Damp 2.0

Jeanette och jag har det.

Vi är som två 14-åringar som vi håller på. Igår kväll facerapade hon mig nå så jävulusiskt och som hämnd tog jag bort henne på FB (internskämt).

Nu messar vi fram och tillbaka som idioter och garvar som totala mongon och ord som fittsmälla och grottmongo florerar. Det är skönt att ha en vän som man kan prata det allt från kärnfysik till nagellacksnyanser med. För så är vi.

Jag minns att jag skrev i bloggen för ett tag sen..kanske något år eller så att jag saknade det där man hade med vänner när man var liten...att man berättade allt för varandra hela tiden och fnittrade så man fick ont i käkmusklerna och typ hängde 24/7 med. Hon är så...trots barn och make och allt som hon har i luften på en och samma gång.

Ses vi inte på ett dygn så ringer nån av oss den andre och låter som en ledsen 5-åring som tappat sin snuttefilt och säger: jag saknar dig juuuuue!! :) sen sitter vi som Piff och Puff i soffan bredvid Micke (vår make...hon delar med sig tills jag hittar en egen...fast hon fick diamanterna och huset :P men å andra sidan sköter hon alla plikterna, jag kokar te ibland, går ut med hundarna, vi har 1½ hund, och sitter i soffan...det är ett hårt liv men någon måste ju sköta det med...egentligen är det väl han som har 2 fruar...han hör oss i stereo stackarn :P) och pratar om allt eller inget. Vi är så sjukt lika i tankebanorna.

Vvavavare jag skulle säga nurå...jag pratar så mycket skit. Jo...nä, jag glömde....

Hmmm...

Nu skall jag åka o hälsa på mormorn...cykla sig lite med hunden. Han får så mycket motion mellan cykelturer och joggingturer och promenader. Jättebra!

Hittade en TILL fästing igår som inte fått fäste...burr...jag hatar dom. Så sen hade jag panik resten av kvällen att han skulle ligga för nära och dom skulle föredra min mumsiga kroppshydda framför hans och det skulle vara äckligt på så många nivåer att jag skulle smälla av.

Jag vände och vred på honom för att se om jag kunde hitta nån fästing men han verkade vara fri. Dom två små äcklen måste han plockat upp på vår lilla joggingrunda...han var ju inte direkt i särskilt hög spenat då...lite blåbärsris kanske. Dom är verkligen överallt, fästingarna. Känner hur det kryper i huden bara av att skriva om det.

Nä mot mormonen...vi kanske hinner ta 5km's rundan innan så han är lagom uttröttad innan han träffar Mille (mormors katt). Sist nosade dom på varandra :D hittills har det västs och rusats upp i gardiner etc väldigt mycket så det var framsteg. Hoppas på fler nu ikväll då.

Kanske 5km-rundan dit och 5km rundan hem...:D...så får det bli!

Pöss på musen (datormusen såklart SNUSKHUMMER)