Jag är för trött för att härja..

...MUPPFITTSALA nådde mig i Stockholm.

Pappas fru ringer vid 20 och undrar om jag har sett honom.

Min pappa är aldrig ute så sent frivilligt.
Hon hade varit på bio och sen försökt ringa men inte fått nå svar, gått hem o sett att hasn mat var helt orörd och han var inte hemma.
Jag ringde till salongerna och till hans mobil men inget svar.
Hon började bli orolig och eftersom min farsa har ett par sjukdommar så blev jag ju lite fundersam jag med.

Han är ju piskad av speljävulen så jag kollade med hans polare som har spelbutik, ingen där, kollade kinarestaurangerna han hänger på, ingen där, kollade några släktingar och så..ingen där. Provade mobilen igen..ingenting.

Jag lovar att jag inte överdriver..han brukar aldrig vara ute längre än till MAX 19 och sen är han hemma så när klockan var typ 21.15 och INGEN hade hört något så ringde jag akuten o kollade. Ingen där heller. Det var som att han var uppslukad av jorden och hans fru hade under tiden jag ringde runt varit på stan o kollat efter honom också.

Typ 22 ringer han och säger hej nu är jag hemma...
DÅ var jag skärrad som fan och halvskrek: var har du vaaaarit varpå han EXPLODERAR tillbaka och är fittaggro.

Jag frågar varför han är så arg och ber honom sluta höja rösten...men han är arg som ett as och menar att jag har skämt ut honom genom att ringa folk och fråga var han har varit och att han minsann inte måste rapportera till mig.

Fan när jag skriver detta så ser det ut som om jag är nånslags kotrollfreak som stalkat min pappa...men han är verkligen inte ute så sent och han svarar ALLTID på telefonen.

Han vrålade så jävla mycket och jag blev förbannad att han inte kunde fatta att hans fru var orolig och ju mer jag försökte få tag på honom ju oroligare blev jag och sen vrålade han ännu mer och kastade på luren i mitt öra och samtidigt ringde min bror och klagade på att jag inte hade lämnat maten åt mamma som var sjuk och antydde att jag hade svikit henne typ (jag ringde och erbjöd mig från affären att plocka upp lite matvaraor när jag ändå fick handla åt mormor men hann inte lämna in dom till henne innan jag åkte till stockholm för med mormors saker och att jag glömde mitt betalkort så jag inte kunde betala för mathelvetet utan fick åka hem o hämta det och sen hämta maten och SEN åka till mormor..så pallade jag inte åka till mamma INNAN stockholm OCKSÅ).

Då fick jag frispel och började vråla åt min bror i inga vackra ord vad jag tyckte om hans jävla samtal och var han kunde sticka mammas mat och annat. Han hade minsann inte erbjudit sig att hjälpa henne eller mormor. Sen smällde jag igen telefonluren..som tillhörde Eva Maria :P
Han hade vägrat svara när jag ringde för att fråga om pappa tidigare så Evis ringde från sin lur varpå han svarade direkt.

Sen försökte jag åka hem från Ege. Men Emma, Ege och Eva Maria ställde sig i en cirkel runt mig och blockerade mig från att åka hem i det tillståndet (då var jag fortfarande "bara" arg).

Jag höll på att bli galen för jag ville bara därifrån för jag skämdes över språket jag använt åt min bror och att jag hade vrålat och...allt typ.

Ege klängde runt mitt ena ben och försökte ta av mig skorna medan jag stog kvar som en trotsig 5-åring med sockerbrist och envist upprepade att jag skulle hem och att dom skulle släppa mig.

Dom fortsatte att bearbeta mig tills ilskan övergick i ledsamhet och tårarna började trilla och jag lät dom dra av mig jackan och ta påsarna ur mina händer.

Tårarna bara rann och rann och jag fick en massa kramar och för att få slut på tårarna så fick jag en liten pepparkaksbebis i famnen som bara tittade och log mot mig...då kan man ju inte gråta så länge till fast jag hann blöta ner henne lite ändå.

Sen drog dom in mig i vardagsrummet och proppade ner mig i soffan och kokade te åt mig när lillebror började sms-tracka mig med sina jävla elaka sms som han älskar att skicka som framkallar ångest deluxe hos mig!

Emma slet min mobil ur min näve och radera sms'en innan jag fick läsa vad det stog och sen ringde hon upp min lillebror och sade honom ett 20-minuter långt sanningens ord om pressen dom lägger på mig och hur dom behandlar mig öht. Synd att pappa inte fick höra det också.
Jag var inte i samma rum men det var ungefär vad hon berättade efteråt.

Sen pussade dom mig på kinderna, strök mig över håret och lät mig gråta och prata tills jag mådde bättre och då började alla prata och dela med sig. Gulligare vänner kan man inte ha. Snacka om att känna sig älskad och omhändertagen. Dom liksom vävde ihop sig till en kärleksfull mur som vägrade släppa iväg mig.

Tusen tack älskade vänner! Det hade nog inte varit smart att köra hem i snöstormen så upprörd som jag var :P även om JAG tyckte det då. men jag ville bara bort från onormaliteten som är min familj och som ni fick bevittna.
Det kändes som det försörde allting och jag ville bara försvinna.

När jag sen...te'ad och ompysslad skulle åka hem..så kom jag ut i snöstormen och halkade DELUXE mellan min bil och bilen bredvid (det var ca 30cm mellan bilarna) och drog sönder muskulaturen på hela väntra sidan från skallbasen till armen och dunkade in i hjulhuset på bilen bredvid så det tjongade.

Då tänkte jag faktiskt ge upp och ligga kvar och somna på platsen.

Men jag bökade mig upp och grävde fram bilen ur snögeggan och styrde min utmattade kosa hemmåt. Stockholm var snöslaskhelvete. Hemskt väder men så snart man kommit i höjd med Märsta så var vägen torr och fin så resten av resan gick helt okej.

Jag dumpade av mammas mat på vägen hem men hon hade lagt sig så jag hängde den på dörren.

Nu har jag jävligt ont i nacken och känner mig lite ensam och patetisk igen. Skall krypa ner i sängen och böla en skvätt i kudden.

Jag har fått veta saker som ställer min pappa i en helt annan dager när det kommer till hans spelande. Jag tyckte ändå jag hade ögonen öppna men detta ändrar allt. Jag kommer kräva att få sköta firman helt efter detta.
Annars kommer jag inte fortsätta på samma sätt som jag jobbar idag.

Det kommer smälla som ett åskväder på en tropisk ö när jag tar upp det här med honom men det måste göras. Håll tummarna för mig..och firman!

Nu måste jag sova...tydligen har jag sjukligt fullt upp imorrn har jag fått höra hela helgen av bror och far.
Det är en ny regel också...inget jävla jobbsnack efter stängning.
Och inget jävla familjesnack på jobbet!
Jag kommer bli stenhård på detta!! Annars pallar jag inte jobab med familjen mer.
Fressten...ingen jävla kontakt med familjen alls när jag är ledig...mmm det var en bra regel.

Pappas favorit är att sitta, när han har varvat ner på kvällen, och ringa mig med alla sina dilemman och sorger över affärerna och då har jag just kommit hem från hundpromenaden och knappt ätit och får påspädd ångest direkt. Han går och lägger sig med ett lite lättare hjärta och jag är vaken flera timmar till för att varva ner från hans jävla malande telefonsamtal.

Jag tycker inte om min familj idag.

Nu skall jag sova....har jag sagt det tidigare?...det känns så:P

Godnatt...hoppas jag...