3/7-98 Tågluffskrönikan del 3 :p

Alive in Scotland!

Jag överlevde!! Men det var knappt! Efter att jag skrev igår spydde jag två ggr till...Toblerone är bara kul i ena riktningen om jag säger så...eeew!

Innan jag spydde satt jag ute eller rättare sagt stog jag vid relingen och klamrade mig fast i blåsten medan vågorna plaskade upp i ansiktet på mig. Det var salt och mina ögon kändes som russin. Hursomhelst...när jag stog där så kom en kille fram och började prata med mig. han var skotsk (och SNYGG) och hette Glen. Glen hade druckit ganska rejält, men han var trevlig ändå. Han såg att jag inte mådde så bra och ville hjälpa så vi promenerade lite på däck (det blåste orkanvindar och regnade så det var ingen walk in the park direkt). Vi satt och pratade lite och jag började må bättre. jag gick in och hämtade Emma för han kom från Perth som ligger nära var Emma och dom har sitt hus i Skottland.

Dom satt och pratade medan jag stog vid relingen och mådde illa igen (Emma sade titta på horisonten. Jag försökte. Nu ser jag den...nu är den borta...nu ser jag den ...nu är den borta).
Glen blev lite "mushy" och ville hålal Emma i handen och gav en massa smetiga komplimanger och började bli jobbig. Jag började spy och han ställde sig bakom och tyckte det var läge att värma sina händer innanför min tröja, bakifrån..mot min hulkande mage. Emma sprang efter papper och sin pappa som kom tillbaka och hjälpte mig till hytten där jag lade mig i duschen med kläderna på och duschade i varmt vatten (jag skakade av köld från regn och blåst på däck).

Dom andra gick och åt smarrig mat i restaurangen och Emma som hade ångest hela resan för att vi skulle sjunka som Estonia, hade druckit rosévin med sin pappa till middagen och kom tillbaka lugn som en filbunke :P men när alkoholen hade förlorat sin verkan var hon spänd som en fiolsträng igen så vi låg o babblade till 1.30.

På morgonen var vattnet lugnt igen. Min handstil är lite taskig för jag ligger i sängen och skriver (:P). Vi kom i land i Newcastle vid 10-tiden och har sen bilat upp till Scotland. Det tog 5½ timme inkl stop hos mormor Norma och granpa Forrest.

Nu är vi in "the Loghouse!" Det är 2 jättemysiga timmerstugor som Emmas pappa har skeppat över från Dalarna. Efetr maten gick jag, Emma och Lisa på promenad och såg Highland Cattle, får, hästar och kor och tjurar. Det var jättevackert med alla gröna berg som omsluter Loch Tay. Härligt, skriver mer imorgon.

// BitterTrötter 1998