte ha det som enda klädmöjlighet.

Jag lämnade doggelito hemma och drog med caben till v-ås. Vädret var underbart. Förra året mötte jag upp Annelie och Holger vid Skultuna Bruk och det var så djävulskt varmt. I år ville jag inte dit utan åkte direkt till Hälla där vid IKEA där alla samlas på kvällen. Det var underbart.

Annelie mötte mig vid infarten och hade en present i näven åt mig när jag kom ur bilen. En liten flaska med guldflagor i olja för hon tyckte jag var guld värd :) ÄLSKA!!!!!!

Sen gick vi runt och jag träffade Robban och Christer från Bunkers. Dom kände igen mig nästan innan jag hajjade att det var dom. Den långa karln som är lite hangaround var med också...som jag träffat på kryssningen nångång. Jag blev så glaaad! Jättekul att ses och sen hittade jag på Petri och han fru som jag diggar hårt! Go kvinna det! Träfafde Jeanette som var där med sin och Maxes bil...dom har delad vårdnad (om bilen) ;) han var där igår tydligen!

Efter en dunderkväll åkte jag hem lycklig som få. Hade jättekul!!! Nästa år skall jag o Annelie åpka och fota folk. Bilarna är sekundära då...vi skall föreviga alla roliga människor och allt vad dom innebär. Kuuul...längtar redan :D

Jag saknar mitt Örebro så mycket när jag träffar alla söta människor. Dom frågar om jag inte kan komma på festen etc men det går ju inte.
Jag saknar att vara Jonas tjej, vara hans gäst på festen. Nu kanske inte han festar men jag saknar honom PUNKT!

Ni får tycka jag är knäpp.
Men det är för många saker som...ääh...min innersta magkänsla...äääääääääääh

Han är med den där tjejen igen.

Undrar vad hon har?

Knäppt livet är.

Hur som helst har jag haft en underbar kväll!!!

Efter att jag kom hem gick jag för att fixa kassan på salongen och mötte en överförfriskad liten hudterapeut ala Kaisu utanför salongen. Hon var så kärvänlig och glad haha ;) jag skall gå o torka ur saliven ur öronen strax ;) hoppas du hittar den där Solsidan-Ove killen du letade efter :P ...eller...hoppas inte för Ove är ÄCKLIG!!!

Nu skall tant sova

Godnatt

Ps: jag har aaaaaaaaasstora spruckna vattenblåsor på hälarna från ett par nya vita pumps jag prompt skulle ha på mig ikväll för dom var lite Rocka Billy...numer ligger dom utmed E18 fastkilade i varsitt träd med klacken i stammen skulle jag tro.
Dom åkte ut...jag menar..blev utkastade i 120km/h på hemvägen (cabriolet är roligt). Hoppas dom ruttnar i helvetet. Jag kan knappt gå nu...nu lade jag upp fötterna på en fotpall och började nästan gråta av smärta.
Jag kände mig väldigt Thelma and Louise när jag kastade ur skorna ur bilen :P
hoppas jag inte dödade nån stackars älg eller nåt :P
Om någon hittar dom så slit dom med hälsan.......

Godmorgon...

Fast jag har varit vaken ett tag och varit ute med hunden och allt sånt.

Jag bäddade om sängen igår kväll och GUD så skönt. Älskar nybäddad säng!

Känner mig fortfarande lite melankolisk...men jag tror jag kommer må så tills jag börjar blöda och det verkar inte hända nångång snart.
Detta var anledningen till att jag åt ppiller i så många år...för att slippa det här. PCO är skitjobbigt.

Att vara PCO-premenstruell i 3 veckor kan bara jämföras med att ha en baksmälla med dunderångest. Man vill inte finnas.

Skitsamma.

Var hos J och M igår och såg film. I am Number 4...inte min typ av film :P men snygg huvudrollsinnehavare.

Nu skall jag till jobbet en sväng och lasra en snubbe i ansiktet lite och sen ut o sola och bada hos Jeanette.

Harpan älskar sol och värme och blir helt utslagen och ligger o myser. Matte gillart!

Jag börjar önska mer och mer att jag hade en stuga och en båt. Eller iaf ett hus vid en sjö...och en båt. Jag vill ha en brygga och sol. Jag tycker om min lägenhet...men en strandtomt och en glittrande sjö...det finns inte mycket som slår det.

