Asså...

Alla mina sommarkläder passar. Alla! ALLA!!

Packat för turkland o tänkte att det blir kanske knepigt att hitta saker som passar. Men nu kan jag ha det jag aldrig kunnat ha förr :O
Alla dom där: ja men nån dag kanske jag kan ha den...DOM PASSAR!

Jag har aldrig upplevt detta. Aldrig! Kanske vid 5 års ålder men inte sen dess. Jag vågar inte tro på det. Det är det sjukaste jag varit med om.

Jag ser fram emot sommaren. Det har jag aldrig aldrig gjort.

Jag svettas inte längre. Förut gick hela min sommartillvaro ut på att hitta ngt som man kunde ha på sig som dolde värmeanfall o fett.
Fettet är på utrotning o vallningarna är borta. Jag kan leva igen.

Bara få människor vet hur jag led (!!) av vallningarna. Porerna öppnade sig så jag blev helt dränkt i svett. Pärlor inte bara på näsan, hela huvudet. håret allt.
Borta nu!
Helt!
Underbaaart. Mitt liv e tillbaka.
Det påverkade allt från samliv till..ALLT.
Bara den aspekten gjorde den här operationen värd sitt pris.
Det finns 100 saker till som är som under för mig. Andning, snarkning, puls, blodtryck är bara dom enklaste.
Jag är glad! Glad att jag fick chansen att börja om. Få tillbaka livsaspekter jag trodde var förlorade för alltid. Enkla saker.

Fetma är som ett fängelse, eller en fotboja. Man kommer aldrig undan. Tvärtom så vänjer man sig o börjar gilla läget.

Jag känner mig som the shawshank redemption, nyckeln till frihet.
Trodde bara aldrig att jag skulle uppleva det.
Om ja va baptist skulle jag nästan ställa mig o vråla: i wanna testify..uh..i wanna testifayyayeh..uhuh..praise the Lord..uh...james brown..uh...
Hehe. Shiiieet.
Godnatt

Now ur saved by the skrivkramp.

Skickat från en Sony Ericsson mobiltelefon