Fött barn

Japp. Uppdraget var att Mickis skulle föda.

Jag åkte dit efter jobbet igår eftersom värkarna hade börjat och var väl där till 23 då jag var tvungen att åka hem o rasta hunden.

Vi hade räknat och mätt värkar och tittat på film och standup comedy fram tills dess och när jag kom hem så vilade Dominiq på soffan hemma och jag passade på att ta ett par timmars sömn också.
Halv 3 ringde dom små liven och berätatde att vattnet hade gått så jag hoppade in i min lilla bil och körde dit i ilfart.
Innan glömde jag att jag hade lämna plånkan i bilen och for runt i lägenheten och letade frenetiskt efter den. Harry lullade yrvaket runt bredvid mig och undrade vad fan jag gjorde mitt i natten medan jag väste: "luuugn och fin harry...var faaan är min plånka...helvete..lugna ner dig harry, sluta stressa...var fan har jag lagt den..." stackars hund...han blir nog aldrig klok på mig.
Hade han kunnat prata hade han nog sagt: håll käften kärring...det är DU som stressar...plånkan är där du lade den sist...i bilen..IDIOT..nu går jag o slickar mig på ballen ett tag!!!

Det blev massage av mage i lite mer än en timme och sen kom värkarna så tätt att vi åkte in. Heheh...jag hade packat en bag full of trix (amningskudde, filt, oljor för massage, laddare, kameror och en redig matsäck som skulle funka hela natten och dagen). Mickis fick sina värkar så tätt att vi fick stanna och gnugga magen och rygg 3 ggr på väg till bilen som stog ca 100 meter bort :P stackarn. Sen blev det ilfart till lassa.

På vägen ut ur gotsunda så såg jag en massa fåglar och tänkte på en irländsk ramsa om skator. Man räknar hur många man ser och ramsan spår vad som kommer ske. Den går som följande: one for sorrow, two for joy, three for a girl four for a boy...
Så jag sade till Mikaela och Dominiq att vi skulle hålla utkik efter skator så fick vi se hur många vi såg. Precis då pekar domoniq på ett litet gäng skator och vi räknar dom. 3 stycken...det skulle alltså bli en flicka enligt sägnen :)
Mickis och Dompi har inte kollat upp vad dom väntade så det var ju spännande. Jag hade gissat flicka innan också.

Dompi var röksugen så han knappt visste vad han hette och det gick inte att få fyr på min biltändargrej så han fick vackert vänta ett tag innan det blev röka av.

Därefter skrevs vi in och fick en sal. Sen började jobbet.
Den lilla lilla söta späda Mickis hade bestämt att köra utan epidural och sög lustgas istället som en liten dammsugare :) hon hade sen värkar varvat med fnitterattacker...

Både jag och Dompi provade lustgasen men ingen av oss fick nån effekt (dämn..jag har alltid velat prova det...snacka om besviken :P..fast det kanske inte räcker med ett andetag).

Mickis kämpade på som en riktig soldat :) vilka smärtor hon hade alltså. Lilla lilla kroppen.

Näör barnmorskan sade att hon var helt öppen fick jag så många moderskänslor/ storasysterkänslor för Mickis att jag började störtböla. Där hade hon legat och genomgått den smärtsamma vidgningen av livmodertappen och varit lika gullig och duktig som alltid. Jag trodde dom skulle säga att hon var 7 cm och hade typ det värsta kvar...men icke. Hon var redan klar och öppen.

Sen kan jag ju säga att mina ögon droppade ganska mycket därifrån och vidare...jag smittade av mig på Dominiq som också började lipa.

Efter oootroooligt många krystvärkar fick dom börja värkstimulerande dropp och ta till en sugis för att få ut bebisen och det funkade bra. Stackars Mickaela hade redan tagit i så hon blev blå om läpparna (samtliga) så när bebisen kom ut var det först ahon sade: faaan vad skönt! :)

Precis som när Ege födde så drog dom på att visa vad det blivit och vi var bara så tagna av stunden så vi brydde oss inte just då. Men sen visade dom oss och vad tror ni det var?

En flicka såklart. Precis som Dominiq hade önskat sig hela tiden. Och som på beställning började jag gråta igen :P och dominiq grät...ungen grät och jag tror fan att Mickis grät med (antagligen för hon just hade trängt ut en människa genom ett knappnålsöga).

Hon såg precis ut som jag hade trott att en liten flicka med dom föräldrarna skulle se ut. Näääpet litet ansikte, söt liten kropp och vääärldens rödaste lilla smultronmun :)

Efter det blev det stygn på hemska ställen för Mikaela, gos med bebis för mig och nyblivna pappan och sen ett mycket efterlängtat fika för mickis. Hon måste ha bränt typ 10 000 kalorier som hon tog i.

Jag kom vid det här laget på att jag hade mens och att det var ca ett dygn sen jag gjorde något åt det sist...och rusade på toa.

Under tiden Mickis födde stog vi ju alla och krystade med henne för fulla muggar för...man gör bara det helt enkelt :P men vad jag inte tänkte på var att jag säkert krystade ut en hel del blod och tamponger etc själv för jag hade fan blod ner i knävecken själv när jag väl gick på toan efteråt. Känns ju fräscht och mysigt :P

Så nu har jag rastat hunden, hälsat på morsan och bloggat allt medan jag minns det. Nu skall jag skala av mig mina blodiga paltor (både mitt och mikaelas blod :P) och sjunka ner i ett välbehövt bad innan jag åker tillbaka till BB och hämtar den lilal familjen och kör hem dom så dom får landa.

SEN kan jag landa.

Och sen börjar vansinnet imorrn när jag måste ta en kund redan halv nio och innan det måste åka och köpa lampor till bilen och åka och lämna in den på verkstan så dom kan montera in lamporna i instrumentbrädan...lika bra att byta hela skiten på en gång. Borde ha tänka på det när jag ändå servade den...men så smart var inte jag.

Nåja...vad är en bal på slottet.

Nu har jag inga ungar kvar att förlösa...Dalle har redan ett uppbåd av kvinnor som vill hjälpa henne ;)

Så jag kan pusta ut ett tag :P

Nu har jag bara 2 planerade projekt kvar i år...resa till London och Emma och exotisk semester med kusin Annapanna.

Okej ett till.....

BADA BADKAR......NU....!!!!!

Puss på örsnibben