Mammor

Varför tycker dom att dom måste ringa sina ungar på mornarna och babbla?

Jag minns att Jonas morsa gjorde samma sak haha och han brukade blir lika irriterad som jag blir på min mamma när hon gör't.

VÄNTA tills VI ringer om det inte är något som gäller liv och död.

Och så har dom nästan en störig ton: "va? men klockan är ju HALV ELVA (utstötes med lite gnällbältesstånk halv-öh elva-öh..för att riktigt betona missnöjet :P)...vaddå har inte gått upp?!"
Nä jag var uppe till halv 4. Men det är heelt oförståerligt hur man kan vara uppe till halv 4. Jag förklarar surt att det tar tid för mig att varva ner och det är liksom min motreaktion mot att jobba...att vara uppe sent och sova ut.

Hon har iof lärt sig att hålla sig till halv 12 men idag måste hon fortfarande vara på Turktid efter resan. Jag var vresigare än helvetet när jag svarade (för jag brukar ha telefonen på tyst så jag inte skall höra att hon ringer och få skuldisar för att jag inte svarar).

Åsså den eviga frågan en söndag: skall vi ut på promenaaaaaaaad?

KAN man inte ha andra intressen en söndag? Jag svarar skitkort att det vet jag inte om jag vill och då kommer det där: -nähee *skrapar lite med foten för jag är så eeeeensam*

Jag vill inte ens behöva bli irriterad och då blir jag irriterad på att hon skall göra så jag blir irriterad!!! Alltså är jag irriterad innan jag ens har satt en fot i golvet....det är irriterande :P

Min mor ser saker ur SITT perspektiv och därmed basta. Hon börjar hajja att jag inte tycker hennes perspektiv är bibeln längre...men än har vi en snutt kvar på vägen.

Jag älskar min mamma...önskar bara hon kunde tycka det var kul att ta en prommis själv eller tycka det är vrålkul att gå på kafé ist eller så....eller bara vänta tills jag ringer henne nångång.

Imorrn kommer pappa hem...då är dom TVÅ igen. Han gör samma sak som hon gör...fast på kvällen. Fast han skulle hellre dö än att promenera...eller umgås..nånannanstans än hans soffhörn.

Äsch...jag HAR föräldrar..jag skall inte klaga...

God (?) morgon...