Satt och tittade på ett program om Finland med mamma på kunskapskanalen. Finland är ett jävligt vackert land. Vi bilade runt där en gång med mamma och det var så vackert. Så frodigt. Sjöarna var magiskt vackra. Inte igenvuxna och äckliga som så många sjöar här. Det kallas väl inte de 1000 sjöarnas land utan anledning gissar jag :P

Jag funderar på att hitta nån liten ö i skärgården med ett vindpinat litet ruckel...dom visade massa sånna. I finska skärgården alltså...iof så funkar ju svenska också...men det såg underbart ut. En liiiten ö och ett liiitet hus.

Iaf så bestämde jag att jag vill ta bilen...eller helst hojen..men bilen är skönt för man kan handla lite då, och åka runt i Finland nästa sommar. Ensam eller med någon...men det blir väl ensam :P

Jag ljög ju för Jonas och sade att jag hade träffat någon..för han inte skulle känna sig...obekväm...men tydligen lyckades jag göra det ändå....obekväm alltså.

Äh...

Nu skall jag dra...solen väntar inte på någon

Blahablaha

Träffade en av pappas landsmän ikväll som nu har restauranger men även haft kiosk och han berättade för mig att pappa för flera år sedan kom och spelade sjuka mängder pengar hos honom. När han försökte lägga sig i blev pappa sur och vrång och hotade att avbryta vänskapen (fråga inte, säger bara kurder och ära och respekt etc)

Alla hans landsmän och kiosker han spelar på säger samma sak fast nu har han ju inte samma kapital att spela med. Men det gör ont i mitt hjärta.

Ikväll ringde han när jag var i duschen och undrade om jag skulle stänga (tfn svararen) och jag missade samtalet så jag ringde tillbaka och sa att det tänkte jag. jag hörde att han var o spelade så jag knatade förbi spelhålan på väg till salongen.

Jag frågade om han spelade för mycket pengar.
Han undvek frågan och sade att han hade vunnit. Då sa jag att då kanske han kunde sätta in det han vunnit på företagets konto eftersom han använder kontantkassorna att spela med.
Då slipper jag ha pressen på min semester tex att jobba ihop vad som fattas när vi skall betala moms och arbetsgivaravgifter etc...vilket alltid är ett ångestladdat ämne varenda månad. KOMMER VI KLARA DET?!

Då sade han att det var vilket som ändå (och menade att vi lika gärna kunde jobba ihop det) och gick o lämnade in fler kuponger.

Jag blev less och sa ett kort hejdå och gick mot dörren och han skriker efter mig: varför är du så suuuur? och slår ut med armarna som om det är jag som är en partypooper.

Skall jag vara glad då?

Skall jag klappa honom på axeln och säga: vad kul att du förlorar vad du vunnit...då vet jag att jag kommer ha ännu mer press att jobba ihop vad du skulle satt in på vårt konto. Tack för att du ringer med ångesten i halsen och säger att vi inte jobbar tillräckligt bra eller hårt etc och bryter ner din omgivning.

Jag blir jätteglad...framförallt utvilad och harmonisk inför framtiden. Det känns jättekul att inte veta vad jag jobbar för. Jag sliter häcken av mig för att i framtiden få ett skuldbelagt företag och sen dela allt med två andra när vi ärver...och jag har jobbat mest och hårdast. DET tycker jag är kalas.

JAG ÄR SÅ STOLT ÖVER DIG PAPPA!! Hela stan pratar om hur du spelar...fan jag pratar om hur du spelar...jag orkar inte hålla masken när folk undrar entusiastiskt hur det går med "nya" salongen.

Jag säger sanningen. Jag jobbar i motvind. Jag mår dåligt. Jag tänker inte dölja för någon längre och bära mitt tunga hjärta bakom lögner som för mig längre och längre bort från hjälp och folk som bryr sig.

Jävla fittmänniskor med sina beroenden. Dom vill inte att någon skall veta. Dom förbjuder andra att prata om det...andra som blir skadade av deras beteende. Dom tror inte att någon annan blir påverkad...det är ju bara deras grej.
Alkohol som spel.

