G'day mate

Jag är fortfarande sådär urvridet trött och kan knappt ta mig ur sängen på morgnarna zzz.

Så jag tyckte det vore lämpligt att ta lite energidryck...lite BOOST närmare bestämt.
Mitt arma lilla hjärta!
Nu springer mitt hjärta ett marathon tydligen...eller så flimmrar det bara för skojs skull...men jag gissar att det är en liten koffeinöverdos för jag är känslig mot koffein.

Minns i gymnasiet när jag hade nåt mastodontprov och jag ansåg att sömn var överflödigt (det blir så när man sparar ALL kunskap till sista 12 timmarna innan provet). Så jag bryggde en kanna kaffe och gjorde det dubbelt så starkt som man skall och drack en balja på ca 7 dl.

Sen kunde jag inte plugga mer den natten...inte sova, sitta still, sluta skaka heller. Det var nog då jag grundlade mitt motstånd att dricka kaffe någonsin igen :P
Det är först nu ca 16 år senare som jag börjat smutta på cappuccionos och lattes etc.

Har intresseklubben antecknat allt det nu för det blir förhör imorgon :P

Jahapp...idag har det gått olidligt långsamt och jag har mest suttit och nördat facebook eller läst Mötley Crüe's bok om deras karriär.

Jag är fullständigt förhäxad av den boken. Innan den läste jag Heroin Diaries av Nikki Sixx och var lika förhäxad av den. Jag vill leva i LA för 20 år sedan.
Jag vill bli hårdrocksgitarrist eller trummis (helst gitarrist...fast det skulle passa min dampiga hjärna att vara trummis) och klä mig i tajta byxor och kedjor och ha världens största hår och svära och härja som en apa :D

Jag har inte bestämt mig om jag vill vara en manlig rockstjärna eller kvinnlig men jag gissar att grabbarna hade roligare.
Iof såg dom ju ut som transor allihop så jag kanske inte MÅSTE bestämma mig precis just nu :P

Men jag måste säga att hjärtat slår volter när jag ser ljusblåa nästan vita jeans, tajta på alla rätta ställena, cowboystövlar alternativt snygga sneakers och.....ååååhhhhhhhhhh

Äh jag skulle tända på en lyktstolpe om den gav mig rätt blick just nu (its been a while), så ni skall inte dömma min killsmak helt efter 80-talet ;P men det är en av stilarna jag gillar!

Nu skall Sabina visa mig koreografin för morgondagens aerobicpass.
Jag hatar HATARRRRRRRRRR aerobics men jag har, som den dumma kossan jag verkligen är, lovat att prova med henne imorrn.
Som tur är skall vi göra det i salongen och inte i nån jävla studio..men salongen är som en guldfiskskål för hela stan att glo in.

Sabina är så jävla peppad att hon flyger iväg snart...jag sitter här och mår lite lätt illa av tanken på morgondagen...jag vet att jag kommer gå åt fel håll, bli arg på att jag inte kan kombinera armarnas rörelser med benens spastiska ryckningar.
Hon studsar redan som en speedball (det är en blandning mellan heroin och kokain..tack för infon Nikki Sixx ;)) och LER samtidigt. Hon tillochmed småfnittrar.

Det är det där hurtiga leendet som alltid gör att jag lämnar aerobicsstudios gråtande. Jag kan inte le och köra aerobics samtidigt. Jag kan knappt andas och röra på armarna samtidgt...det kräver koncentration....något jag inte besitter.

Så när jag tittar på dom (instruktörerna), söta, inte svettiga (eller skitsvettiga men ändå asfräscha) och snyggt klädda LEENDES och hurtandes med hela sin solariebruna lilla existens...så vill jag dö.

Jag hör inte hemma där. Jag ser ut som lilltjejen i mitt stora feta grekiska bröllop...jo jag gör det!!! Ni vet när hon var liten...fula ankungen.

Och jag krockar med nån av dom där barbiedockorna när jag skumpar åt fel håll och sen tappar jag takten och intruktören tittar uppmuntrande på mig och räknar in mig så jag skall kunna ploppa tillbaka i rytmen...gråten börjar byggas upp i halsen och jag känner hur halsmusklerna drar ihop sig vilket resulterar i en astmaliknande upplevelse och genast känner jag mig som en missunnad ondskefull varelse i nån Disneyfilm som vill hämnas på hela världen för att dom inte lyckades eller fick kärlek av sina föräldrar etc.

När jag börjar fantisera om att köra en roundkick i bakhuvudet på instruktören och spränga studion i småbitar så springer jag med tårarna skvättandes ut genom dörren (men det syns inte såklart, för då svettas jag redan så mycket så vad är lite mer vätska liksom) och går och mumlar hela vägen hem att jag ALDRIG, INTE FÖR NÅGON skall gå på ett JÄVLA aerobicspass någonsin igen!!

Jag har gjort det säkert 20 ggr. Och imorrn blir det 21. Men jag har varnat Sabina...om hon hurtar runt 180 grader för att se hur det går för mig och ser att hon stått ensam och studsat i 10 minuter så är det för jag har dragit ur och joggat och då skall hon inte bli ledsen....(jag sitter nog och vaggar under en buske i stadspaken och undrar var livet gick snett och varför jag inte är som alla dom andra små tjurarna som kan aerobics) :P

Det är bara så att jag HATAR aerobics och har svårt att säga nej när folk verkar så uppenbart glada och peppade av det. Då vill jag ju försöka :P för det kanske funkar den HÄR gången.

Vi får la se :P

Nu skall jag hem och äta middag och slöa lite. Det tycker jag att jag är förtjänt av :P

Puss på valfri ringmuskel