Det regnar...

Och jag är ganska glad för det är svaaalt o skönt.

Mormor driver mig till kanten av universum. Jag hade tänkt att vi skulel göra så att hon får ett par dagar på sig efetr skåne att bo hos mig men nu ändrar jag det till att hon kommer direkt till sin lägenhet.

Käringen (observera att det är ett R..jag ville skriva med 2 :P) lägger sig i vad hemtjänsten har för order hela tiden. Jag hajjar...jag skulle få flipp om mitt barnbarn bestämde saker över mitt huvud jag också...men hon är ju DUM I KORKEN nuförtiden och hon fattar inte det.

Hon vägrar äta ordentligt med mat. Hon låter dom inte tvätta henne som dom ska...hon tror att det är en bra gej att hon står o lutar huvudet över handfatet och tvättar håret så själv ist för att låta dom hjälpa henne när dom ändå tvättar hennes kropp.

Jag får inte hjälpa henne pack för jag packar "fel". Men att hon packar ner små absurda glas och smörknivar bland sina papiljotter är ju helt normalt (?!)...hon har gått runt i huset och samlat ihop vad hon tror att hon behöver...typ 2 skedar...en gaffel..en kopp..nån gammal lotion som hon aldrig ens kollat på och som köptes 1976.

Nu har jag bestämt mig för att sluta tjata på henne. Jag tänker inte hålla på för jag blir otrevlig när jag för 35e gången försöker förklara att hon kommer få blodtrycksfall och först dänga hakan i handfatet och sen ramla in i krokarna på väggen bakom o spräcka skallen.
Eller varför det är osmart att stå i badkaret som är blött o halt på ett ben och torka den andra foten. Hon tror på riktigt att hon är lika ball som James Dean och kan göra vad som helst.

Men inget mer nu. Jag har tröttnat. Stå som en jävla flamingo i badkaret tills du storknar. Ät din fjärdedels kycklingfilé och se om det lyckas repa skadorna i kroppen när du bryter höftleden. GÖRT!!!

Nu får hemtjänsten ta över helt!

Och sen när jag vill lyfta upp henne o skaka henne för jag är så trött på hennes attityd...så lägger hon huvudet på sné och säger: tack lilla vän för all hjälp!
Den gubben funkar inte mer nu.

Hon åker på fredag...jag har mellan fredag och tisdag att färdigställa flytten. Sen är det jag som går o kollar Balder om det är något att ha. Det vore guld då det är 50 meter från mamma och 50 meter från mig.

Jag är trött på att prata om det här. Mer inställd än någonsin på att detta blir av NU!

Jag tänker inte hålla på o kolla hemtjänsten när hon bor hemma heller...dom gör fel..ofta...men om jag kollar det kommer jag få magsår. Det var så hon hamnade hemma hos mig från början.
Det man inte vet mår man inte dåligt av lalalalalalalalalalalalalalalalalalala.

Jag har ingen bra dag i dag.

Menshelvetet kommer aldrig...det är det som är grejjen med den här "saken" PCO som jag har. Man går runt och känner som om man har en hel kull med gremlins som sitter i buken med rakblad och skär en från insidan och den allmänt härliga "jag vill verkligen inte leva"-känslan som ligger som en blöt filt över hela tillvaron medan man springer runt o tänker "jag skall inte ge efter, jag är inte galen jag är inte galen jag skall inte ge efter för dom här känslorna".

Och allt beror på hrmonerna...tar jag p-piller så känner jag inte ett UNS..alltså jag menar jag har NOLL av detta. Men jag blir 10kg tyngre varje gånga jag börjar ta dom.

KUK!

Jag vill gå runt på stan och se bekväm och sval och SMAL ut och inte som Shrek med förstoppning. Jag ser snygga killar men det är ingen idé att ens kolla mer än en snabblick för VEM blir attraherad av Shrek? VEM?? Ingen är svaret och jag har lärt mig det nu. Förut brukade jag bli ledsen och känna mig värdelös. Men nu har det liksom sjunkit till en ännu lägre nivå där jag bara accepterar det och lunkar vidare och letar efter nån mörk grotta jag kan gömma mig i.

ayyy...nu kommer jag börja böla också!

Jävla skitdag!