Man får ju inte vara arg heller...för som med fakking ADHD kan dom inte hjääälpa det DOOOM är offer. Well there is COLLATERAL FUCKING DAMAGE TOO ASSHOLES!!!!

En mycket god vän...ett barn egentligen, hennes far har alkoholproblem. Det är precis samma mönster. Det är så jävla obehagligt. Man är ensam. Ingen kan göra något...för dom som är beroende är vuxna individer som fungerar i samhället annars...oftast. Dom kan inte omyndigförklaras pga detta...men dom skadar alla i sin närhet.

Fy fan :(

Edit: Gick in på DEN HÄR SIDAN och gjorde testet åt honom. Jag tror inte man kan få högre poäng..och det är inget att vara stolt över i detta fall
:(
Kan man ansöka om plats mot en persons vilja? Måste det vara religiöst...för då kommer han VERKLIGEN inte ställa upp

Solat

Åkte till Jeanette för det var skitjobbigt att vara ensam. Hon verkade må ungefär samma så vi pimplade koffein och pratade och skrattade som vanligt och solade så nu är Mallisbrännan tillbaka igen.

Jag undrar om dte är PMS som gör att jag mår såhär...ihop med pappagrejjen såklart. Det kom liksom från ingestans. Jag har ju varit så glad hela tiden och plötsligt ser jag ingen framtid och vill typ inte finnas.

Nu måste jag duscha så jag kan stänga salongen sen.

Herrå

konstigt

En person kollar bloggen ca 2 ggr per dag...man blir smickrad och frågar om dom läser och dom tvärförnekar och sen upphör besöken.

Jaja...

Hoppas du vågar komma tillbaka för vi har samma humor...du vet det. Du vet att du dras tillbaka...sorgligt att inte kunna erkänna det!

Mycket just nu som suger tycker jag. Känner mig ganska knäckt faktiskt. Hoppas det bara är tillfälligt och blir bättre imorrn.

Pappa ringde och frågade om jag skulel jobba i morrn jag sade att det skulel jag INTE! Jag sade att jag gör pappersarbetet hemma, vilket jag gör...det verkade lugna honom lite.

Har mycket att ta upp med honom. Jobbigt :( men han gör oss inga tjänster på det sättet han beteer sig nu.

Nu skall jag vårda mitt hjärta lite. Det är omtöcknat och blöder lite.

Puss

Skakar

Detta är version 2 av vad jag skrev först...det första innehöll för många könsord till och med för mig

Jag skakar i hela kroppen för jag är så...:(

Jag försöker fortsätta att ta semester duttvis för att det skall funka. Idag har jag också varit ledig och tyckte det vore kul att köpa lite saker till min pappa eftersom han köper jordgubbar till mig regelbundet. Så jag körde förbi en arabaffär och köpte små minigurkor, ett granatäpple, en korg minipersikor och andra saker jag vet att han gillar.

Jag kommer till hans salong och lämnar det när han ligger som en fet parsa på MIN fällsäng som jag lånar ut till hans kontor.

Han säger inte tack han säger: "jag har granotepple hemmah..."

...jaha...skiter väl jag i. Nu har du två. Kör upp dom.

Sen börjar han med sin missnöjda ton insinuera att jag minnsann dribblar bort hans tid och pengar...och säger: jah imårgån vi mostah jobba med papper...schecka till revezor". Jag säger inget för jag skall vara ledig och jag orkade inte just då men jag känner hur ångesten byggs upp...han tycker inte att jag förtjänar att vara ledig. Jag jobbar lika hårt som alla andra...ibland hårdare för jag måste hantera honom hela tiden.

Jag skall precis gå när han ger mig den där blicken jag har pratat om förut...den där som innehåller avsmak...och säger: "när skall du gå ner i vikt...du mosteeh". Jag får den där hopplösa känslan som är så där att man vill sparka honom på smalbenen, spotta på honom och skrika som en 5-åring att man hatar honom....men det går ju inte så jag försöker få fram saliv i mun som är torr av besvikelse och säger att jag håller på och går därifrån.

Jag går på hundpromenad som ett åskmoln...jag vill bara kasta mig på marken och gråta sådär som ungar...när dom gråter så mycket att dom tappar andan och blir blåa om läpparna och slutar andas innan dom slutligen får fram ett tjut och man vet att dom inte skall dö.

