tisdag 24 augusti 2010

Please forgive me...

for what I am about to say.

Jag kommer klaga på dom mest hjälplösa saker i min omgivning! Hunden och mormor!

Den ena låter som han har svalt en tvärflöjt...hunden!
Den andra är så jäääävla repetetiv så jag får hjärnblödning!

Vi börjar med hunden. Han största problem i livet ÄR: skall jag slicka snoppen nu eller sen??

Men man skulle kunna tro att han har ett svårt liv så som han låter. Pipande hundar och...fan allt som piper får mig att bli...som en vulkan. Fortsätt pipa och jag kommer slutligen att explodera...det bara är så. Jag skyller på mitt irakiska påbrå

Ni vet hur tvärflöjter låter. Ett dovt, dämpat men ändå tydligt ljud. Min hund gör ett sånt ljud när han är missnöjd med något. VILKET JUST NU VERKAR VARA OFTA!!!! Ett skitstörigt nasalt ljud somhan stöter ut genom sin trubbiga jävla nos...genom stupen. Han varierar det beroende på hur pass mycket han vill irritera mig.

Vill han bara visa lite generellt missnöje över att jag står i hallen och kanske skall gå ut (och läähähäämna honom!!) så är det korta små stötar.

När han inser att jag faktiskt SKA lämna honom så blir det lite mer sammanhängande till en liten klagosång.
Jag svär..kärringarna vid klagomuren har inget på den här pälsbollen.

Tar man avsked i en bil...dvs någon hoppar ur bilen så bryter han ihop och nasalfisandet övergår i direkt arabmammagråt: whaAAAAAaaaaAAaAAaAAAAoOOoOOOOHHHHHhhhh i en slags tvärflöjt/trombonkomination som får folk att vända sig om 2 km bort och undra vem som förlorat hela sin familj i ett attentat (!??).
Jag vill dra in honom i kopplet...dunka till honom...släppa ut och dra in o dunka till honom igen (Bella...jag säger bara Micka..även om just DET var ett misstag :P).

Så lilla herrn har varit ute för två timmar sen men ändå kör han tvärflötsljudet med mig och sitter o glor hål i sidan av mitt ansikte. När jag säger åt honom att hålla KÄFTEN så viftar han på svansen och försöker slicka mig i örat. Då blir han sådär jobbig...när man puttar bort honom så är han som en magnet tillbaka direkt. Jag får FLIPP av det- Ligg på golvet och håll käften!!

Så vi går ut..mamma skall hämta oss o vi skall till mormor.

BAD IDEA!

Mormor har kopplat ur alla sina timers på sina lampor...för hon "KAN SJÄLV"...men tydligen kan hon inte själv eftersom hela hennes lägenhet är mörkare än Skeltors rövhål. Första störningsmomentet.

*lägger in en brasklapp här...det KAN va så att jag har lite PMS...det lär visa sig i dagarna*

När vi välär inne och sitter o glor på debatt på tv tillsammans så kan. hon. inte. låta. hundjäveln. vara. en förbannad. sekund.
"kom gubben...hä..hääär...kom hit...harry...kom...koooom dåå gubben....kom kom...kom kom...*klappar frenteiskt på knäna...kom kom ...kom..kom....hoppa...kom till mig..."

I min hjärna: *HÅLLKÄFTEN FÖR FAAN HAN KOMMER INTE KOMMA HAN UNDVIKER DIG JUST NU SLUTA TJATA INNAN JAG FÅR DAMP*

Istället: jag förklarar ÄNNU EN GÅNG att han kommer när man inte tjatar på honom och han är ovan vid nya lägenheten..låt honom valsa runt lite själv.

Nää då lämnar hon oss som har kommit för att hälsa på henne (OCH ÄR MÄNNISKOR) och försvinner runt med hunden och terrar sönder hans hjärna med tjat om att hon vill att han skall sitta i hennes knä, förföljer honom.

Helt oemottaglig för information om hur hon skall göra.

Sen när vi kommer ut till bilen och dumfan hoppar upp på mammas säte som jag har sagt o visat 64 000 ggr att han inte skall så dampar jag loss och skriker helvetets alla svordommar åt honom varpå mor och bror säger: "du har så kort stubin..han är ju bara ett litet djuuur"

Men han fattar precis hur han skall stjäla mat..han fattar hur han skall kommunicera att han vill gå ut eller att han vill andra saker. Men göra som han blivit visad DET kan han inte. Han är inte oskyldig NÅNSTANS!

Hemtjästen ringde idag och meddelade att jag får lämna hunden hos mormor om jag vill så går dom ut med den.
Jag tvivlar dock på att det kommer funka.
1) hon kommer psyka ihjäl honom
2)han kommer psyka ihjäl henne
3) Helt olika typer kommer att gå ut med hunden och inte alltid ha hundvana eller uppfostringsvana. Han kan bli ännu stirrigare än han är nu.

:(

Tillråga på det så har jag ont i VARENDA led i hela kroppen men mest händerna. Dåliga handskar när man MC-pendlade i ur och skur året runt på Irland visar sina spår och varenda gång jag måste ryta åt hundfan så känns det som lungorna har gått sönder. Hela bröstkorgen är pajko innifrån.

Nu låter min hundfan som han svalt en YAZOO och jag avlivar honom snart om han inte håller käften!!!!!!

Faaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaan

2 kommentarer:

Anonym sa...

Som hundägare blir man ledsen när man läser din text. Han har inte valt dig som matte, det är du som har valt honom.
Börja om med ensamhetsträningen om du vill ha ordning på hans separationsångest, det kommer inte att fixa sig av sig självt.

BitterTwitter sa...

Läs mitt inlägg som jag skrev idag då!

 
Web Analytics