Semester countdown...

*gungar fram och tillbaka och nynnar: bara 16 dagar kvar*

Sen drar jag till sooolen i en vecka.

Jag börjar känna mig rejält schleten nu kan jag säga. Folk påpekar det tilloch med. Jag försökte hoppfullt ändra det till att jag inte hade sminkat mig och det kanske var därför jag såg ut som tröttfan själv men neeej..tydligen såg jag verkligen ut som tröttfan för att jag var schleten :P

Jag skall få rummet uppe på loftet i lägenheten. Så jag kan istortsett sova på takterrassen..åh det skall jag göra :D under stjäääääääärnorna...i bikini och sen kan jag liksom bli brun från det solen går upp...FETT MANNEN!!!

Förhoppningsvis har inte myggjävlarna utvecklats än så jag slipper se Ebolasmittad ut :D
Vår lägenhet överser (overlooks?) en apelsinodling/apelsinlund och det är jättevackert. Åt andra sidan är det hav och sen kommer bergen. JÄTTEFIIIINT!!!!
Åååh vad det skall bli sköööönt! Jag skall försöka doppa mig i medelhavet men jag lovar inget :P fyfan så nice!!

Ingen TV (än...(Turk TV = turk på burk?...haaaaaaaaaaaaaaaaaaaaahahahahahahahah...förlåt Ege..men det var ju klockrent hahahahahaha) är inget att hänga i granen om man inte är..turk), inget jobb, inget internet (än) baaaraaa luuugn och ro i vår lilla kåk (och 2 feta våningar så jag kan skippa morsan och mormor och ha mitt egna liv på övervåningen).

Jag skall ta med datorn FULL med filmer och spendera kvällarna så. ÅÅåh! Åkejdå..man skulle ha en kille med sig kanske...hmm...jaja...:P

Pappa börjar fatta att han går mig på nerverna :P och han börjar sina meningar med: "jag tycker inte du skall bli arg på mig för att jag säger..." hehehehe.

Förut hade han tuggat av mitt huvud och spottat ut det om jag hade sagt vad jag tyckte när det motstred honom eller om jag kritiserade honom. Han börjar softa ;)

Jag är trött men speedad...störig kombination. Har inte hunnit med mina måltider idag för det är ett sånt jävla tryck i salongen. Det är kul och man tar vara på det när det är så...och glömmer äta.
Jag åt lunch men inte mellis och det blir för långt innan middagen :(

Efter operationen hade jag ingen aptit alls...den börjar komma tillbaka lite smått men jag är fortfarande sådär att jag lika gärna kan låta bli (om jag får eller inte hinner äta).
Men nu är jag mycket känsligare än jag var för ett par månader sen för när sockret blir för lågt.
Jag blir helt kocko i huvudet. Om någon frågar vad jag heter så är det så att jag måste tänka efter (och det är alltid framför kunder som det blir så..på eftermiddagen...det ger ju ett proffsigt intryck :P).

Alla har så olika åsikter om hur jag ser ut nu...en del tycker att det är helt sensationellt och bara gapar medan andra muttrar: "ja det går ju väldigt sakta"...som om det skulle få mig att gå ner fortare.

För engångsskull i mitt liv så bantar jag inte. Jag går ner i den takt naturen vill att jag skall gå ner (med min ONATURLIGA nya magsäck :P). Jag är nöjd! Synd att inte andra kan vara det också :P men shout out till dom missnöjda: era liv måste verkligen vara muntra om ni är besvikna å mina vägnar när jag själv är nöjd...GET A FUCKING LIFE EY? :)

Nu skall jag sitta o glo på mamma som skall trycka en sushimåltid...mmm det är det enda jag kan sakna. Älskade sushi..men det är skönare att dö långsamt i en träflismaskin än för mitt tarmsystem att försöka klara av sushi...så jag avstår nog :P
Skall plova misusåååpaaaah det kanske funkar :)

Puss på Tofún (eller som pappa uttalar det TAOWFUUUU...för han är ju kines :P)