Jag vill lägga mig på asfalten och skrika och banka med knytnävarna tills han fattar att jag är en arbetare som alla andra. Han tjatar om att jag är ÄGARE och det är min firma och en massa blaj...han skall bara betala av skulderna. BULLKUKSHIT!! det låter fint men hur tänkte han betala av skulderna när vi amorterar 20 000 per månad? Räkna ut det....

Hjärtat bankade så hårt och jag var så arg att jag gick tillbaka för att ta upp detta med honom en gång för alla och ta bladet fråpn munnen.

Jag sade att jag har samma rätt och jobbar lika mycket som alla andra. Då säger puckot att han har papper, han kan visa mig att jag inte jobbar bra. Jag drar inte in mycket alls och jag är aldrig där. EH VA!???

VADDÅ ALDRIG DÄR JÄVLA GUBBE!!!!!!

Jag sade till honom att han inte har någon rätt att påverka mig när jag är ledig jag behöver skuldfri tid borta från jobbet utan hans krav, gnäll tjat etc. Då säger han att jag minsann åkt till Turkiet och Spanien. SPANIEN EN KNULLJÄVLA VECKA DÅ HAN OCH HANS KINESER PAJJADE MIN BIL OCH TURKIET VAR EN ARBETSRESA MED MAMMA SOM JAG OFFRADE MIN SEMESTER PÅ!!!!!

Då säger han: ja men det var inte jobb för mig. NÄ JAG VET FITTFAN det för jag använde min semester!!!!!!!

Jag tog 2 veckor sjukskrivning av 4 för att hjälpa honom och inte vara "ILLOJAL" när jag opererade min magsäck. Jag kunde rullat tummar i 4. Men jag gick till jobbet.

JÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄVLA ****GUBBE!!!!

Antingen slutar han eller jag. Eller så skall jag vara enbart anställd. Jag tänker inte sköta hans papper, hans löner inget! Jag skall göra laser bara isf. Och ha provision som alla andra och en lön som alla andra och semesterersättning som alla andra.

Han betedde sig som om jag var en olydig horunge som försökte skinna honom. När jag blev arg och började tala för min sak och käfta emot honom körde han ut mig från kontoret och jag gick och smällde igen dörrarna så mycket jag vågade (vilket var skitlite). JAG HATAR HONOM SOM HAN ÄR NU!! Så här har han inte varit förr :(

Jag pallar inte...jag vill gråta och vråla men vad hjälper det??

Jag orkar inte mer just nu....

Edit...och en sak till hände då såklart. Mitt ex som jag fortfarande tycker för mycket om, skippade mig på FB och anonnserade efter det att han hade ett nytt förhållande. Jag visste väl att det skulle komma men :(

Jävla bajsdag

Helgen...det som blev kvar

Söndagen spenderade jag med vänner hela dagen.

Ege och Lale kom på lördagskvällen och ville sova över och vem är jag att säga nej till pepparkakan och hennes söta mamma.

Jag fick tillochmed ha sötpepparkakan i min stora 180-säng så hennes mamma kunde få ta igen sig.
Jag tänkte att det kunde vara kul med en liten bebisnallebjörn i sängen bredvid mig.

Jag hade inte räknat med att jag skulle bli så faschinerad av hur söt hon var när hon sov att jag inte kunde somna...jag låg och tittade hela tiden.
När jag äntligen hade somnat och sov som sötast fick hon värmespatt och började cykla med benen i sömnen och gny.
Så jag fångade upp henne i famnen och vi somnade om båda två ett par minuter innan hon verkligen blev missnöjd för det blev ju inte svalare direkt av att ligga sked. Smart moster man är!

Försökte med nappen ett tag innan jag insåg att det skulle behövas saftigare sugdon än en napp...där gick min gräns för vad jag kunde prestera så vid 3.30 gav jag upp och levererade tillbaka henne till gästrummet där hennes mamma sussade så sött.

Sen gick jag och sussade ännu sötare..spread eagle i min säng på diagonalen...alla 180cm för mig själv...aaah.
Bebisar i all ära...men faan vad jobbigt att inte kunna tassa in till någon annan och lämna tillbaka dom.
Jag kan det...jag uppskattar den möjligheten än så länge ;)

Vore ju jobbigt att vara singel och tråna efter barn liksom.
Jag har snälla vänner som låter mig dampa loss och pussa, snuffa och fota tills jag spyr...eller ungen spyr....i vilket fall så får jag min fix och kan sen njuta frihet ändå ;)

Så idag knatade Egget och Lale iväg för att möta Lina N och jag skulle träffa Lina L med barn och Bella.
Lina var först ut i vår skara med att producera yngel och har således nästan vuxna barn ;)....iaf om man jämför med resten av skarans ungar.
Jag är (usel) gudmor åt en av hennes söner och han skall börja skolan i höst.
Vuxen istortsett ;)

Vi gick och åt på MAX.

Nu har jag MAX långt upp i halsen.
Ege är besatt av MAX, Emma kan inte tänka sig något godare än MAX när hon kommer hem och Linas ungar fick glitter i ögonen av ordet MAX :p
Om jag aldrig ser en MAX-burgare till i mitt liv så gör det inget alls :P ;)

Det var dock sjukt trevligt att sitta med mina tjejer inne på MAX och babbla av sig saker så att hjärtat blev lite lättare. Älskar er! Dock måste vi lära oss ett nytt språk för kidsen kommer snart hajja vad vi säger på engelska :O faan vad smarta dom är :O Rövarspråk??

Efter det gick vi på bio och såg en riktigt rolig film som hette Rio och handlade om några fjäderfän i Rio de Janeiro. Så nu skall jag dit. Snart helst. Kanske även om ett par 20 kilo så man vågar visa sig på stranden där :P

Efter det gick vi till salongen en sväng och sen hem till mig. Bella busade med Lale och sen åkte hon hem.

Ege och jag höll på att somna av trötthet men hade lite ärenden kvar så vi åkte med 100 kg (lite mindre kanske) kläder till hennes mamma. Jag rensade ur mina gömmor (igen) och hennes mamma behövde kläder...perfekt kombination.

Vi blev bjuckade på smultron och lite glass vilket var som en änglakör som sjöng Kickstart my heart av Mötley, i munnen.
Jag blev nästan religiös.
Så enkelt och så gött.
Jag ångrade faktiskt att jag tackade ja till glassen...jag hade velat känna smultronen enbart, för smaken är så underbar.
Men det hade redan kladdat ihop sig och smaken av dom tillsammans är ju inte kräkframkallande direkt heller ;) det gick ner galant...även om Eges mamma garvade när jag bad henne ta bort 2/3 av portionen hon hade lagt upp :P...och ändå var jag fan lite flåsig vid sista skeden :P Gastric is the shit!

Efter det åkte vi och hälsade på min mormor för hon har inte sett Lale sen hon var spädis (och jag är där för sällan).
Hon blev så glad.
Tyvärr var min moster och hennes ganska oharmoniska grälsjuka glappkäftade make där från Norrrland vilket gjorde att man tappade sugen att existera efter ca 10 minuter. Jag höll god min trots raggen rest i nacken och tänderna pulveriserade i munne och sen harklade jag mig och tackade för oss.

Jävla åbäke att vara otrevlig. Kanske borde refletera över varför man som nästan 60 bast inte har varken jobb eller vänner. Newsflash!
Kryp tillbaka till Lule och stanna där. Din bästa vän TVn saknar dig. Vi gör det INTE!
Om ni vill ha en mental bild så tänk Ronny han som recenserade filmer på 5an fast med fulare tänder och större kagge....korsa med Aschberg...både utseende och burdusitet, ta en nypa GW Persson (negativa aspekterna), stö över en tesked Gillou eller valfri självälskande fet sprätt och viola....han är klar som ett foto framför dig.

Sen åkte jag o handlade lite och sen kom jag o Egget och lillan hem. Dom ville stanna en natt till. Jag har ju inga andra planer så det var okej :)

Vi kollade på en film som heter: Natt och Dag med Persbrandt... (det kan ha varit dag och natt också...fast den borde hetat..."jag glömde ta mina psykpiller och nu skall jag skjuta skallen av mig")

Ujujujuj. Se inte den. Fast om ni funderar på självmord och behöver en knuff i rätt riktning...(eller fel riktning...allt är relativt)...så by all means...sitt och anteckna. Den är dysfunktionellare än Jerry Springer Show.

