V75 ÅNGEST fast ingen jävla trav. Hästarna har fått damp o skenar. Så känns mitt hjärta just nu.
Vi ska betala löner, skatt, moms, arbetsgivaravgifter, hyror, produkter o vi har bara pengar till lönerna. Skatteverket skulle betalats 12e. Pappa sköt upp det. Idag e det 22a.
Nu får jag svårt att andas... Måste upp ur sängen. Panik.
Jag vill va arg på honom men han e ju sjuk. Visst är det en sjukdom? Eller?
Fyfan det känns som feber. Jag vill ringa honom nu o ställa honom mot väggen. Men han kanske inte klarar det? Tänk om han får en hjärtinfarkt/stroke?
Vad fan ska jag göra? VAD FAN SKA JAG GÖRA? Vad fan KAN jag göra?! Ge upp är inte en lösning.
Jag måste göra damage contoll men HUR?
Jag vill inte att det tar slut pga hans...galenskap. Jag har satsat mitt liv, min mentala och fysiska hälsa samt 150 000 kr för att inte tala om hedersord och lojalitet till personal o kunder i detta. Nu börjar vi äntligen komma någon vart o klara det. Då sparkar han undan benen på oss totalt..genom sina handlingar.
Jag kommer inte somna nu. Men tablettjäveln gör nog att jag blir lullig..för lullig för att åka ut o köra eller springa av mig ångesten.
Jag gissar att hans ångest är tusen ggr värre än min. Det är skitfarligt för hans kropp. Min är iaf relativt ung o frisk. Han har alla riskfaktorer i boken för allvarliga konsekvenser :-(
Det ger mig ytterligare ångest.
Mitt liv kunde va okej utan detta. Jag har inget annat att klaga på. Men detta förlamar mig med skräck!
Hur löser jag detta? Kan man få någon tvångsintagen på behandling?
Jag måste ju lösa det. Ingen annan kan...
Påminner mig så mycket om mammas o pappas bråk/skilsmässa/efterföljande kristid
Det var bara jag som kunde medla, stryka medhårs, tala rätt språk med rätt person. Shit..allt kom tillbaka nu. Hela känslan av ensamhet o ansvar. Plikten.
Man kan inte låta det fortgå när man vet att man kan hjälpa..även om det är så jobbigt att engagera sig. Vore lättare att sticka huvudet djuupt i sanden. Skylla ifrån sig, två sina händer och hoppas nån annan tar det.
Men det är min pappa. Mitt samvete tillåter inte ovan lösningar. Jag önskar jag kunde skita i det. Ge upp. Inte bry mig..iaf låtsas.
Hata nattångest...
Hur orkar ni följa min dret? Känns inte som jag tillför er tillvaro med något genom denhär bloggen just nu. Men iof var det orginalsyftet med bloggen.
Ventilera.
Jag blåste kanske sönder ventilen ikväll...
Men tro mig. Jag skulle mycket hellre blogga om psykfall jag möter i samhället eller något annat ni brukar uppskatta :p men nu höll jag på att gå upp i atomer.
Tror tamejfan att tabletten börjar funka som den skall..jag ser 2 mobilskärmar med bloggkrönikor på och jag hade inte 2 högerhänder sist jag kollade så det är kanske dags att avrunda. Hoppas morgondagen för NÅGOT gott med sig...
Godnatt vänner!
Skickat från en Sony Ericsson mobiltelefon
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar