Helt jävla livsfarlig :O

Det är jag.

Jag övertygade mig själv i sömnen att det var lördag idag och att jag var ledig...så jag stängde av mobillarmet med ett nöjt flin och sov vidare :O

Av någon slags mirakel så vaknade jag 9.15 och insåg att det inte var lördag...(och blev mycket besviken :P...för att inte tala om vad Harry blev, han räknade iskallt med sovmorgon med matte :P jag fickslita upp honom ur sängen som en sömndrucken tonåring)

Jag kom 2 minuter försent till jobbet. Inte illa pinkat. I natt sov vi gott jag och Harry. Jag fintade bort honom igår kväll för jag ville inte ligga och lyssna på hans snarkande :P så när han somnade i köket smög jag in o lade mig själv.
Men jag kunde inte somna..jag vände och vred mig fast klockan var 1.30 på natten.

Inte förrän min lilla suckande och pustande vovve tryckte upp dörren vid 2-tiden och gruffade om att jag hade smugit till sängs utan honom och muttrande och fnysande rullade ihop sin lilla kropp i mina knäveck... så kunde jag somna.
Jag kan inte sova utan min lilla vovve tydligen.

Det är så tryggt att han en liten kropp inborrad vid sin sida. En liten varm gosig kropp. Och det bästa är att om kroppen börjar snarka eller fisa (om det är en cavalier så gör den antagligen båda) eller något annat kan man schasa ner den på golvet ;P det funkar inte med sambos och ungar hehehe (jag försöker bara muntra upp mig själv :P).

Idag åt jag julmat till lunch..det gick bra med lite lätt illamående dock. Det är ju en fisportion iof men bättre än inget. En liten (!) assiett.

Läste bloggen av en tjej som jag operade mig samtidigt som..och hon mår också illa när hon äter, vill hellre bara inte äta och ta nån godisbit då och då för att hålla sig upprätt. Haha jag trodde det var fel på mig men tydligen ÄR det så man känner.

Vissa dagar går det bra att äta (alltså..man har ingen större lust men man mår inte illa iaf) och andra dagar mår man illa bara av tanken på mat och får knappt ner något.

Men jag ångrar inte ett skit och det gör inte hon heller.
Hela den störda faschinationen med ätande är borta.
Det är DEN dom opererade bort.
Det är värt vilka pengar som helst.

Jag tycker om mat men jag är inte besatt längre. Tror man måste varit fånge under aptiten själv, för att kunna fatta hur skönt det är nu. Kanske går att jämföra med cig/alkohol...jag vet inte..men mat/godis etc är ju så mycket lättare att få i sig/ få tag på, än cig och alkohol...så det är ett mycket mer dolt problem.

Hursomhelst så har jag gjort rätt :D

Jga är trött och lite uttråkad nu. Lite bokavföring kanske? zzzz

Puss på rumporna