Vissa skådisar var lysande och det var en förvånande skara stora svenska skådisar i den. Dom gamla hederliga var kanon...Persbrandt verkade dock bara spela sig själv och Bonnevie eller vad hon heter också..resten var bra.

Budgeten för den här rullen måste varit ENORM...två videokameror, en hyrbil, en tank bensin, ett tiotal varmkorvar till skådisarna...tjoflöjt...vi har en film!! ett svenskt mästerverk (!?)...

Nu måste ni ju traggla er igenom helvetet för att se om jag har fel. Ha inga skjutvapen eller vassa föremål i närheten bara.
Ångsetdämpande, antidepressiva och en tvångsjacka bör has inom räckhåll för säkerhetsskull.

Happy viewing :P

Nu skall jag sova.

Hoppas jag inte drömmer om den filmen bara. Hoppas även att pappa inte ringer och trackar mig för att jag är ledig imorrn. Jag har inte informerat honom om att jag tar ledigt. Han sabbade min semestervecka så jävligt sist. Kommer inte ha semester hemma efter i sommar....kommer fly stan varje gång nästa år.

God facking natt

Livet...

kan vara så orättvist.

Fick just besked av en bekant att hennes cancer har kommit tillbaka.
Hon är UNG.
Hon har just hittat sitt livs kärlek.
Hon är upp över öronen förälskad i honom och han verkar vara det i henne och varför inte? Hon är vacker, trevlig och rolig.

Livet skall vara en lång vacker väg för henne.
Inte återfall och metastaser och ångest.

Alla saker man gnäller över, allt man tycker är så jobbigt bara bleknar direkt.
Jag har INGET jag KAN gnälla på.
Jag är tacksam för mitt liv och allt och alla jag har i mitt liv.

Jag är tacksam.

Jag är ledsen att jag inte kan göra något för henne. Jag önskar man kunde veta hur mycket tid man hade själv och att man kunde ge av den till andra.
Då skulle jag ge henne tid från min tid!

Hon läser nog inte här. Men jag skriver ändå att jag skickar stora kramar och hopp...massor av hopp!! Tro hopp och kärlek!

Nu skall hon gifta sig! Efter det här beskedet! Utifall att...
Hoppas kärleken övervinner det tragiska och jobbiga. HOPPAS!!!

Livet är så konstigt!

Mikaela *hjärta*

Du underbara människa.

Hon är som ett litet väsen. Alla ni som haft turen att träffa henne vet att hon är späd som en liten älva men viljestark som en spansk tjur.

Nu idag kom hon intrippande på jobbet med sin stora barnvagn (jag svär det ser ut som hon stulit ungen och barnvagnen av någon som är gammal nog att ha den ...för hon ser fortfarande så ung och omammig ut) och satte sig och pratade lite om livet med sin gamla bittra chef.

Sen när hon skall gå så räcker hon över ett stort kuvert med mitt namn på och jag fick genast en skiiitstor klump i halsen för jag tänkte avskedsansökan. Jag kunde inte agera professionellt utan frågade DIREKT: är det sorgligt??????

Hon sade lite undvikande att det var det inte och sen fick jag en kund så jag kunde inte riva upp det och läsa som jag ville.

Nu har jag läst alla 2½ tätskrivna sidor av mitt andra kärleksbrev jag någonsin fått :D och tårarna sitter fan inte långt bort alltså. Glädjetårarna!!

Jag vet inte om jag får skriva brevet här...det får du avgöra Mickis men det var så fint! Tack för att jag får vara en del av ert liv och jag är så hedrad att jag fått dela era livs största stunder med er! Dom har även varit några av mitt livs största stunder skall ni veta (och anledningen att jag skriver "några" är för att jag är lastgammal och hunnit uppleva fler än ni har ;) :P )

Jag har ingen inspiration att blogga just nu så det är lite dött och jag ber om ursäkt för det.
Har varit lite nere sista tiden. Ingen särskild anledning, bara kännt en hopplöshet..brist på intresse. Inget allvarligt heller så ingen behöver vara orolig.

Idag åker Harpans hundtant på semster i en vecka så jag måste ha honom på jobbet. Mindre roligt tycker jag.

Pis out